#afkVarberg23: Föreläsare Anders Jönsson

Anders Jönsson tillhör fakulteten för lärarutbildning vid Högskolan i Kristianstad.

Han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, bedömningsexpert och författare av flertalet bästsäljande böcker – för att boxa in delar av hans värv.

Under #afkVarberg23 är Anders Jönsson först ut på golvet i raden av medskapande föreläsare!   

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg23 utifrån var du befinner dig just nu i de tankarna.

Jag hade tänkt prata om ett skandinaviskt forskningssamarbete, som handlar om ”betygsfri skola”. Inom detta samarbete intresserar vi oss för vad som händer med undervisning och lärande – både positivt och negativt – i utbildningssammanhang där eleverna (eller studenterna) inte får några betyg.  

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig hjärtefrågorna i?

Min främsta drivkraft som forskare handlar om att få elever att uppleva skolan som meningsfull – en plats där alla kan lära sig, utvecklas och känna tillhörighet utifrån sina förutsättningar. Eftersom god undervisning och goda relationer är några av de viktigaste redskapen för att uppnå detta, handlar min forskning till stor del om just undervisning (inkl. bedömning) och relationen mellan lärare-elev.     

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

Jag har medverkat i många olika sammanhang, där diskussionen om skolan kan se väldigt olika ut. Detta är därför en svår fråga att ge ett enkelt svar på. I massmedia och på sociala medier blir debatten till exempel lätt polariserad, vilket stänger dörren för fördjupade diskussioner. 

Flera svenska skolpolitiker väljer dessutom medvetet att ta avstånd från utbildningsvetenskaplig forskning, speciellt när forskningsresultaten inte stämmer överens med den egna ideologiska övertygelsen, vilket naturligtvis också ger dåliga möjligheter för diskussion. Samtidigt finns det många andra arenor, där diskussionen är betydligt mer öppen, nyanserad och saklig. Detta gäller inte minst mötesplatser för verksamma från skola/förskola och forskare, som gemensamma konferenser (som #afkVarberg23), seminarier och samverkansprojekt.   

Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte bara blir vallöften och visioner? 

Det är svårt att prioritera, eftersom utmaningarna i svensk skola tenderar att hela tiden öka i takt med att resurserna krymper och arbetsmiljön för både lärare och elever försämras. 

Tidig och systematisk uppföljning är emellertid en fråga som jag gärna hade sett få högre prioritet, så att insatser för att stötta exempelvis elevernas läsutveckling kommer igång tidigt, samt att insatserna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Att se över och eventuellt reglera lärarnas undervisningstid, så att de har tid att planera och bedriva god undervisning, är en annan viktig fråga. Men det finns många fler.   

Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Ge oss en inblick i din arbetsvardag. 

Jag har under de närmaste läsåren delat min tid mellan högskolan och undervisning på en skola, men den här terminen är jag enbart på högskolan. En stor del av min tid går till att driva högskolans forsknings- och samverkansplattform, där jag är vetenskaplig ledare. Syftet med denna plattform är att på olika sätt stötta forskning som sker i samverkan mellan forskare och lärare/förskollärare. Plattformen ingår även som en del i den nationella ULF-samverkan. Arbetet med plattformen innebär mycket möten – lokalt, regionalt och nationellt – med såväl representanter för skolhuvudmän som med forskare och andra högskoleanställda. 

En annan stor del av min tid är medverkan i forskningsprojekt och handledning av forskarstuderande. En typisk dag för mig innebär således att läsa, kommentera och skriva vetenskapliga texter, samt att gå på möten. En stor del av dessa möten genomförs dock på distans, så jag slipper resa lika mycket som jag gjorde före Covid-pandemin, vilket jag tycker är bra.   

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg23, och vilka förväntningar på mötet med skolfolk från olika delar av landet har du?

Min främsta förhoppning är att träffa människor som är intresserade av en öppen, nyanserad och saklig diskussion om hur vi kan skapa en bra skola för våra elever. Det främsta syftet med utbildningsvetenskaplig forskning är ju trots allt att bidra till en sådan diskussion.  

Skolsmedjan hälsar Anders Jönsson varmt välkommen till #afkVarberg23 (länk till anmälan) 20-21 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Annons

#afkVarberg22 är till ända- siktet inställt på #afkVarberg23

Så är ännu en konferens i Skolsmedjans regi till ända. Föreläsarna och Pecha Kucha-presentatörerna avtackade och försedda med varsin lyckoåsna från Tibet. De vägvisande gatupratarna är nedplockade och dörren till vår sal på Campus Varberg är för denna gång stängd.

I utvärderingen samlas svar från deltagarna och det är tydligt att lyckoruset efter konferensen inte bara finns hos tre trötta smeder utan även hos deltagare. Responsen från dem som varit på konferensen vittnar om en boost inför kommande läsår, man beskriver vilka delar som gett inspiration och som kommer att landa på respektive hemmaplan.

Något magiskt är det allt med denna konferens. Även i år var vädret med oss och programpunkterna #afkTalk och höghastighetsträffar kunde genomföras utomhus. Varberg i försommarskrud lockar till bad i Kattegatt bara några hundra meter från lokalerna Skolsmedjans konferens huserar i. Efter en späckad första dag med föreläsningar och samtal, innan mingel och mat hann några med att bada – också i år.

  

Det som är snudd på unikt för konferensen är att verkligen hela styrkedjan inom skola finns på plats och möts. Att få diskutera en föreläsning med någon efteråt, ställa nyfikna frågor till varandra och att alla är på plats under konferensen för att de vill och för att de vill dela kunskap och lära nytt – det är så positivt. Att få mycket tid att samtala med varandra för att förstå varandras perspektiv utifrån givet tema är viktigt på riktigt. Man vågar prata problem, men fastnar inte i tanken. Vi utmanar oss själva och vill utveckla våra verksamheter vidare. 

Kvällens middag hölls traditionsenligt på trevliga och familjära restaurang Västerport där Ulrika med personal tar hand om oss alldeles förträffligt. Vi blir serverade tilltugg, varmrätt och dessert med bravur och allt avslutades i år med att Ulrika bjöd på en uppskattad musikquiz.

Ulrika och gänget på Västerport är del av helheten för Skolsmedjans konferenser, de serverar dessutom såväl fika som lunch under dagarna. 

Utan stort stöd från förskole- och grundskoleförvaltningen i Varbergs kommun hade det inte varit möjligt att genomföra konferensen kostnadsfritt. Lokaler och fika är några av sakerna de stöttar upp med. Stort tack för det! Nu laddar vi för kommande konferens i Varberg den 20-21 juni 2023 och anmälningarna tickar tryggt in.

Blir du nyfiken på att vara med på nästa konferens? Tveka inte att anmäla dig genast då det är nödvändigt för oss att begränsa antalet deltagare dels utifrån lokalernas förutsättningar, dels för att det ska vara möjligt att få till det goda samtalet och den personliga atmosfären.

Inbjudan och anmälningsformulär är uppladdade under fliken #afkVarberg23 här på Skolsmedjans blogg. Vi välkomnar alla i skolan som ser det meningsfullt att välja att delta och är redo för ett aktivt deltagande.

Med önskan om en skön sommar och god läsårsstart i höst, vi ses igen!

Magnus Axelsson, Viktoria Struxsjö och Eva Söderberg

Pecha Kucha: Marika Andersson

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Marika jobbar som rektor för tre skolor i skolområde Lövgärdet i Göteborg. I området finns tre skolor med elever från förskoleklass upp till årskurs nio med sammanlagt närmare 760 elever och drygt 130 medarbetare.

I Lövgärdet har Marika hängt i sju år, hon har svårt att slita sig då det är ett område som är i ständig utveckling. Både inom skolan och utanför. Det finns ett gemensamt mål för alla vi som bor och verkar i området. Våra barn och unga ska lyckas i skolan. Det är den framgångsfaktor som på sikt förändrar samhället.

Förutom jobbet som rektor finns Marika också med på rektorsutbildningen på Göteborgs Universitet, där hon är utbildningsledare för juridikkursen.
I mars 2021 förändrades Marikas liv för alltid, då kom hennes barnbarn till världen. När Marika är med henne släpper hon allt annat och är farmor till 100%.

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord!

Samarbete är nyckeln.

Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Alla möten. Få nya insikter, nya idéer. Ha intressanta samtal och att få skratta mycket.

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Den fick snurra i tankarna några dagar innan jag landade i att för mig handlar det om att tänka hela dagen, hela livet. Att ge förutsättningar som inte begränsas till skolans, ibland, fyrkantiga värld. Att våga utmana mig själv, mina medarbetare och samarbetspartners att tänka i nya banor. Hela tiden med elevens lärande och mående i fokus.

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?   Vilket samhälle vill vi leva i 2035? Hur ska vi nå dit? Vad behöver vi göra? Vilka förutsättningar behövs? Vem gör vad?

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

Pecha Kucha: Mia Smith

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Mia Smith är språklärare med tyska och engelska som behörighet men betydligt fler språk i hjärtat. Till vardags undervisar hon på Vallhamra Skola i Partille, men det stora engagemanget för språkundervisning och språkinlärning visar sig främst i ordföranderollen i Språklärarnas riksförbund. Mia föreläser också om språkundervisning, ofta med fokus på digital kompetens eller bedömning. När arbetsdagen är över riktas intresset ofta mot musiken, Mia spelar nämligen oboe i en blåsorkester. 

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord.

Språk främjar förståelse

Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Mina förväntningar på #afkVarberg22 är att jag ska få nya insikter och nya perspektiv, kanske även tips på nya lösningar. 

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Likvärdighet för hållbart lärande – Just bristen på likvärdighet är frustrerande, och jag hoppas på att kunna synliggöra några fokuspunkter där vi måste hitta nya lösningar. Det handlar om landets framtid, och våra ungdomars möjligheter. 

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?  

Med den stora mängden huvudmän vi idag har i Sverige ser vi alltför många exempel på skolor som erbjuder minsta möjliga, eller knappt det, men inte mer än så. Språken lider hårt i detta läge, och huruvida ett förstatligande av skolan, förbud mot vinstuttag eller hårdare styrning genom styrdokument på olika nivåer ska till för att ändra situationen kan man diskutera långt och länge. 

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

Pecha Kucha: Malin Bardenstam

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Malin Bardenstam är vetenskaplig ledare på FoU Skola och Skånes Kommuner. FoU Skolas uppdrag  är att bidra med ökad kompetensutveckling och förbättringsarbete utifrån vetenskaplig grund samt främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och mellan kommun och akademi. Vi ska även vara en del i skoldebatten utifrån vetenskaplig grund och vara en röst i Skolsverige. Välkommen att  lyssna och diskutera med henne om  förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart och likvärdigt lärande ur ett regionalt perspektiv.

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord:

samverkan, samlära, likvärdighet

 Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Många engagerade diskussioner om skola och förutsättningarna för den:  hur vi gemensamt: förskola/skola, akademi, lokalt, regionalt och nationellt kan arbeta vidare med det vetenskapliga,  vetenskapande och analyserande samtalet inom utbildning.

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Likvärdighet för hållbart lärande är en förutsättning för elevers lärande. Hur arbetar vi med likvärdighet? Hur bygger vi för ett hållbart lärande? Utifrån FoU Skolas perspektiv handlar det om  arbetet regionalt tillsammans med huvudmän och akademi med en skola på vetenskaplig grund. Genom kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte har vi möjlighet att arbeta tillsammans.

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?  

Hur lär vi tillsammans? Hur skapas förutsättningar för en analyserande verksamhet inom utbildning? Hur kan vi arbeta vidare tillsammans: Lokalt, regionalt och nationellt?

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

Pecha Kucha: Maria Kempe Olsson

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Maria Kempe Olsson gör en av sina sista dagar i uppdraget som rektor på Kastellegårdsskolan i Kungälv just när #afkVarberg22 går av stapeln. Till hösten väntar utökad tid som adjunkt på Göteborgs Universitet. Där arbetar Maria framför allt med professionshandledning på rektorsprogrammet, som processhandledare inom Samverkan för bästa skola och på kursen Att leda elevhälsa. Lite tid att var med och starta upp Ledarforum i Kungälvs kommun kommer också att finnas.

Utöver det kommer hösten att användas till att skriva inte mindre än två uppföljare till storsäljande boken EHM – elevhälsomötet tillsammans med Ida Necovski och Anna Bengtsson. En del föreläsningar och andra insatser med fokus på elevhälsa, ledarskap och skolors organisering finns också med i planen för nästa läsår. Det klyschiga ”att få vara med och göra skillnad” är den röda tråden, grundbulten och förmånen i de olika uppdragen. Precis som Maria vill ha det.

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord:

De tre första ord som dyker upp i huvudet är Påbörjad men ofärdig men jag tänker att det där kommer att förändras innan det är skarpt läge. Egentligen skulle den också kunna sammanfattas med Likvärdighet, hållbarhet och lärande men det känns lite taget. Eller? Så kanske får de tre orden bli Hälsa, hästar och hemligheter. 

Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Jag förväntar mig ett härligt, om än försenat,10-årsfirande. En energikick in i sommaren tillsammans med likasinnade som brinner för att åstadkomma skolförbättring. Engagerade föreläsare, ivriga samtal, soliga stunder, god mat, enastående värdskap och att tiden inte riktigt räcker men att det ändå går ihop på något märkligt sätt. Dessutom ser jag fram emot att få dela dagarna med kollegor och medarbetare. När ”Don´t stop me now”, som traditionen bjuder, klingat ut är jag övertygad om att jag fått med mig ökad kunskap, en och annan ny bekantskap och fler redskap i arbetet med likvärdighet för hållbart lärande.

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Rubriken för konferensen ser jag som en klockren sammanfattning av det vi alla kämpar med att åstadkomma. Lärande har länge varit ett otroligt viktigt ord för mig både vad gäller organisation och ledarskap. Oavsett om det gäller barn eller vuxna. Att koppla ihop hållbarhet med lärande ser jag både som en framgångsfaktor och ett drömläge. Och i likvärdigheten lägger jag begrepp som tillgänglighet och inkludering. För oss alla och för våra elever. Eller som det uttrycks i vår läroplan ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.”

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?  

Om jag fick styra fokus i svensk skoldebatt skulle jag vilja att det oftare fanns ett klimat där vi lyssnade på varandra för att lära oss något nytt eller förstå något på ett annat sätt. Där vi inte behövde använda den andres talartid till att slipa på våra egna argument. I det där lärande samtalet skulle jag vilja vända och vrida på Varför? Vad? och Hur? Fokus för samtalet skulle i nuläget vara ”Hur åstadkommer vi hälsa för lärande och lärande för hälsa på riktigt?”

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

#afkVarberg22: Föreläsare Anna Karlefjärd

Anna Karlefjärd, mångårig medskapare till Skolsmedjans konferenser, tar åter plats i programmet. Denna gång i en ny form tillsammans med Ulf Blossing.

Anna Karlefjärd är en uppskattad och kompetent föreläsare, samarbetar med Skolverket och är expert på läroplanerna. Det nye minst den reviderade och högaktuella Lgr22.

Hemmahörande i den göteborgska skärgården, med anställning vid Karlstad Universitet, tar hon med kunnande, klokskap och kubikmeter till #afkVarberg22.

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg22.

I år har ni utmanat Ulf Blossing och mig att ingå i ett nytt sammanhang där vi snarare har ett samtal och utmanas av er och deltagarna, än en renodlad föreläsning vilket känns oerhört kul och spännande. Är det någonstans det känns helt ok att ge sig ut på okänt vatten så är det i Smedjans regi. Som inledning kommer jag försöka ta upp trådar från tidigare Smedjor, men stanna upp vid den likriktning vi idag kan se av undervisningen, en likriktning som många gånger motiveras av jakten på likvärdighet, men som snarare riskerar att få motsatt effekt.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

Det är nog två frågor dels är det vårt trasiga skolsystem vars konsekvenser jag möter dagligen, en sådan konsekvens utgör den andra frågan och det är såväl samhällets bristande tillit till lärarkåren som lärarnas egna bristande tillit till sig själva och sitt eget kunnande. Jag önskar att vi kunde hitta tillbaka kraften till kåren och yrket, det tar väldigt mycket energi att ständigt känna sig ifrågasatt. 

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

Att få tycka och tänka är en mänsklig rättighet. Det kluriga är när man inte kan sätta sitt tyckande och tänkande i relation till sammanhang, forskning etc. När eget tyckande likställs med generaliserbara sanningar då blir det klurigt. När vi har politiker som grundar politiska beslut på sina egna barns upplevelser istället för att lyssna på forskning då uppstår en viss trötthet. På det personliga planet kan jag uppleva att jag undviker att ta diskussioner i sociala medier, jag kan inte uttrycka mig kort och spetsigt när det kommer till så komplexa frågor som skola och då tystnar jag istället. 

Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner?

Jag hade önskat att skolsystemet fick diskuteras på ärliga grunder och utifrån det också landa i riktiga beslut som var hållbara på lång sikt. Men jag har redan gett upp det, allt för många politiker har visat med all tydlighet att andra intressen får styra än vad som är bäst för barn, elever, lärare och skolledare. Önskar att jag kunde vara mer positiv inför valet men just nu finns inga signaler att en majoritet av våra politiker vill åt en förändring.

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

Kanske det mest givna årliga ”ja” som jag ger. En konferens med högt i tak, ödmjukhet inför komplexiteten i frågorna, delaktighet från alla, intressanta perspektiv och frivilligt deltagande skapar de bästa förutsättningarna för två fina dagar.

Skolsmedjan hälsar Anna Karlefjärd varmt välkommen till #afkVarberg22.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Ulf Blossing

Ulf Blossing är professor vid
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid Göteborgs Universitet.

Han rör sig i forskningsfält som angår skolförbättring – hur processer ser ut på skolor där skolledare och lärare vill förbättra verksamheten.

Ulf Blossing, med bakgrund som lärare i grundskolan och bland annat en fil.kand. i psykologi, är idag en av Sveriges mest namnkunniga forskare, föreläsare och fortbildare.

Under #afkVarberg22 tar Ulf Blossing och Anna Karlefjärd ”golvet” tillsammans och möter upp i en ny form för Skolsmedjans konferenser.

Ge oss en liten teaser på innehållet i ert medskapande som ni planerar för #afkVarberg22.

Om framgångsrika och icke-framgångsrika skolor, hur det kollegiala lärandet hänger samman med hur arbetet på skolan har organiserats och leds.

Om rektors viktiga uppgift att bygga och våra en organisation för lärares samarbete och lärande.

Om vikten av att kartlägga undervisningen i varje klassrum.

Vilka skolfrågor ligger er närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

Jag ser det som en viktig demokratifråga, att eleverna i mötet med den första samhällsinstitution de deltar i, får lära sig att vara delaktiga, att få ge förslag på förbättringar, att påverka.

Frågor om delaktighet för alla på en skola, att delaktighet inte kan ske annat än att var och får vara med och utforma vardagsarbetet i skolan.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller ni er till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

Det är viktigt att alla får tycka och tänka. Skolan har alla en relation till, alla har lång erfarenhet av skolan. Därför är det allas angelägenhet.

Ska vi förbättra skolan behöver alla vara med. För oss som är i professionen handlar det om delta i samtalet och ge sakliga bilder av och resonemang om skolan.

Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade ni önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

Professionens kompetens- och karriärutveckling, den nationella stödorganisationen med kvalitetsdialog. Betyg som inte stressar och slår ut eleverna. Visioner om en den framtida skola som mer utvecklar sociala kompetenser jämfört med individuella, och som bryter upp den existerande ämnesnormen.

Till sist. Vad fick er att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har ni? 

För att det verkade vara ett sammanhang med engagerade skolmänniskor med blicken riktad framåt. Jag förväntar mig många frågor och intensiva samtal!

Skolsmedjan hälsar Ulf Blossing varmt välkommen till #afkVarberg22.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Fredrik Zimmerman

Fredrik Zimmerman är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Sektionen för pedagogiskt arbete på Högskolan i Borås. Under #afkVarberg22 föreläser han med rubriken Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan. En högst aktuell frågeställning som inte baraangår skolan, utan också samhället. När Skolsmedjan ber om en teaser för föreläsningen, ler Fredrik Zimmerman och svarar med glimten i ögat: 

–       Jag finns inte på sociala medier så jag kan inte göra detta, men på plats i Varberg i juni kommer jag att engagera, beröra och visa på den beprövade erfarenhet min forskning vilar på.

I sin avhandling Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet ger Fredrik Zimmerman ett uppmärksammat, och enligt källor värdefullt, bidrag till att sprida kunskap kring hur elever tänker vad gäller ansträngning i förhållande till studier. Han menar att det går att förändra en antiplugg-kultur, och i bland annat det möter han upp under junidagarna i Varberg.

·      Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

–       En likvärdig skola är till stor del grunden för ett jämlikt, jämställt och hållbart samhälle. De som klarar skolan på ett framgångsrikt sätt har helt andra valmöjligheter i livet än de som halkar efter. Redan i förskoleklass kan därför en individs möjligheter i framtiden försämras drastiskt ifall skolan inte har kunskap eller resurser att ge det pedagogiska stöd som behövs. Min forskning har därför fokus på varför olika grupper hamnar efter i skolan. 

·      Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

–       Detta är problematiskt. Jag forskar om varför pojkar på gruppnivå presterar sämre än flickor i skolan. När det skrivs eller talas om detta fenomen används ofta begrepp och perspektiv som ger en felaktig bild av orsaker bakom problematiken. Detta leder i sin tur till lösningsförslag som är verkningslösa. Så detta är något som jag ofta får stångas emot.

·      Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

–       Jag skulle vilja få in ett mer långsiktigt perspektiv på skolan. Istället för att sätta in resurser för eleven i årskurs nio, skulle jag velat att dessa resurser sattes in redan i förskoleklass eller årskurs 1. Tar man tag i mindre klyftor i tidigare årskurser, blir klyftorna inte så stora i senare årskurser. Detta kräver givetvis mer resurser till de tidiga åren i skolan, men i längden skulle det nog tjänas in då fler skulle få en bra start i skolan och vara bättre rustade för de senare årskurserna. De enorma resurser som läggs på individer som inte klarar skolan skulle minska. 

·      Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

–       Det är alltid häftigt att diskutera frågor som påverkar så många människors liv med insatta och engagerade personer. 

Skolsmedjan hälsar Fredrik Zimmerman varmt välkommen till #afkVarberg22 (länk till anmälan) 16-17 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Anette Jahnke

Anette Jahnke är fil. dr. i professionspraxis. I sin avhandling Insegel till dialog (2014) lade hon fram analyser av olika praktiker som påverkar skolans matematikundervisning: kursplaneskrivarens, lärarens, rektorns och matematikerns. En googling bort och vi kan konstatera att hon hållit vid och i att studera och argumentera för utveckling av praktik, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Anette Jahnke var under fyra år projektledare för NCM:s (Nationellt centrum för matematikutbildning) arbete med Matematiklyftet.

Hon säger sig vilja skapa utbildningar som till innehåll och form använder sig av och fördjupar deltagarnas erfarenhetsbaserade och ofta oformulerade kunskap. Något som leder till att deltagarnas yrkespraktik därmed vidareutvecklas.

Anette Jahnke är gymnasielärare i grunden.

Anette Jahnke bor på en hörna på Hisingen med tre tonåringar och make. Hon pendlar mellan Göteborg och Stockholm då hon har två jobb, ett på Göteborgs universitet och ett på forskningsinstitutet Ifous. Med Anette överallt är numera hennes ledarhund Mandy, som är självsäker, självständig, modig och aldrig ger upp. Anette försöker hålla jämna steg med Mandy som är en underbar vän och ”ledare”. På föreläsningar brukar Mandy stöna till av tristess precis när föreläsaren tror sig säga något superviktigt.

– Men just junidagarna i Varberg lär hålla både mig och Mandy alerta, säger Anette och låter hälsa att de båda är taggade inför #afkVarberg22!

·       Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg22.

–       Jag tänkte föreläsa utifrån rubriken ”En lika värdig utbildning för alla”. Vi har ny läroplan som står på tröskeln till skolan efter sommarlovet. Men vad för ”dold läroplan” skapas genom de handlingar och val vi gjort eller gör? Vad är det vi vill åstadkomma med skolan? För vem? Vem avgör det?

·       Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

–       Min hjärtefråga handlar betydelse av det professionella omdömet och den praktiska klokheten hos skolans yrkesverksamma. Vilken betydelse har den för att just dina elever du har framför idag verkligen lär sig? Hur ges den utvecklingsmöjligheter? Svängrum? Hur skärper vi omdömet? Hur blir man klok på ett klokt sätt?

·       Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

–       I grunden tror jag det är viktigt att vi låter skola och utbildning förblir ett så kallat ”omtvistat” begrepp. Precis som ”konst”, ”demokrati” eller ”kärlek”. Vi behöver ständigt föra en dialog om skolans syfte och innehåll. Vad som ska värderas högt eller lågt. Sen är det bra om vi kan föra en konstruktiv dialog där vi möts, och lyssnar på varandra. Och vara beredda på och öppna för att byta ståndpunkt. Det gör man bara om vi har respekt för varandra och om vi är vänliga mot varandra. 

·       Vi går in i ett valår 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

–       Likvärdigheten! Jag undrar helt enkelt om vi i Sverige innerst inne egentligen vill ha likvärdighet? Är vi beredda att göra vad som krävs? Jag (tillsammans med andra forskare) arbetar just nu med att bygga upp ett nätverk för rektorer som leder skolor i sociala-ekonomiskt utsatt områden. Det pågår ett otrolig viktigt jobb i dessa skolor! De behöver hela samhällets stöd. 

·       Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

–       Äntligen! Just nu längtar man till att få komma ut efter covid-pärsen. Jag tilltalades av mixen av människor, och att fokus är på ett aktivt deltagande. 

Skolsmedjan hälsar Anette Jahnke varmt välkommen till #afkVarberg22 (länk till anmälan) 16-17 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö