Pecha Kucha: Malin Bardenstam

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Malin Bardenstam är vetenskaplig ledare på FoU Skola och Skånes Kommuner. FoU Skolas uppdrag  är att bidra med ökad kompetensutveckling och förbättringsarbete utifrån vetenskaplig grund samt främja kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och mellan kommun och akademi. Vi ska även vara en del i skoldebatten utifrån vetenskaplig grund och vara en röst i Skolsverige. Välkommen att  lyssna och diskutera med henne om  förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart och likvärdigt lärande ur ett regionalt perspektiv.

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord:

samverkan, samlära, likvärdighet

 Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Många engagerade diskussioner om skola och förutsättningarna för den:  hur vi gemensamt: förskola/skola, akademi, lokalt, regionalt och nationellt kan arbeta vidare med det vetenskapliga,  vetenskapande och analyserande samtalet inom utbildning.

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Likvärdighet för hållbart lärande är en förutsättning för elevers lärande. Hur arbetar vi med likvärdighet? Hur bygger vi för ett hållbart lärande? Utifrån FoU Skolas perspektiv handlar det om  arbetet regionalt tillsammans med huvudmän och akademi med en skola på vetenskaplig grund. Genom kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte har vi möjlighet att arbeta tillsammans.

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?  

Hur lär vi tillsammans? Hur skapas förutsättningar för en analyserande verksamhet inom utbildning? Hur kan vi arbeta vidare tillsammans: Lokalt, regionalt och nationellt?

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

Annons

Pecha Kucha: Maria Kempe Olsson

Ett stående inslag i programmet under Skolsmedjans #afk-konferenser är Pecha Kucha. En presentationsform där du visar 20 bilder x 20 sekunder för att i sammanlagt 6 minuter och 40 sekunder leverera ett ofta publikfriande innehåll! Låter det som en utmaning? Helt rätt, det vet de som skapat en Pecha Kucha, och efter #afkVarberg22 vet ytterligare fyra personer detsamma. Möt årets pecha kucha talare inför #afkVarberg22.

Maria Kempe Olsson gör en av sina sista dagar i uppdraget som rektor på Kastellegårdsskolan i Kungälv just när #afkVarberg22 går av stapeln. Till hösten väntar utökad tid som adjunkt på Göteborgs Universitet. Där arbetar Maria framför allt med professionshandledning på rektorsprogrammet, som processhandledare inom Samverkan för bästa skola och på kursen Att leda elevhälsa. Lite tid att var med och starta upp Ledarforum i Kungälvs kommun kommer också att finnas.

Utöver det kommer hösten att användas till att skriva inte mindre än två uppföljare till storsäljande boken EHM – elevhälsomötet tillsammans med Ida Necovski och Anna Bengtsson. En del föreläsningar och andra insatser med fokus på elevhälsa, ledarskap och skolors organisering finns också med i planen för nästa läsår. Det klyschiga ”att få vara med och göra skillnad” är den röda tråden, grundbulten och förmånen i de olika uppdragen. Precis som Maria vill ha det.

Beskriv din Pecha Kucha med tre ord:

De tre första ord som dyker upp i huvudet är Påbörjad men ofärdig men jag tänker att det där kommer att förändras innan det är skarpt läge. Egentligen skulle den också kunna sammanfattas med Likvärdighet, hållbarhet och lärande men det känns lite taget. Eller? Så kanske får de tre orden bli Hälsa, hästar och hemligheter. 

Sharing is caring – vilka förväntningar har du inför #afkVarberg22?

Jag förväntar mig ett härligt, om än försenat,10-årsfirande. En energikick in i sommaren tillsammans med likasinnade som brinner för att åstadkomma skolförbättring. Engagerade föreläsare, ivriga samtal, soliga stunder, god mat, enastående värdskap och att tiden inte riktigt räcker men att det ändå går ihop på något märkligt sätt. Dessutom ser jag fram emot att få dela dagarna med kollegor och medarbetare. När ”Don´t stop me now”, som traditionen bjuder, klingat ut är jag övertygad om att jag fått med mig ökad kunskap, en och annan ny bekantskap och fler redskap i arbetet med likvärdighet för hållbart lärande.

Konferensens tema Likvärdighet för hållbart lärande – vad tänker du in i den rubriken?

Rubriken för konferensen ser jag som en klockren sammanfattning av det vi alla kämpar med att åstadkomma. Lärande har länge varit ett otroligt viktigt ord för mig både vad gäller organisation och ledarskap. Oavsett om det gäller barn eller vuxna. Att koppla ihop hållbarhet med lärande ser jag både som en framgångsfaktor och ett drömläge. Och i likvärdigheten lägger jag begrepp som tillgänglighet och inkludering. För oss alla och för våra elever. Eller som det uttrycks i vår läroplan ”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.”

Om du fick styra fokus i svensk skoldebatt – vad hade du givit oss att diskutera?  

Om jag fick styra fokus i svensk skoldebatt skulle jag vilja att det oftare fanns ett klimat där vi lyssnade på varandra för att lära oss något nytt eller förstå något på ett annat sätt. Där vi inte behövde använda den andres talartid till att slipa på våra egna argument. I det där lärande samtalet skulle jag vilja vända och vrida på Varför? Vad? och Hur? Fokus för samtalet skulle i nuläget vara ”Hur åstadkommer vi hälsa för lärande och lärande för hälsa på riktigt?”

Eva Söderberg/ Skolsmedjan

#afkVarberg22: Föreläsare Anna Karlefjärd

Anna Karlefjärd, mångårig medskapare till Skolsmedjans konferenser, tar åter plats i programmet. Denna gång i en ny form tillsammans med Ulf Blossing.

Anna Karlefjärd är en uppskattad och kompetent föreläsare, samarbetar med Skolverket och är expert på läroplanerna. Det nye minst den reviderade och högaktuella Lgr22.

Hemmahörande i den göteborgska skärgården, med anställning vid Karlstad Universitet, tar hon med kunnande, klokskap och kubikmeter till #afkVarberg22.

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg22.

I år har ni utmanat Ulf Blossing och mig att ingå i ett nytt sammanhang där vi snarare har ett samtal och utmanas av er och deltagarna, än en renodlad föreläsning vilket känns oerhört kul och spännande. Är det någonstans det känns helt ok att ge sig ut på okänt vatten så är det i Smedjans regi. Som inledning kommer jag försöka ta upp trådar från tidigare Smedjor, men stanna upp vid den likriktning vi idag kan se av undervisningen, en likriktning som många gånger motiveras av jakten på likvärdighet, men som snarare riskerar att få motsatt effekt.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

Det är nog två frågor dels är det vårt trasiga skolsystem vars konsekvenser jag möter dagligen, en sådan konsekvens utgör den andra frågan och det är såväl samhällets bristande tillit till lärarkåren som lärarnas egna bristande tillit till sig själva och sitt eget kunnande. Jag önskar att vi kunde hitta tillbaka kraften till kåren och yrket, det tar väldigt mycket energi att ständigt känna sig ifrågasatt. 

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

Att få tycka och tänka är en mänsklig rättighet. Det kluriga är när man inte kan sätta sitt tyckande och tänkande i relation till sammanhang, forskning etc. När eget tyckande likställs med generaliserbara sanningar då blir det klurigt. När vi har politiker som grundar politiska beslut på sina egna barns upplevelser istället för att lyssna på forskning då uppstår en viss trötthet. På det personliga planet kan jag uppleva att jag undviker att ta diskussioner i sociala medier, jag kan inte uttrycka mig kort och spetsigt när det kommer till så komplexa frågor som skola och då tystnar jag istället. 

Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner?

Jag hade önskat att skolsystemet fick diskuteras på ärliga grunder och utifrån det också landa i riktiga beslut som var hållbara på lång sikt. Men jag har redan gett upp det, allt för många politiker har visat med all tydlighet att andra intressen får styra än vad som är bäst för barn, elever, lärare och skolledare. Önskar att jag kunde vara mer positiv inför valet men just nu finns inga signaler att en majoritet av våra politiker vill åt en förändring.

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

Kanske det mest givna årliga ”ja” som jag ger. En konferens med högt i tak, ödmjukhet inför komplexiteten i frågorna, delaktighet från alla, intressanta perspektiv och frivilligt deltagande skapar de bästa förutsättningarna för två fina dagar.

Skolsmedjan hälsar Anna Karlefjärd varmt välkommen till #afkVarberg22.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Ulf Blossing

Ulf Blossing är professor vid
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, vid Göteborgs Universitet.

Han rör sig i forskningsfält som angår skolförbättring – hur processer ser ut på skolor där skolledare och lärare vill förbättra verksamheten.

Ulf Blossing, med bakgrund som lärare i grundskolan och bland annat en fil.kand. i psykologi, är idag en av Sveriges mest namnkunniga forskare, föreläsare och fortbildare.

Under #afkVarberg22 tar Ulf Blossing och Anna Karlefjärd ”golvet” tillsammans och möter upp i en ny form för Skolsmedjans konferenser.

Ge oss en liten teaser på innehållet i ert medskapande som ni planerar för #afkVarberg22.

Om framgångsrika och icke-framgångsrika skolor, hur det kollegiala lärandet hänger samman med hur arbetet på skolan har organiserats och leds.

Om rektors viktiga uppgift att bygga och våra en organisation för lärares samarbete och lärande.

Om vikten av att kartlägga undervisningen i varje klassrum.

Vilka skolfrågor ligger er närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

Jag ser det som en viktig demokratifråga, att eleverna i mötet med den första samhällsinstitution de deltar i, får lära sig att vara delaktiga, att få ge förslag på förbättringar, att påverka.

Frågor om delaktighet för alla på en skola, att delaktighet inte kan ske annat än att var och får vara med och utforma vardagsarbetet i skolan.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller ni er till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

Det är viktigt att alla får tycka och tänka. Skolan har alla en relation till, alla har lång erfarenhet av skolan. Därför är det allas angelägenhet.

Ska vi förbättra skolan behöver alla vara med. För oss som är i professionen handlar det om delta i samtalet och ge sakliga bilder av och resonemang om skolan.

Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade ni önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

Professionens kompetens- och karriärutveckling, den nationella stödorganisationen med kvalitetsdialog. Betyg som inte stressar och slår ut eleverna. Visioner om en den framtida skola som mer utvecklar sociala kompetenser jämfört med individuella, och som bryter upp den existerande ämnesnormen.

Till sist. Vad fick er att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har ni? 

För att det verkade vara ett sammanhang med engagerade skolmänniskor med blicken riktad framåt. Jag förväntar mig många frågor och intensiva samtal!

Skolsmedjan hälsar Ulf Blossing varmt välkommen till #afkVarberg22.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Fredrik Zimmerman

Fredrik Zimmerman är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Sektionen för pedagogiskt arbete på Högskolan i Borås. Under #afkVarberg22 föreläser han med rubriken Så får vi fler pojkar att lyckas i skolan. En högst aktuell frågeställning som inte baraangår skolan, utan också samhället. När Skolsmedjan ber om en teaser för föreläsningen, ler Fredrik Zimmerman och svarar med glimten i ögat: 

–       Jag finns inte på sociala medier så jag kan inte göra detta, men på plats i Varberg i juni kommer jag att engagera, beröra och visa på den beprövade erfarenhet min forskning vilar på.

I sin avhandling Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet ger Fredrik Zimmerman ett uppmärksammat, och enligt källor värdefullt, bidrag till att sprida kunskap kring hur elever tänker vad gäller ansträngning i förhållande till studier. Han menar att det går att förändra en antiplugg-kultur, och i bland annat det möter han upp under junidagarna i Varberg.

·      Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

–       En likvärdig skola är till stor del grunden för ett jämlikt, jämställt och hållbart samhälle. De som klarar skolan på ett framgångsrikt sätt har helt andra valmöjligheter i livet än de som halkar efter. Redan i förskoleklass kan därför en individs möjligheter i framtiden försämras drastiskt ifall skolan inte har kunskap eller resurser att ge det pedagogiska stöd som behövs. Min forskning har därför fokus på varför olika grupper hamnar efter i skolan. 

·      Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

–       Detta är problematiskt. Jag forskar om varför pojkar på gruppnivå presterar sämre än flickor i skolan. När det skrivs eller talas om detta fenomen används ofta begrepp och perspektiv som ger en felaktig bild av orsaker bakom problematiken. Detta leder i sin tur till lösningsförslag som är verkningslösa. Så detta är något som jag ofta får stångas emot.

·      Vi går in i ett valår inför 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

–       Jag skulle vilja få in ett mer långsiktigt perspektiv på skolan. Istället för att sätta in resurser för eleven i årskurs nio, skulle jag velat att dessa resurser sattes in redan i förskoleklass eller årskurs 1. Tar man tag i mindre klyftor i tidigare årskurser, blir klyftorna inte så stora i senare årskurser. Detta kräver givetvis mer resurser till de tidiga åren i skolan, men i längden skulle det nog tjänas in då fler skulle få en bra start i skolan och vara bättre rustade för de senare årskurserna. De enorma resurser som läggs på individer som inte klarar skolan skulle minska. 

·      Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

–       Det är alltid häftigt att diskutera frågor som påverkar så många människors liv med insatta och engagerade personer. 

Skolsmedjan hälsar Fredrik Zimmerman varmt välkommen till #afkVarberg22 (länk till anmälan) 16-17 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg22: Föreläsare Anette Jahnke

Anette Jahnke är fil. dr. i professionspraxis. I sin avhandling Insegel till dialog (2014) lade hon fram analyser av olika praktiker som påverkar skolans matematikundervisning: kursplaneskrivarens, lärarens, rektorns och matematikerns. En googling bort och vi kan konstatera att hon hållit vid och i att studera och argumentera för utveckling av praktik, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Anette Jahnke var under fyra år projektledare för NCM:s (Nationellt centrum för matematikutbildning) arbete med Matematiklyftet.

Hon säger sig vilja skapa utbildningar som till innehåll och form använder sig av och fördjupar deltagarnas erfarenhetsbaserade och ofta oformulerade kunskap. Något som leder till att deltagarnas yrkespraktik därmed vidareutvecklas.

Anette Jahnke är gymnasielärare i grunden.

Anette Jahnke bor på en hörna på Hisingen med tre tonåringar och make. Hon pendlar mellan Göteborg och Stockholm då hon har två jobb, ett på Göteborgs universitet och ett på forskningsinstitutet Ifous. Med Anette överallt är numera hennes ledarhund Mandy, som är självsäker, självständig, modig och aldrig ger upp. Anette försöker hålla jämna steg med Mandy som är en underbar vän och ”ledare”. På föreläsningar brukar Mandy stöna till av tristess precis när föreläsaren tror sig säga något superviktigt.

– Men just junidagarna i Varberg lär hålla både mig och Mandy alerta, säger Anette och låter hälsa att de båda är taggade inför #afkVarberg22!

·       Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg22.

–       Jag tänkte föreläsa utifrån rubriken ”En lika värdig utbildning för alla”. Vi har ny läroplan som står på tröskeln till skolan efter sommarlovet. Men vad för ”dold läroplan” skapas genom de handlingar och val vi gjort eller gör? Vad är det vi vill åstadkomma med skolan? För vem? Vem avgör det?

·       Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?

–       Min hjärtefråga handlar betydelse av det professionella omdömet och den praktiska klokheten hos skolans yrkesverksamma. Vilken betydelse har den för att just dina elever du har framför idag verkligen lär sig? Hur ges den utvecklingsmöjligheter? Svängrum? Hur skärper vi omdömet? Hur blir man klok på ett klokt sätt?

·       Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?

–       I grunden tror jag det är viktigt att vi låter skola och utbildning förblir ett så kallat ”omtvistat” begrepp. Precis som ”konst”, ”demokrati” eller ”kärlek”. Vi behöver ständigt föra en dialog om skolans syfte och innehåll. Vad som ska värderas högt eller lågt. Sen är det bra om vi kan föra en konstruktiv dialog där vi möts, och lyssnar på varandra. Och vara beredda på och öppna för att byta ståndpunkt. Det gör man bara om vi har respekt för varandra och om vi är vänliga mot varandra. 

·       Vi går in i ett valår 2022. Vilka skolfrågor hade du önskat fick högsta prioritet att omhändertas på nationell nivå så att skolan stärks på riktigt, och inte ”bara” blir vallöften och visioner? 

–       Likvärdigheten! Jag undrar helt enkelt om vi i Sverige innerst inne egentligen vill ha likvärdighet? Är vi beredda att göra vad som krävs? Jag (tillsammans med andra forskare) arbetar just nu med att bygga upp ett nätverk för rektorer som leder skolor i sociala-ekonomiskt utsatt områden. Det pågår ett otrolig viktigt jobb i dessa skolor! De behöver hela samhällets stöd. 

·       Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg22, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

–       Äntligen! Just nu längtar man till att få komma ut efter covid-pärsen. Jag tilltalades av mixen av människor, och att fokus är på ett aktivt deltagande. 

Skolsmedjan hälsar Anette Jahnke varmt välkommen till #afkVarberg22 (länk till anmälan) 16-17 juni – just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Välkomna till #afkVarberg22

Så sätts segel för #afkVarberg22. Med höga ambitioner, optimism och tro på en framtid utan pandemi och restriktioner för sammankomster har planering för dynamiska skolutvecklingsdagar börjat ta form. Boka in knytkonferens i Varberg den 16-17 juni 2022. Den tionde konferensen i smedjans regi taggar upp! 

Ibland går det inte alltid som man önskar. En pandemi satte stopp för Skolsmedjans konferenser, både 2020 och 2021. Men inte backar smeder av för tillfälliga avbrott i att arrangera knytkonferenser. Tvärtom. Tid till förfogande har givit målbild att definitivt återuppta och skapa förutsättningar för mötesarenan som det #afk beprövat har varit och fortsatt ska vara.

#afkVarberg22 kommer att ha ”samma” form som tidigare konferenser. Temat är Likvärdighet för hållbart lärande, där innehållet skruvas till men ram för dagarna består. Vilka föreläsare som möter upp för att bidra med kunskap får stanna i smedjans kulisser några månader till. Vad som däremot inte stannar dolt är anmälningslänken till #afkVarberg22. Den är från och med nu öppen och som alltid finns 150 platser att ta plats på.

Med hopp om kända återseenden, nya bekantskaper och en #afk 2022 där skolfolk från hela landet återigen kan mötas och utifrån olika uppdrag och funktioner dribblar relevanta utvecklingsfrågor!

Nyfiken på tidigare konferensers innehåll? Läs under flik ”I backspegeln”!

Inbjudan till #afkVarberg22 (öppnas i ny flik)

Anmälningsformulär till #afkVarberg22 (öppnas i ny flik)

Ramar för program, start- och sluttid #afkVarberg22 (öppnas i ny flik)

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Magnus Axelsson & Eva Söderberg & Viktoria Struxsjö

#AfkVarberg20 inställd

Det är med ett sting av nedstämdhet vi nu meddelar att #afkVarberg20, Skolsmedjans tionde konferens, ställs in. Detta då fortsatta direktiv om att inte resa såväl utrikes som inrikes givits nytt datum till 15 juni.

Vi är givetvis ledsna över att vi inte ses i Varberg i år men håller tummarna för att vi istället kan samlas i mitten av juni 2021 för att då fira den tionde konferensen.

Med hopp om förståelse, boka av eventuell hotellnatt samt resa och håll koll när ny anmälningslänk och inbjudan inom kort publiceras här på Skolsmedjans blogg.

Vid frågor och funderingar, maila oss!

Vänliga hälsningar
Eva, Magnus & Viktoria

#afkVarberg20: Föreläsare Maria Jarl

Under snart 10 år har Maria Jarl haft olika ledningsuppdrag inom lärarutbildningen, både vid Göteborgs universitet och nationellt som ordförande för lärarutbildningskonventet. Uppdragen har gett henne en god inblick i hur den politiska styrningen fungerar och erfarenhet av hur det är att arbeta med att genomföra politiska reformer.
– Lärarutbildningen är ju om något ett verktyg för staten att försöka styra skolan. Det här har gett insikter som jag också försöker ta med mig in i forskningen.

Foto: Laila Östlund

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Jag utgår från min och mina kollegors forskning om vad som utmärker inre organisation och arbetssätt på framgångsrika och icke framgångsrika skolor. Samtidigt ska jag sätta in frågorna i ett policysammanhang och diskutera vilka implikationer våra resultat, och andra resultat inom samma forskningsområde, får för styrningen av skolan.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrningsfrågorna intresserar mig mest! Som statsvetare ser jag skolan som en politiskt styrd organisation, men samtidigt måste professionen ha ett stort inflytande. Hur bör balansen mellan politiskt och professionellt inflytande se ut?  Jag tycker också att relationen mellan staten och kommunerna är angelägen att studera. Vi har ett kommunalt huvudmannaskap men samtidigt stärker staten sin styrning inom fler och fler områden. Hur går det ihop? Är vi på väg mot en statligt styrd skola igen?

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Många verkar se det som ett problem att skolan är omskriven och att många har åsikter och att reformtakten är hög. Men jag försöker tänka tvärtom. Vilken ynnest att få arbeta med frågor som engagerar så många! På frågan om hur jag förhåller mig till tyckande från media och profession så tycker jag att det är två olika saker. Att professionen tycker och har förslag är förstås bara bra. Men ibland kan man önska mer av den mediala debatten, det finns en tendens att mest fokusera på det som inte fungerar.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
– Jag tipsar deltagarna om att läsa Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola (2017) som jag har skrivit tillsammans med Ulf Blossing och Klas Andersson.

Nyligen skrev en underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen där jag diskuterar relationen mellan staten och kommunerna i styrningen av skolan med utgångspunkt i kunskapen om hur skolors inre arbete fungerar. Den har titeln På väg mot en statlig skola? Den är en av tre rapporter som finns samlade i den här publikationen: Tre rapporter om skolan. Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen, se https://jamlikhetskommissionen.se/publikationer/

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är utmanande och roligt att samtala med professionen. Jag hoppas på engagerande och spännande samtal som ger mig, och förhoppningsvis också deltagarna, nya kunskaper och perspektiv.

Skolsmedjan hälsar Maria Jarl varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg20: Föreläsare Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi och har under de senaste åren positionerat sig som tongivande skoldebattör i sociala medier. Skolan har i över ett decennium varit föremål för såväl hans forskning och som det kritiskt granskade. Möt Jonas Vlachos, den andra av föreläsare under #afkVarberg20, och som en gång i livet närde skådespelardrömmar men la dem på hyllan på grund av bristande talang och/eller mod. Han har dock, enligt egen utsaga, börjat fuska med improvisationsteater på gamla dar.

Till vardags återfinns Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. För nio år sedan ställde han och en kollega frågan Reformer och resultat: kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Kanske ger han oss några reflektioner om detta under dagarna i juni?

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Hur kan skolval fungera bättre och rättvisare? Jag kommer att fokusera på de förslag kring förändrat skolval som presenteras i SOU jämlik skola och de tankar som ligger bakom dessa.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrning, mätning och utvärdering. I skolan samlas starka och delvis motstridiga intressen och den exakta målbilden för skolan är oklar. Detta gör styrningen komplex samtidigt som skolan är en central samhällsinstitution. För att förstå hur styrning och  incitament slår måste man tänka, mäta och utvärdera. Medan mätning och kvantitativa utvärderingar aldrig kan ge definitiva svar på hur skolan ska styras så kan de ge nödvändig förståelse för hur styrningen slår i praktiken och vilka problem den skapar.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Ofta är det för ”löst” och baserat på enskilda exempel. Det är för lätt för enskildheter att bli sanningar i diskussionen; skolan är en så stor institution att det alltid kommer att gå att hitta exempel på det mesta. Samtidigt kan det finnas lärdomar att göra utifrån  enskildheter och att finna denna balans är svårt och kanske omöjligt. Alla måste dock vara medvetna om att den skola de själva ser är just ett enskilt exempel och inte hela bilden. Ett stort problem är en ideologisering av fakta som gör diskussion om skolans mål och medel svår att föra.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
– Policyidéer för svensk skola och Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? 

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är intressant att möta personer som möter skolans vardag. Ger nyttiga perspektiv på den mer aggregerade bild jag själv möter och bidrar till att skapa. Tycker även att det kan vara en bra plattform att presentera utredningens förslag.

Skolsmedjan hälsar Jonas Vlachos varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö