#afkVarberg19 – UR stöttar upp!

Är du ny som lärare? Har du en kollega som är ny i uppdraget? Minns du din egen första tid som lärare? UR reser till #afkVarberg19 med ny programserie i bagaget! Åsa Hemborg är projektutvecklare lärarutbildning/fortbildning på UR och deltar för andra året i rad i smedjans konferens.

• Välkommen åter, Åsa Hemborg. Berätta om UR:s produktioner i höst!

– Först vill vi säga grattis till ett fantastiskt yrkesval, både till de som är nya och de som har arbetat sedan flera år i skolan. Som lärare gör du skillnad i barns och ungas liv och lärande. Du får vara med om när en rynka mellan ögonbrynen övergår till aha-glitter i ögonen. Du får vara med om när två grälande barn tystnar och börjar lyssna på varandra och skakar hand efter bråket. Du får vara med om oroliga föräldrars lättade andetag när de hör och ser att du förstår deras oro.

– Under hösten kommer en mängd nya UR-produktioner som svarar direkt på nya lärares behov och önskemål om coachning och konkreta yrkesfakta.

• Finns det behov av sådana produktioner? 

– Alla är nya i början. Inte allt blir som man tänkt. Inte alla nya lärare får det stöd de utlovas och så väl behöver under det första läsåret. Det saknas ofta tid och utrymme för kollegialt stöd och för systematisk handledning.

• Vad kan ett bristande stöd under det första året leda till för en ny lärare? 

– Alltför många nya lärare hoppar av under de första åren. Arbetsbelastning och brist på stöd när yrket är psykiskt krävande är bland de vanligaste orsakerna. Att gå från teori under studietiden till praktik i arbetsliv kan innebära något av en praxischock. 

• Så hur kan UR bidra till ett stöd för nya kollegor?  

– Som tur är finns många bra röster bland både erfarna och andra nya lärare där ute. En del goda tips och tankar hittar du genom sociala medier, men kanske inte alltid lätta att hitta till. UR storsatsar nu på en mängd produktioner och konkreta stöd och på att bli en samlingsplats för allt detta.

– UR lyssnar, stöttar och bidrar problemlösande. Till dig som är ny, till dig som tar steget över tröskeln till alla fantastiska läranderum.

• Hur kan Skolsmedjan och deltagare i #afkVarberg19 bidra till era uppslag för produktion och till den specifika målgruppen för höstens satsning?

– Under #afkVarberg19 får ni veta mer – kanske vill ni sprida, tycka till, eller föreslå mer! Det ska bli riktigt kul att återse bekanta ansikten, och givetvis möta nya. UR har örat mot verksamheterna och vi hoppas på input under junidagarna kring sådant professionen önskar att vi tar upp!

Skolsmedjan hälsar UR varmt välkomna till #afkVarberg19 den 17-18 juni – i just Varberg!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Annonser

#afkVarberg19: Föreläsare Anna Karlefjärd

En av förra årets mycket uppskattade föreläsning triggar i positiv bemärkelse och låter föreläsaren utmana sig själv – och deltagare. När Anna Karlefjärd åter gör entré på Skolsmedjans konferensarena, är det med en utmaning i bagaget – både till deltagare och sig själv. Anna Karlefjärd, favorit repris – och kvartetten föreläsare för #afkVarberg19 är  nu komplett!

Skolsmedjan hälsar dig åter välkommen som föreläsare i ett afk-sammanhang och ser fram emot din föreläsning med matchning mot temat Ledarskap och lärande. Vad ser du att temat inrymmer för möjliga delar att i din föreläsning lyfta fram? 

– Årets tema för Skolsmedjans konferens är onekligen ett tema som diskuteras på många arenor idag. Att leda för att möjliggöra lärande på alla nivåer i vårt skolsystem är något vi fångar in när vi pratar om till exempel lärande organisation och formativ organisation. Min förhoppning är att kunna återvända till och fördjupa några av de frågor som vi väckte redan vid Skolsmedjan 2018. Där fokus framför allt kommer att vara kring hur vi kan skapa förutsättningar för lärandet, där exempel tas både från klassrum-, skolledar-och huvudmannanivå.

– Jag tar med mig två ledord som vi nyttjat tidigare och det är hållbarhet och långsiktighet och i det vill jag nog också göra ett försök att utmana det förbättringsparadigm som vi tenderar att befinna oss i. Är det möjligt och prata om formativ organisation och ”good enough” i samma föreläsning, det är frågan som jag ställer mig själv, vi får se om jag lyckas!

Du medskapade 24-7 under #afkVarberg18. Ge oss en blick i backspegeln och låt höra vad du minns, och kanske tog med dig, från förra årets konferens!

– Det är ett fint sammanhang att befinna sig i, högt i tak och samtidigt en oerhörd spänst i samtalen och frågorna som dyker upp. Alla som är med vill bidra till att konferensens utfall blir så bra som möjligt. Jag minns den bredd som var på det innehåll som presenterades, fast kanske allra mest minns jag de lärare och skolledare som valde att dela med sig av sitt arbete, som på så sätt levandegjorde en del av den forskning som presenterades. Sedan var det också god mat och en himla bra ”dessert” till middagen!

Du möter många olika grupper av ”skolfolk” – kan du urskilja någon röd tråd i vad kvalitet i Ledarskap och lärande består av och som kanske kan tendera vara framgångsfaktorer?

– Här finns det en hel del definitioner av vad framgång är, men om jag tänker på organisationer där både personal och elever i stort mår bra, det finns ett kollegialt samarbete och det finns progression i elevers lärande, då är nog tillit det som utgör den röda tråden. Man är överens i organisationen om vad uppdraget är och arbetar tillsammans för att skapa de bästa förutsättningarna för det, utan att blanda ihop vilka ansvarsområden man har. Fast det är också tydligt att det är svårt att finna organisationer som kännetecknas av detta i alla led. Många pratar tillit och vill ha tillit, men inte alla är beredda att organisera för det.

När du inte föreläser under en #afk i Skolsmedjans regi – vad gör du då?

– Föreläsa och handleda är min vardag. Ibland gör jag det i min roll som utbildningsledare vid rektorsutbildningen via Karlstads universitet, och ibland i min roll som Anna som träffar lärare, skolledare, förvaltningstjänstemän och huvudmän runt om i landet.

– De frågor jag arbetar mest med är bedömning och betygsfrågor på alla nivåer. Det kan handla om allt från systematiskt kvalitetsarbete till klok bedömningskultur och allt däremellan. Förhoppningen är alltid att bidra till att stärka professionen i dessa frågor, önskan är nog att kunna hitta en balans i frågor om bedömning så att fokus kan läggas på samtal om klok undervisning, där bedömning är ett medel men inte ett mål i sig.

Vilka förväntningar har du på #afkVarberg19? 

– Ni har så många fantastiska föreläsare i år, så jag blir väldigt ödmjuk i det sällskapet. Fin blandning också som kan ringa in temat på ett klokt sätt. Så höga förväntningar på att jag själv tillsammans med andra kommer lära mig massor.

 

Skolsmedjan hälsar Anna Karlefjärd varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Emma Leijnse

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse välkommen som föreläsare under #afkVarberg19. En skicklig journalist och författare som engagerat skriver om skolan, och har mod att lyfta fram problem, utmaningar men också reflektioner om vari dessa bottnar. I en intervju från 2018 i SVT Norrbotten slår hon fast det några tänkt, men först nu vågat utrycka: ”killars utanförskap är en av vår tids stora utmaningar, både för samhället i stort men också för skolan.

– För skolan gäller det att jobba med struktur och lugn i klassrummet. Det är sådant som killar vinner mest på.”

• 

  Foto: Åsa Sjöström, bild från Natur & Kultur

  Ge oss några smakbitar på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg19. 

– Flickor får bättre resultat i skolan än pojkar. Kvinnor utbildar sig mer än män. Och skillnaderna mellan könen växer stadigt. Jag har undersökt varför det ser ut som det gör, vilka konsekvenser det får, och vad man eventuell kan göra åt det.

• Du är en skicklig journalist och författare som lyfter perspektiv om skola på ett sätt som av professionen tas emot väl. Vad väckte din nyfikenhet för att skriva och syna skolan?

– Jag har alltid gillat att intervjua barn. De är rättframma på ett sätt som nästan ingen vuxen, för barn tänker sällan på hur de eventuellt kan framstå i andras ögon. Skolan är också ett väldigt livsbejakande ämne att bevaka, för fokuset är så framåtriktat. Det är hoppfullt att det finns så mycket man kan göra för att ge barn goda förutsättningar till ett bra liv, och ofta med ganska enkla medel. Sen är ju utbildning det viktigaste verktyget vi har för att bygga samhället. Det som händer i skolan idag får återverkningar lång tid framöver.

• I din bok Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen problematiserar du det faktum att fler kvinnor än män studerar vidare i högre utbildningssammanhang, och i boken Godkänt? har du studerat ett antal skolor och kommuner som vänt en negativ spiral av dåliga resultat och istället blivit förebilder för genomförd skolutveckling. Hur upplever du att fokus för skolans behov av utveckling förändrats över tid, det vill säga vad vi väljer att ”sätta under lupp” i ett förbättringsarbete?  

– Oj, här hopar sig många tankar samtidigt. Först och främst, jag är ingen pedagog eller lärare. När det gäller utveckling av skolans undervisning så är min roll att sprida de undervisningssätt som har visat sig fungera, snarare än att peka på vad som behövs göras. Ett kriterium för att jag ska skriva om något som handlar om utveckling av undervisningen, är därför att metoden/arbetssättet är beforskat.

– På många sätt motarbetas skolutveckling av saker som lärare och rektorer inte har makt över: lärarbrist, minskad likvärdighet, krympande budgetar. Fokus är stort på dessa saker i den offentliga debatten. Men det finns ändå mycket som en lärare eller en skola kan göra själva, utan att behöva vänta på pengar eller politiska beslut. Och det är nödvändigt att lärare och skolledare tar ansvar för skolutveckling, eftersom det är en förutsättning för en självständig och yrkesstolt lärarkår. Jag upplever också att det görs; Skolsmedjan är ett sådant exempel.

– Vissa saker är frustrerande att se. Exempelvis att andelen elever som får särskilt stöd är som lägst i början av skolgången och sedan ökar med elevernas ålder. Fast alla vet att det hade varit på alla sätt bättre och billigare att göra tvärtom. Detta borde varje enskild rektor kunna ändra på. Varför görs det inte, undrar jag?

• Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I skollagen står att skolan ska drivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sympatiserar jag helt och fullt med. Det vore klädsamt om också skolpolitiker ställde samma krav på sina egna politiska förslag, för då hade vi sluppit en del meningslösa diskussioner och istället kunnat ägna tiden åt det som är viktigt.

– Jag har också varit i kontakt med några av Skolsmedjans medlemmar under åren, och har alltid haft stort utbyte av det. Jag får alltid nya idéer till saker att skriva om när jag träffar folk som arbetar med skola, och det är jag säker på att jag kommer att få även denna gång.

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Anette Forssten Seiser

Anette Forssten Seiser disputerade 2017 med avhandlingen Stärkt pedagogiskt ledarskap. Rektorer granskar sin egen praktik. Intresset för att undersöka och praktisera skolförbättring så att elever trivs och lyckas i skolan har hon särskilt  engagemang i sedan åren som lärare och skolledare. Under #afkVarberg19 kommer Anette Forssten Seiser bland annat att problematisera begreppet pedagogiskt ledarskap.  

Välkommen som föreläsare i ett afk-sammanhang, med ditt kunskapsbidrag med matchning till temat Ledarskap och lärande. Vad ser du att temat inrymmer för möjliga delar att i din föreläsning lyfta fram? 

Foto Cathrine Busch

– Tack! I min forskning har jag intresserat mig för skolors ledning och skolors förbättringsarbete. Vi lever i en tid där ett gott ledarskap har blivit ett mantra för framgångsrika organisationer, och inom skolorganisationer är det i första hand rektors pedagogiska ledarskap som hamnat i fokus. Pedagogiskt ledarskap beskrivs näst intill uteslutande som ett gott ledarskap samtidigt som det råder stora olikheter om vad som menas med denna typ av ledarskap.

I min föreläsning kommer jag att konkretisera hur man genom ett aktionsforskande förhållningssätt kan stärkas i sitt pedagogiska ledarskap samtidigt som arbetet bidrar med konkreta förbättringar i praktiken.

Du möter många rektorer i utbildningssammanhang, kan du urskilja någon röd tråd i vad kvalitet i Ledarskap och lärande består av på rektorsnivå i styrkedjan, och som kanske kan tendera vara framgångsfaktorer?

– Det jag sett i min forskning är att skolledarskapet är kontextuellt och situerat, vilket innebär att ledarskapet behöver anpassas efter den verksamhet som rektor är satt att leda. Några generella faktorer som trots allt framkommit är exempelvis att inte nöja sig med att tala om förändringar utan också genomföra, och även uppmana andra till, konkreta handlingar. Det kan till exempel handla om att uppmuntra lärare att pröva olika åtgärder i sin undervisning.

Vidare är ett vetenskapligt och systematiskt förhållningssätt att föredra samt att vara den som påminner om syfte och mål med skolans förbättringsarbete. Rektor behöver uppmuntra delaktighet, gemensamt ansvarstagande och samarbete. Kortfattat kan rektors pedagogiska ledarskap beskrivas som att orkestrera omgivande förutsättningar och resurser på ett sådant sätt att de stödjer en lärande och samarbetande praktik på den lokala skolan.

Ge en inblick i ditt arbete på Karlstads Universitet och beskriv vad som driver dig i din forskargärning.

– Jag  har kursansvar och undervisar i ”Fortbildning för rektorer” som är en utbildning i pedagogiskt ledarskap. Den riktar sig till de rektorer som har genomgått det obligatoriska Rektorsprogrammet och därefter arbetat minst ett år. Utbildningen är upplagd som internat och vi träffas fem gånger under ett år. Ett mycket inspirerande och roligt uppdrag.

Andra spännande uppdrag som jag kan nämna är olika svenska forskningsprojekt. Till exempel följer jag och en kollega ett antal rektorer från det att de påbörjar Rektorsprogrammet, tills de avslutat utbildningen. Vi intervjuar också lärare och elever för att se om de märker av att skolans rektor deltar i Rektorsprogrammet.

Jag ingår i ett internationellt forskningsnätverk (PEP). Inom PEP finns ett ganska stort antal forskare som alla är intresserade av skolans praktik samt vad som möjliggör och begränsar förbättringar inom skolan. Eftersom flera av kollegorna inom nätverket lever och verkar i Australien så blir det många möten via olika digitala plattformar och på konstiga tider av dygnet. I övrigt ägnar jag en hel del tid framför datorn, knåpandes på olika texter.

Under konferensen kommer du att möta ”skolfolk” från olika delar av landet. Vilka förväntningar har du på #afkVarberg19?

– Att få möta och tala med skolledare och lärare som delar mitt intresse och engagemang som handlar om att ta ansvar för den svenska skolans utveckling.

Skolsmedjan hälsar Anette Forssten Seiser varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg19: Föreläsare Maria Jarlsdotter

Först ut i raden av att presenteras av de föreläsare som medskapar under #afkVarberg19 är Maria Jarlsdotter. För aktiva på bland annat Twitter är hon ett känt namn och hennes inlägg om skola, ledarskap och lärande har fått stor spridning. Till vardags är Maria Jarlsdotter rektor på Malmö latinskola, en gymnasieskola med drygt 1100 elever.

– Skolledare har jag varit sedan 1998, förra årtusendet alltså, säger hon och ler. 

Maria Jarlsdotter har mod att ifrågasätta skolsystemet och dess strukturer, samtidigt som hon ständigt strävar efter att ge förutsättningar för lärande i skolans olika nivåer. Hon har med andra ord förmågan att ha två tankar i huvudet samtidigt.

Ge oss några smakbitar på hur din föreläsning under #afkVarberg19 kommer att docka an konferensens tema Ledarskap och lärande.

– Jag vet att jag är rektor och den högst ansvariga på min skola, men jag känner mig inte som en chef. Mer som en kapten kanske. Jag läste det här citatet från en sjökapten som liksom jag tyckte väldigt mycket om sitt arbete ”Den största utmaningen är nog att klara av alla oväntade situationer man ställs inför. Inträffar något oväntat är det upp till mig och besättningen att lösa problemet. Man kan inte alltid tillkalla hjälp utan måste förlita sig till erfarenheten inom besättningen.”

För att det ska bli så få oväntade situationer som möjligt på en skola är det viktigt att bland annat ha en mycket god organisation. Om det tänkte jag berätta. Som ett exempel.

Du är en flitig skoldebattör som fått några av landets högsta skolpolitiker ”krokade” till dialog tack vare att du lyfter och luftar utmanande frågor och funderingar. Låt säga att du hade utsetts till skolminister, vad hade du förbättrat så att professionens styrkedja verkligen givit effekt för ledarskap (oavsett nivå) och lärande (oavsett nivå)?

– Om jag hade blivit skolminister hade jag tagit itu med frågor som rör alla elevers rätt till en god utbildning oavsett var i landet man bor eller vad ens föräldrar har för skolbakgrund. För att det skall bli verklighet är det mycket jag hade behövt göra, jag hade fått titta på styrsystemet, följderna av marknadiseringen, läraryrkets attraktivitet, lärares arbetsmiljö, lärarutbildningen och läroplanerna. Det går inte att bara göra en av de här sakerna, då faller korthuset.

Det blir premiär för dig i ett afk-sammanhang. Rakt på sak, vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I väntan på att systemet som styr skolan ska förändras är det viktigt att möta människor som verkar inom det. Jag har koncentrerat mig mycket på att undersöka orsakerna till att många lärare är tröttare nu än förr och vad man inom den egna skolan kan göra åt det – det tycker jag ska bli roligt att dela med mig av och få synpunkter på!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Jarlsdotter väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni i Varberg (länk till inbjudan), och ser fram emot en föreläsning som sannolikt väcker tankar och ger kunskap.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19 – igång och på väg!

Nytt år och ett ny #afk. För nionde gången välkomnar Skolsmedjan medskapare från hela landet att dela, bidra, diskutera och kunskapa tillsammans under två dagars intensiv knytkonferens den 17-18 juni. 

Skolsmedjans nionde konferens äger rum i Varberg. Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingschef Maria Wirén aviserade redan under förra årets #afk att smedjans junidagar bli ett stående inslag förlagt till just Varberg. För smedjans del innebär det en stabilitet och kontinuitet.

#afkVarberg19 har som övergripande tema Ledarskap och lärande, och kommer som alltid att mixa traditionella föreläsningar med ”rundabordssamtal” i form av #afkTalks. Pecha Kucha- föreläsningar är givna likaså ett myller i mingel av erfarenhetsutbyte och dialoger som skolutveckling.

Anmälan, inbjudan och preliminärt program ligger nu uppe – väl mött under #afkVarberg19 den 17-18 juni!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Magnus Axelsson, Eva Söderberg och Viktoria Struxsjö

 

 

 

#afkVarberg18: UR_Skola på plats!

Vid flera tidigare #afk har UR_Skola medskapat och aktivt deltagit. Idéer till programserien Lärlabbet har hämtats från #afkVarberg15, #afkOrebro16 och #afkLinkoping16. Nu är det dags igen för UR_Skola att poppa upp, den här gången med en ny programserie i pipeline. 

Åsa Hemborg är projektutvecklare lärarutbildning och fortbildning på UR, Sveriges Utbildningsradio, och en av de fem representanterna från redaktionen som anländer #afkVarberg18 om en vecka.

– Vi som kommer är en blandning av yrkesfolk från UR. Dialogprojektet är ju lika mycket kommunikation som produktion, så vi behöver en bredd av kompetenser för att bli kloka tillsammans längs denna resa.

Utan att avslöja allt – vad är det ni har i pipelinen och kommer att presentera under #afkVarberg18? 

– Vi kommer att presentera ett projekt som är helt i sin linda, och som vi gärna vill ha allas hjälp med att utveckla vidare åt rätt håll! Det handlar om att nå fram till nya lärare (med upp till 5 år i yrket) med dialog- och reflektionsstöd i deras yrkesvardag. Vi har förstått hur krävande den första tiden som lärare kan vara, samtidigt som kollegor runt omkring i värsta fall är upptagna i sina kalendrar och inte hinner ”coacha” i vardagen eller att man som ny lärare inte får den typ av mentor eller introduktionsperiod man skulle vilja ha. Här vill UR skapa nya vägar både mellan erfarna och nya lärare och till nytt material om undervisningsfrågor från UR. Allt för att stötta yrkesutvecklingen, och känslan av ensamhet i yrket.

Vad är UR:s uppdrag i kontext skola och skolutveckling?

– UR:s uppdrag är ju att stötta, bredda och komplettera i lärandesammanhang med vårt material. Det gör vi genom att utveckla relevanta didaktiska material för undervisningen i Sveriges klassrum. Men det gör vi också genom att bevaka, diskutera och bidra till professionens utveckling med olika serier för lärare och om pedagogik och didaktik. Det är inom det sistnämnda fortbildningsfältet vi nu kommer till er och vill prata och lyssna.

Vilka förväntningar har ni inför dagarna under #afkVarberg18?

– Vi är jättenyfikna på alla deltagare, era tankar om att vara ny i yrket – och att ha jobbat länge också så klart – och vad ni ser är nyckeln till yrkets framtida livslånga yrkeslärande.

Skolsmedjan är glada och stolta över att ni väljer att delta och medskapa. Hur taggade är ni inför #afkVarberg18?

– Super – allt är bokat!

Skolsmedjan är stolta över att UR-Skola väljer att medskapa och delta i #afkVarberg18 nästa vecka i just Varberg, och ser fram emot att mötas och föra dialog, samt att bidra med input i ny programserie!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

GDPR och Skolsmedjan

Idag, den 25 maj, ersätts den tidigare personuppgiftslagen (PUL) med en ny dataskyddslag, kallad GDPR (General Data Protection Regulation). Syftet är att förbättra skyddet för den enskilda individen vid behandling av personuppgifter och att skapa ett enhetligt regelverk inom EU.

Skolsmedjan som ideell förening hanterar personuppgifter i olika sammanhang och önskar uppmärksamma följare till bloggen och smedjans sociala medier, konferensdeltagare och samarbetspartners på de rutiner vi har för att skydda enskild individs personuppgifter.

I samband med anmälningar till våra konferenser registreras personuppgifter som vi använder för beställning av mat, eventuell fakturering och gruppindelningar för konferensernas så kallade #afkTalk. Anmälningsformuläret finns i Google Drive, som i sin tur följer de nya föreskrifterna för GDPR. Senast 365 dagar efter genomförd konferens raderas anmälningsformuläret. Skolsmedjan lämnar inte personuppgifter vidare till tredje part, exempelvis sponsorer och samarbetspartners.

I samband med presentation av olika föreläsare till våra #afk:s publiceras text och bild på dessa där vi i och med GDPR inhämtar muntligt eller skriftligt samtycke för publicering. Producerat material tas skyndsamt bort från våra spridningskanaler WordPress, Facebook, Twitter, Youtube och Instagram om individ så önskar och skriftligen meddelar oss.

Dokumentation av konferenser sker via Wordpress, Facebook, Twitter, Youtube och Instagram. I samband med dokumentationen används olika materialtyper; text, bild, film och ljudupptagning. Muntligt eller skriftligt samtycke för publicering inhämtas, och material tas skyndsamt bort från våra spridningskanaler om individ så önskar och meddelar oss skriftligt.

I de fall där externa aktörer som press och media bevakar konferenserna och exempelvis intervjuar deltagare, är det respektive media och individ som ansvarar för eventuellt samtycke till publicering eftersom det då handlar om andra kanaler är skolsmedjans egna.

Har du frågor och funderingar kring ovan, vänligen kontakta Skolsmedjan.

Viktoria Struxsjö

Ordförande Skolsmedjan

 

#afkVarberg18: Pecha Kucha nr 4

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlag 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg18 vet ytterligare sex personer detsamma. Möt årets presentatörer, en efter en, i en liten ”teaser” inför #afkVarberg18!

Tommy Nyberg är slöjdlärare på Fjällskolan, granne med Masthuggskyrkan i Göteborg. och har med en konstnärlig högskoleutbildning i grunden arbetat som slöjdlärare sedan 2005. Mest i hårda material men även i mjuka. Han är helt övertygad om att det finns en anledning till att vi människor har hjärna och händer: för att  vi ska använda dem. Skapande, slöjd och bild är livet för Tommy.

Hej Tommy! Beskriv din presentation med tre ord!

– Kreativitet, lekfullhet och utmaningar.

#SharingIsCaring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg18?

– Mina förväntningar är höga. Jag deltog för första gången #afkVarberg17 och vill återuppliva den enorma inspirationen jag fick under de dagarna. Intressanta möten, föreläsningar och en enorm positiv inspiration som hängde med länge in på hösten.  

Konferensens tema är En Hel Organisation – vad tänker du in i den rubriken?

– En ”Hel organisation” innebär för mig är en organisation där alla dvs elever, lärare och skolledning ges en möjlighet att utvecklas och växa i sina roller. Goda möten, ingen förbises och alla får det stöd som de behöver för att på hemväg från skolan kunna känna glädje över den skoldag som varit. Eller för all del också, känna glädje och förväntan inför skoldagen.

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?

– Hade önskat en mer sansad skoldebatt med mer diskussion utifrån forskning på skolfrågor. Det finns många frågor i debatten just nu som känns aktuella. Dock det som känns mest oroande just nu är skolans roll kopplat till segregationen i samhället och hur elevens socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten och elevers framtidsutsikter. 

Skolsmedjan hälsar Tommy Nyberg välkommen till #afkVarberg18 och ser fram emot en fullmatad Pecha Kucha!

Fram till 1 juni är anmälningslänk till #afkVarberg18 öppen – delta i två dynamiska dagar i en lärande miljö med lärande ”skolfolk” från hela landet!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg18: Pecha Kucha nr 3

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlag 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg18 vet ytterligare sex personer detsamma. Möt årets presentatörer, en efter en, i en liten ”teaser” inför #afkVarberg18!

Hilda Johnsson arbetar som kurator på Vikingstad skola i Linköpings kommun. Där har hon utvecklat elevhälsoarbetet från att vara en ”enskild ö”, till att vara en förebyggande och elevnära plattform som har ett tätt samarbete med skolans pedagoger. Hilda brinner samhällsfrågor, tycker om att dansa och lagar enligt sig själv (och flera) världens godaste pasta carbonara.

Hej Hilda! Du är den första kuratorn att hålla en Pecha Kucha, härligt. Beskriv din presentation med tre ord!

– Min Pecha Kucha kommer att handla om hur man kan arbeta förebyggande med psykosociala frågor i skolan, och hur kuratorsrollen måste få en större och mer tydlig plats. Kuratorsrollen 2.0, skulle man kunna säga!

#SharingIsCaring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg18?

– Jag har aldrig deltagit i någon av Skolsmedjans konferenser så jag ser fram emot att få bland annat lyssna på många spännande föreläsningar och bli inspirerad av andras Pecha Kucha.

Konferensens tema är En Hel Organisation – vad tänker du in i den rubriken?

– För mig handlar begreppet ”en hel organisation” om att alla funktioner inom skolan tas till vara på, och att man har en organisation där alla får möjlighet och utrymme att spela på sin bästa fot. Att använda personers kompetenser i sin organisation till dess fulla potential.

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?

– Då skulle jag vilja fokusera på vad skolans uppdrag är, och vad vi behöver av föräldrar och elever för att kunna nå dit. Att ”ta tillbaka” skolan. Jag skulle också vilja att man pratade om hur skolan behöver utvecklas för att hänga med i samhällets övriga utveckling.

Skolsmedjan hälsar Hilda Johnsson välkommen till #afkVarberg18 och ser fram emot en fullmatad Pecha Kucha!

Fram till 1 juni är anmälningslänk till #afkVarberg18 öppen – delta i två dynamiska dagar i en lärande miljö med lärande ”skolfolk” från hela landet!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö