Anders Jönsson tillhör fakulteten för lärarutbildning vid Högskolan i Kristianstad.
Han är professor i didaktik med inriktning naturvetenskapernas didaktik, bedömningsexpert och författare av flertalet bästsäljande böcker – för att boxa in delar av hans värv.
Under #afkVarberg23 är Anders Jönsson först ut på golvet i raden av medskapande föreläsare!
Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg23 utifrån var du befinner dig just nu i de tankarna.
Jag hade tänkt prata om ett skandinaviskt forskningssamarbete, som handlar om ”betygsfri skola”. Inom detta samarbete intresserar vi oss för vad som händer med undervisning och lärande – både positivt och negativt – i utbildningssammanhang där eleverna (eller studenterna) inte får några betyg.
Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig hjärtefrågorna i?
Min främsta drivkraft som forskare handlar om att få elever att uppleva skolan som meningsfull – en plats där alla kan lära sig, utvecklas och känna tillhörighet utifrån sina förutsättningar. Eftersom god undervisning och goda relationer är några av de viktigaste redskapen för att uppnå detta, handlar min forskning till stor del om just undervisning (inkl. bedömning) och relationen mellan lärare-elev.
Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
Jag har medverkat i många olika sammanhang, där diskussionen om skolan kan se väldigt olika ut. Detta är därför en svår fråga att ge ett enkelt svar på. I massmedia och på sociala medier blir debatten till exempel lätt polariserad, vilket stänger dörren för fördjupade diskussioner.
Flera svenska skolpolitiker väljer dessutom medvetet att ta avstånd från utbildningsvetenskaplig forskning, speciellt när forskningsresultaten inte stämmer överens med den egna ideologiska övertygelsen, vilket naturligtvis också ger dåliga möjligheter för diskussion. Samtidigt finns det många andra arenor, där diskussionen är betydligt mer öppen, nyanserad och saklig. Detta gäller inte minst mötesplatser för verksamma från skola/förskola och forskare, som gemensamma konferenser (som #afkVarberg23), seminarier och samverkansprojekt.
Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte bara blir vallöften och visioner?
Det är svårt att prioritera, eftersom utmaningarna i svensk skola tenderar att hela tiden öka i takt med att resurserna krymper och arbetsmiljön för både lärare och elever försämras.
Tidig och systematisk uppföljning är emellertid en fråga som jag gärna hade sett få högre prioritet, så att insatser för att stötta exempelvis elevernas läsutveckling kommer igång tidigt, samt att insatserna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Att se över och eventuellt reglera lärarnas undervisningstid, så att de har tid att planera och bedriva god undervisning, är en annan viktig fråga. Men det finns många fler.
Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Ge oss en inblick i din arbetsvardag.
Jag har under de närmaste läsåren delat min tid mellan högskolan och undervisning på en skola, men den här terminen är jag enbart på högskolan. En stor del av min tid går till att driva högskolans forsknings- och samverkansplattform, där jag är vetenskaplig ledare. Syftet med denna plattform är att på olika sätt stötta forskning som sker i samverkan mellan forskare och lärare/förskollärare. Plattformen ingår även som en del i den nationella ULF-samverkan. Arbetet med plattformen innebär mycket möten – lokalt, regionalt och nationellt – med såväl representanter för skolhuvudmän som med forskare och andra högskoleanställda.
En annan stor del av min tid är medverkan i forskningsprojekt och handledning av forskarstuderande. En typisk dag för mig innebär således att läsa, kommentera och skriva vetenskapliga texter, samt att gå på möten. En stor del av dessa möten genomförs dock på distans, så jag slipper resa lika mycket som jag gjorde före Covid-pandemin, vilket jag tycker är bra.
Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg23, och vilka förväntningar på mötet med skolfolk från olika delar av landet har du?
Min främsta förhoppning är att träffa människor som är intresserade av en öppen, nyanserad och saklig diskussion om hur vi kan skapa en bra skola för våra elever. Det främsta syftet med utbildningsvetenskaplig forskning är ju trots allt att bidra till en sådan diskussion.
Skolsmedjan hälsar Anders Jönsson varmt välkommen till #afkVarberg23 (länk till anmälan) 20-21 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!
Via sajber och med lärande organisation för ögonen,
Viktoria Struxsjö
Skolsmedjan 