#afkVarberg17: Föreläsare Magnus Levinsson

jpeg-imageMagnus Levinsson är först ut att presenteras av de föreläsare som kommer att föreläsa under #afkVarberg17 den 19-20 juni. Med fokus på ”idén om evidensbaserad praktik”, möter han bland annat lärarstudenter vid Högskolan i Borås. Dr Levinsson kommer sannolikt att utmana om uppfattningar som rör skola och lärande, och dessutom utmana sig själv genom att delta i konferensen.

– När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Temat för #afkVarberg17 är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som skulle kunna upplevas som skolfloskel, om inte innehållet är skarpt och relevant, och samtidigt tillåtande för upplevelser och progression. Magnus Levinsson håller med om att det i tematiken Bästa möjliga möte för lärande finns olika dimensioner inkluderade, och hissar en varningens flagg för att strukturera ett lärande (möte) in absurdum.

– Vad som menas med Bästa möjliga möte för lärande är som jag ser det, beroende av i vilken kontext som detta möte äger rum och vilket specifikt lärande det är som avses, menar han och ger exempel från skola och högskola. Bästa möjliga möte för lärande tycks just nu vara ett förbestämt och ”genomsynligt” möte, där såväl lärandet (målen) som vägen dit (medlen) ska idealt vara givna på förhand och kända av samtliga parter. Jag undrar dock om detta är särskilt gynnsamt för lärande, funderar Levinsson retoriskt.

Levinsson ger en resemetafor kring tematoken och dess utfall och skickar in ”skrivbordsresenärer” i vårt samtal och i sitt fortsatt svar byggs fler retoriska funderingar in.

– Tänk om vi redan innan vi ger oss av vet vilka erfarenheter som resan kommer att ge oss och hur vi kommer att uppleva olika platser som vi planerat att besöka. Under sådana omständigheter finns det egentligen ingen anledning att resa, säger han bestämt. Men skolan och högskolan tycks fostra skrivbordsresenärer som vet allt om både mål och medel på förhand. Jag undrar hur detta färgar elevernas och studenternas lärande? För mig kännetecknas Bästa möjliga möte för lärande av det motsatta, att jag inte vet vad jag kommer att lära mig eller hur det kommer att går till, och även om jag försöker att sätta ord på det innan så kännetecknas genuint lärande av att det överraskar mig.

Skolsmedjan ber Magnus Levinsson att berätta om ett skolminne som givit honom skjuts i det egna lärandet, och vi landar i en nykläckt idrottslärares lektion i redskapsgymnastik!

– Som nyutexaminerad idrottslärare på gymnasiet upplevde jag att elevernas grad av närvaro på lektionerna tycktes samvariera med undervisningsinnehållet. Detta var särskilt påtagligt under redskapsgymnastiken, minns han och fortsätter sin walk down memory lane. Elever som alltid brukade komma på lektionerna var plötsligt frånvarande, och jag började fundera på vad det kunder bero på.

Så som Levinsson själv minns det, trodde han att eleverna upplevde redskapsgymnastiken som alldeles för svår, och att det därmed skulle hjälpa om han sänkte kraven och hoppade över de mest avancerade övningarna. Men när han frågade eleverna om vad deras frånvaro berodde på, så fick han klart för sig att han var helt fel ute.

– Eleverna beskrev redskapsgymnastiken som en arena för social avrättning: hur hemskt det var att ensam behöva genomföra olika moment med klasskamraternas värderande ögon på sig och med ständig oro över vad ett misslyckande skulle få för reaktioner. Denna insikt gav mig skjuts i mitt lärande, inte bara vad det gällde redskapsgymnastikens utformning, utan framförallt insåg jag värdet av att inkludera elevernas perspektiv i undervisningen.

När vi i juni möter Magnus Levinsson kommer ledorden för föreläsningen att vara evidens, makt och profession. Tre begrepp som var för sig är intressanta, och som trio väcker stor nyfikenhet och skapar förväntningar på föreläsningens innehåll. Att han själv har förväntningar inför #afkVarberg17 känns också spännande och borgar för Bästa möjliga möte för lärande!

– Mina förväntningar är att det kommer att finnas en mångfald av perspektiv på skolan och förskolan representerade under #afkVarberg17, låter han oss veta. Att konferensen är utformad på ett sätt som gör att olika erfarenheter och åsikter får möjlighet att brytas mot varandra.

Smedjan låter Magnus Levinsson återgå till sitt arbete. En dag på jobbet där kaffe och musik får hans dag att kicka igång, och där förmiddagens kreativa skrivarflöde kan resultera i en artikel eller ett kapitel. Uppdragsutbildning kopplat till skolutvecklingsfrågor får eftermiddagens fokus, och när klockan slår 16.oo  hämtas barn på förskola och skola. Innan vi säger på återseende i juni, ställs en sista fråga:

  • Skolsmedjan är stolta över att du väljer att medskapa som föreläsare – vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg17?

– Vem ger inte vika efter en dos av smedernas övertalningsförmåga, säger han med ett leende. Nej, skämt åsido, jag har för vana att tacka ja till sammanhang som är obekanta för mig. Jag tycker att det ofta bidrar till att jag lär mig något nytt. När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Skolsmedjan hälsar Magnus Levinsson varmt välkommen till #afkVarberg17 och ser fram emot att utmanas i Bästa möjliga möte för lärande!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#grejerpågång – rektor Marika Andersson

Marika Andersson, rektor för Lövgärdesskolan i Göteborg. En 4-9 skola där 375 elever och 58 medarbetare möts och arbetar. Skolan ligger i ett naturskönt område i Angered där skog, stigar och badplats finns alldeles i närheten. 

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick dig att anta uppdraget?

marika-bildNär jag var ny lärare var det en kollega som väckte tanken hos mig; hon sa att hon tyckte att jag skulle passa att jobba som rektor. Under några år var det min plan, att jag efter en dag skulle ta klivet. Jag hade en helt fantastisk rektor, hon blev något av en förebild. Jag bytte från högstadiet till gymnasiet, som lärare, och mina rektorsplaner la jag undan. Jag såg hur mycket jobb det var, och kände att, nej, det var inte längre något som lockade. Tvärtom så kände jag att jag var på väg bort från skolan, att det inte fanns några utmaningar kvar. Jag älskade mitt jobb som lärare, men upplevde att det var dags för något nytt. Då fick jag frågan från min dåvarande rektor, en annan av mina förebilder, skolan jag jobbade på skulle växa och det behövdes en biträdande rektor, han ville att jag skulle ha det jobbet. Och svaret var självklart – ja!

Efter ett år som biträdande rektor, gick flytten från Uppsala till Göteborg, jag fick frågan om att starta upp en skola som rektor. Två år senare blev det Borås, där jag jobbade tre år innan jag för ett och ett halvt år sen hamnade i Angered, i Göteborg.

Jag vill ha en skola där vi det vi pratar om blir viktigt på riktigt; jag tycker det är spännande med skolutveckling, och vill vara med och göra skillnad. Det kan jag som rektor. Det är omväxlande, utmanande, tufft och fantastiskt roligt. Jag känner att jag hela tiden utvecklas, och jag har förmånen att möta otroligt spännande människor. Jag brukar säga att jag samlar på berättelser, och för varje berättelse jag får lär jag mig något nytt; en annan människas berättelse blir en del av min. Det är häftigt!

Hur en dag på jobbet kan se ut? Vad gör du, vad händer, vad tänker du?

Jag brukar komma till jobbet vid halvåtta på morgonen, många gånger småpratar jag lite med de lärare som sitter i personalrummet innan jag när klockan närmar sig skolstart går ut till entrén och hälsar elever och medarbetare välkomna till ännu en dag. Det är en av mina favoritstunder på dagen. Att möta morgontrötta elever som skiner upp när jag säger god morgon, som kommer fram, tar i hand eller ger mig en kram. Det ger energi.

Jag vill tillbringa mycket tid ute i verksamheten, jag vill lära känna mina medarbetare, våra elever. För mig är det viktigt att det vi planerar för verksamheten ger effekt i klassrummet. Det är där det ska hända, det är dit vår skolutveckling ska nå. Jag tänker hela tiden på att vi ska bli bra på att hela tiden ställa oss frågan om det vi gör ger resultat för eleven. Om det inte gör det så ska vi plocka bort det. Självklart är inte svaret alltid enkelt, men jag tror på att om vi bär frågan med oss så blir vi bättre på att prioritera.

Just nu går mycket av min tid till rekrytering; jag sitter i många intervjuer, med lärare, fritidsledare och nu också med kandidater till en ny befattning som vi inrättar. En intendent. Vi behöver förstärka det administrativa stödet; vi är i ett skede där vi utvecklar verksamheten på många plan, där vi bland annat behöver se över vårt systematiska kvalitetsarbete. Där kommer vår framtida medarbetare in.

Vi är med i Samverkan för bästa skola, ett projekt med Skolverket, vi inledde det samarbetet i somras och jag sitter med nulägesanalysen en del, den ska vara klar i början av december. När den väl är färdig är det dags att börja skriva en åtgärdsplan. Det känns lyxigt att få det stödet i vårt utvecklingsarbete. Jag tror att det kommer att ge oss mycket.

En dag som idag hade vi besök av nämndens ordförande. Han tillbringade hela förmiddagen hos oss. Jag hade gjort en agenda för honom, och hämtade och lämnade honom på olika ställen. Han besökte lärarlag, klasser, samtalade med mig och elevrådsrepresentanter och åt lunch i matsalen med mig. Jag tycker om sådana besök; jag är oerhört stolt över det jobb vi har gjort på skolan under de snart tre terminer jag har varit här, och jag vill gärna visa upp det. Visa upp våra fantastiska elever, och mina fantastiska medarbetare.

Vad tänker du in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

Jag tänker att jag leder en pedagogisk verksamhet, en verksamhet där lärande är det vi ska syssla med. Där kunskap är i fokus. Jag tänker att jag ska vara en lärande förebild, och att vi ska vara professionella i alla led. Vi ska ha ett professionellt språk, vi ska ha tydliga mål, och vi ska utgå från elevernas resultat när vi utvecklar verksamheten.

Jag ska leda verksamheten utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet; på samma sätt som lärarna ska utveckla sin undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Ingenting ska bara bli, utan vi ska kunna argumentera för våra val, och för de metoder vi väljer att använda.

I det pedagogiska ledarskapet ingår att fördela skolans resurser så att de gynnar elevernas lärande. Alla resurser: tid, rum, personal, ekonomi. Elevernas lärande ska vara den motor som driver vårt utvecklingsarbete, och jag ska i min roll sätta ljuset på det som är framgångsrikt. Det ingår också att kunna ha ett övergripande perspektiv, och kunna prioritera stort, och kommunicera det så att alla förstår varför vi gör det vi gör. För mig är det också viktigt att jag, i min roll, håller kvar fokus. Att jag har modet att säga ifrån om det kommer något påbud som jag känner stör oss. Ibland behöver jag vara en gatekeeper.

En av de bästa sakerna med mitt jobb är att se människor växa. Jag brukar säga att jag bygger skolan med pelare, jag vill att mina medarbetare ska känna att de kan, vill och vågar ta ansvar. Att de kan, vill och vågar utmanas i sin profession. Att de känner att jag litar på dem, och deras omdöme. Att de känner att jag står bakom dem.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet du funderat över senaste tiden.

När jag började på skolan i augusti 2015 hade vi fått kraftig kritik från Skolinspektionen, efter ett uppföljande besök under hösten kvarstod större delen av den kritiken, som dessutom skärptes. Så det vi har jobbat hårt med i snart ett och ett halvt år är att komma till rätta med de brister som fanns, och till viss del fortfarande finns kvar.

I augusti i år kom nytt beslut efter Skolinspektionens besök i juni, och vi blev
grönmarkerade på tre av fyra områden. Det område vi har kvar är extra anpassningar och särskilt stöd, vilket vi visste. Det är ett område som kräver mycket implementeringsarbete. Vi har under hösten fortsatt det arbete vi påbörjade förra läsåret; alla klasser har gåtts igenom, vi kartlägger, utreder och skriver åtgärdsprogram där vi ser att särskilt stöd måste in. Det är intensivt, lärorikt, spännande och roligt. Vi lär oss mycket.

Elevhälsans arbete har tydliggjorts, och vi jobbar mycket med deras roll gentemot arbetslagen. Vi har förstärkt elevhälsan inför detta läsår, och jag känner mig priviligerad som jobbar på en skola där vi har många olika professionaliteter som bidrar till att vår gemensamma kompetens stärks.

I allt det här arbetet, har vi också jobbat med den juridik som omgärdar skolans arbete. Som jag redan nämnt så är det viktigt för mig att vi är professionella, och i det ingår att alla har kännedom om juridiken. Det ger trygghet i våra beslut.

Inför det här läsåret gjorde vi en större organisationsförändring också, nio små arbetslag blev tre större. Tre arbetslagsledare har fått ett tydligt, och större, mandat. Den här förändringen gör att vägarna mellan medarbetarna och skolledningen blir kortare, och transparensen ökar, vilket skapar en trygghet i arbetsorganisationen.

Vi har flera processer på gång, men jag känner att vi har kommit långt. Från att i augusti 2015 vara en skola där elever kände sig otrygga och där det inte fanns någon tydlig riktning så är vi idag ett ”vi”. Eleverna säger att det har blivit mycket bättre, det är inte lika många vikarier, lektioner ställs inte in. Medarbetare säger att det var längesen de upplevde att de flesta fortfarande har mycket energi kvar, trots att vi närmar oss jul.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något du
är stolt över som rektor för din verksamhet.

Jag är superstolt över att jag har varit envetet positiv och hållit fast vid att vi ska sätta ljuset på det som fungerar och bygga på det. Att jag har varit ute och minglat i verksamheten och boostat, elever, lärare och övrig personal. Jag har jobbat systematiskt för att alla ska återfå förtroendet för skolledningen, och jag har lyckats. När jag för en dryg vecka sen hade en tuff dag där det saknades lärare på flera håll och jag inte riktigt visste hur jag skulle lyckas med att lösa resten av terminen slöt alla upp. Innan kvällen var slut var alla pusselbitar på plats, och jag kände att det är precis så här det ska vara, att vi tillsammans jobbar för att det ska fungera. Den känslan jag hade med mig när jag gick och la mig, den känslan har jag burit med mig i snart en vecka.

Jag är också stolt över att jag lyfter fram det professionella i vårt uppdrag, att jag tror på alla människors förmåga att utvecklas och att jag har höga förväntningar på både våra elever och på mina medarbetare.

Jag är oerhört stolt över våra elevers framgångar, och oerhört stolt över våra elevråd som utvecklas, och som är med och utvecklar skolan. Nu i december tar de över matsalen för en dag. Något jag ser mycket fram emot. Och jag är oerhört stolt över alla mina medarbetare; jag fullkomligt öser beröm över dem. De gör ett fantastiskt jobb.Vi har jobbat hårt för att komma till rätta med de brister vi hade, och till viss del fortfarande har, men idag har vi en tillit till varandra, till våra elever, och till elevernas vårdnadshavare som jag upplevde saknades för ett år sen. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med, men förutsättningarna är helt annorlunda idag.

Jag är stolt över att vara en del av allt detta som är Lövgärdesskolan; jag fullkomligt älskar mitt jobb och tycker det är en förmån att få vara med och göra skillnad för det viktigaste vi har, vår framtid, våra barn och ungdomar.

Tack Marika, för att du valde att medskapa i #grejerpågång! Smedjan mötte dig första gången i mars 2014 och har följt din ledarskapsresa och imponerats över den kraft du tagit dig an uppdraget på Lövgärdesskolan. Du ska vara fortsatt stolt över elevers och medarbetares utveckling av er skola – ni gör skillnad! 

Smedjan önskar dig och all personal allt gott i fortsatt arbete! 

Skolspanarna – Away From Klassrummet!


Allt kan hända när skolutvecklande och engagerade människor möts under två dagar för att dribbla givna frågeställningar i aktuella ämnen, tar del av forskning och utbyter erfarenheter i höghastighetsträffar. Att vissa deltagare hamnar i en säng i en svit kan kanske upplevas märkligt, men under #afkLinkoping16 blev sängen i sviten en podcaststudio för Skolspanarna och resultatet dynamik!

Skolspanarnategelbildvitsmalenkel3-e1473283826695.jpgUnder en konferens regi Skolsmedjan dokumenteras #afkTalk och #afkTeaTime genom att deltagarna lämnar skriftliga avtryck på en digital anslagstavla. En Padlet. På tavlan ”nålas” också de bandade föreläsningarna, länkar och vinnande vetande fast, med syfte att kunna ses läsas och om igen.

När Skolspanarna anmälde sig till #afkLinkoping16 aviserade de också ambitionen att spela in en podcast på plats. Sagt är sagt, och blev till görande. Idag släppte spanarna Avsnitt 80 – Away From Klassrummet, vars titel parafraserar (!) #afk och knyter an till deras klassrumsspaningar.

Lyssna på avsnittet – och var du på plats under #afkLinkoping16 kanske du känner igen något av de som lyfts fram, är du nyfiken på att delta i kommande konferens, #afkVarberg17, kanske podden kan hjälpa dig att fatta beslut om att medskapa i juni.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Tack, #afkLinkoping16! 

Det är med stor ödmjukhet för  förtroende, engagemang och saklig dialog, vi smeder summerar #afkLinkoping16. En Padlet full av resultat av fokuserade samtal, två dynamiska dagar med fokus på skolutveckling och inspirerande möten med kompetenta medarbetare i den svenska skolan. 

– Tack, alla ni som medskapande under #afkLinkoping16. Tack! 

Det slår oss smeder, halvvägs genom konferensen, att öppenhet och driv hos deltagarna att verkligen vilja grotta ner sig i temat, var mycket påtagligt. Vi noterade att var och en förberett sig för att lyssna på föreläsarna, bidra i #afkTalk (rundabordssamtal) och dessutom söka nya kontakter för att utveckla den egna praktiken i den egna verksamheten. Det slår oss smeder att #afkLinkoping16 blev precis allt, och mer, det vi i förväg hade hoppats på. Känslan vi kände halvvägs, stärktes ju mer konferensen fortgick, och vid avslutet dag två, var vi både rörda och upplyfta av sammanhanget vi varit del i.

Samarbetspartners i form av utställare och givare till goodiebag – tack. Att ni är på plats, irl eller via stöd på annat sätt, är avgörande för helheten kring konferenserna. Dels visar ni intresse för formen smedjan erbjuder, dels stöttar ni ni med kompetens från ert perspektiv för svensk skolutveckling. Tack!

Föreläsare med tydlig vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet – tack. Med en sinnrik förmåga att mixa forskning och evidens med humor och skratt, har ni givit hundratalet ”skolfolk” i olika funktioner och uppdrag kunskap att ta med sig i vidare arbete för elevers lärande. Ni inkluderade och ni motiverade – strålande, gänget!

Och Linköpings kommun, som tillsammans med Skolsmedjan i flera månader (första steget mot genomförande togs i mars 2015!) arbetat i skarpt läge för att leverera ett #afk med klass och hållbar substans – tack! Förberedelserna var utmärkta, genomförandet felfritt och avslutet perfekt. Vi ser definitivt Linköping som en skolkommun att återvända till, både i denna kontext, och i andra. Ett särskilt och innerligt tack till Ulrika Johansson och Martina Rylander Lundström som i processen för #afkLinkooing16 varit våra smeder på plats. Ni är fantastiska och ni lyckades på distans möta Skolsmedjans frågor och funderingar med ett ständigt ”det ordnar vi, det löser vi!” Ni visade smedjan tillit och gav oss boost att ta stafettpinnen för fler konferenser vidare!

Deltagare. Ni som på plats gör hela skillnaden. Att finna ord för det ni bidrog med är nästan svårt. Öppenhet, konstanta och konstruktiva samtal, möten och frågor för fortsatt arbete. Ni gjorde skillnad under #afkLinkoping16, och ni kommer att fortsätta göra skillnad i era verksamheter på hemmaplan. Det vet vi, och det vet ni! Utan er, inga #afk!

I efterdyningarna av #afkLinkoping16 kommer samtal att fortsätta, med elevernas bästa (skola och undervisning) för ögonen. Nya nätverk och kontakter har skapats, och vad de kommer att ge, kanske vi under nästa #afk kommer att få höra…

Så stort tack – till var och en som valde att vara på plats under #afkLinkoping16 – vi ses igen. Det vet vi, och det hoppas vi att också ni upplever vilja att göra!

Skolsmedjan

Välkomna till #afkVarberg17!

Den 19-20 juni 2017 genomförs Skolsmedjans åttonde knytkonferens. Smedjan kommer åter till Västkusten och Varberg som för fjärde gången tar emot i egenskap av värdkommun. 

Stafettpinnen går alltså vidare till den stad där Skolsmedjan i mars 2014 arrangerade sin första #afk. Anmälan har öppnat och temat för konferensen är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som möjliggör för dialog och föreläsningar, #afkTalk, #afkTeaTime och Pecha Kucha, kring lärande organisation, lärares lärande och elevers lärande. Anmälan till #afkVarberg17 är öppen till och med måndagen den 1 maj 2017.

#afkVarberg17 kommer att husera i centrala Varberg, på promenadavstånd från centralstation och med flera hotell att tillgå. Program och inbjudan till konferensen får med fördel spridas och delas till kollegor och medarbetare. Till #afkVarberg17 finns 130 bokningsbara platser och smedjan hoppas på god mix av engagerat ”skolfolk” med skolutveckling som gemensamt intresse.

Under hösten och våren kommer vi att ”outa” föreläsare som medskapar under #afkVarberg17 en efter en, samt ”dessert”, det vill säga underhållare till måndagens middag. När vi närmar oss tiden för konferensen kommer du som anmäler dig att få ett mail med en e-bok där matnyttig information finns med.

Varmt välkomna till #afkVarberg17 den 19-20 juni 2017 hälsar smeder och värdkommun.

#afkLinkoping16: ”Dessert” Dan Reed!


Dan Reed, född och uppväxt i Portland USA, idag boende och verksam i Prag, är ”dessert” under #afkLinkoping16. Med erfarenhet från de stora konsertarenorna i världen, och de svettiga rockklubbarna runt om vår planet, kommer vi att ta del ”gamla hits” och nyproducerade låtar, inramat av Dan Reeds livsresa och äventyr. Smedjan utlovar berättelser om bland annat indiska munkar, en avgörande Greatful Dead-konsert och ett lärande som innehållit såväl djupa dalar som höga toppar. 

Hi, Mr Dan Reed! You are the ”dessert” at the conference #afkLinkoping16. What will you treat us to? 

I will be sharing songs composed in India, Israel, Sweden and more… and the stories behind the inspiration and motivation for these songs intentions and lyrics, as well as a few Dan Reed Network classic tracks!

The theme of the conference is ”Inclusion and Motivation”. What do these words mean to you?

dan-1My personal belief is the human race is much stronger when we involve all points of view and perceptions before shaping so call solutions, whether be in the arts, business, any vocation… so for myself ‘inclusion’ means practicing the art of listening with one’s heart to all ideas and finding the best solution to the issues that face us all in the future. ‘motivation’ put simply is the driving force that gives us the energy and determination not only to dream big, but to make those dreams become a resonating reality.

You were born and brought up in the US. Tell us a memory from school!

I was raised primarily in the countryside of South Dakota. My mother was a counsellor on a Native American Reservation and my father was a 3rd generation farmer and cattle rancher. My fondest memories of going to school in a tight knit farm community was school always felt like we were one big family. We collectively shared many joys and also too many tragedies. Everyone knew each other, help each other out on different farms when more hands were needed, and the school was small enough where you could participate in any activity and if you worked hard you could excel and not be left behind which can often happen in bigger schools with hundreds of students per grade.

Teachers, principals and other school staff will be attending #afkLinkoping16. You are a rockstar. Are there any similarities between your job and ours? 

dan-2I do believe there are similarities, although I would always say that the importance of an educator and the infrastructure that supports them is one of the most integral and challenging jobs in the world, compared to a performing artist’s job, who can be quite influential through their art, but is much easier to navigate as a career path. As the years go by and after becoming a father a few years back, I certainly feel a deeper responsibility to try and share insights learned along the way, whether that sharing is from stage or expressed in song, one can hope the stories will be of some inspiration.

Teachers and their colleagues are the ones shaping whole generations of minds who will be directly in charge of shaping our businesses, arts, sports, lifestyles: those who are caretakers of the environment, and indeed our very cultures. I put educators up there with doctors and scientists, whereas most musicians can only hope to reach that high, and only a few attain.

We’re looking forward to listening to your music and hearing you tell us about your journey through life and what you´ve learned on that journey. Welcome to #afkLinkoping16, Dan!

I am thrilled and honoured to be invited to perform and share some thoughts, music, laughter and inspiring times with you all and am so very much looking forward to seeing everyone soon! Thank you for having myself and the music to your event.

Skolsmedjan hälsar Dan Reed varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot en smakfull ”dessert” med internationella toner och globala inslag.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Tack till fotoevalena.se för lån av bilder!

#afkLinkoping16: UR-Pedagogerna och Lärlabbet gästar konferens!

telefon 2

Hallå där, Ur-Pedagogerna och Lärlabbet! Än en gång väljer ni att delta och medskapa i en konferens som Skolsmedjan arrangerar. Vad är det som får er att återvända till sammanhanget?

  • Vi lär oss som vanligt mycket av alla föreläsningar, men främst av alla samtal. Att UR lyssnar på, och har en nära kontakt med, lärare är av största vikt med tanke på vårt uppdrag att producera program för utbildning och fortbildning. Dessutom får vi en chans att visa upp och testa programmen som UR producerar. Det är guld värt!

Ja, ni är noga med att lyssna in tankar och idéer från deltagarna under en #afk. Kan ni Erik Larlabbetge konkreta exempel på vad ert lyssnande resulterat i?

  • Lärlabbet har fått många uppslag till nya teman och idéer för hur programmet kan utvecklas, Didaktorn har spelat in flera intressanta poddar under konferensen och vi bygger ett ovärderligt kontaktnät för kunskap och omvärldsbevakning av skolaktuella frågor.

Vilka förväntningar har ni på #afkLinkoping16 och kan ge en hint om vad vi kan förvänta oss av er under konferensen?

  • Samtalen med deltagarna är kärnan i konferenserna för oss. Så även i år. UR-Pedagogerna kommer att berätta om sin höst, och Lärlabbet kommer att fortsätta ta hjälp av konferensdelatagna för programutveckling.

IMG_9056

Skolsmedjan hälsar UR-Pedagogerna och Lärlabbet varmt välkomna till #afkLinkoping16 och ser fram emot att mötas, lära av och med varandra samt att möjliggöra påverkansformer för lärare, rektorer, utvecklare och andra ”skolmänniskor” under två dagar! Något ni vill avsluta detta samtal med? 

  • Ja! Följ gärna oss i social media, både inför, under och efter #afkLinkoping16! Ni hittar oss på både Facebook och Twitter samt på webben.

Vi följer så klart, och ses i september!


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkLinkoping16: Föreläsare Arturo Arques


Arturo Arques arbetar som Swedbank och Sparbankernas privatekonom med fokus på att sprida information och driva debatt för en sund och hållbar ekonomi. Han är ansvarig utgivare för tidningen Lyckoslanten där de kanske bekanta personligheterna Spara och Slösa är ett stående inslag. Med hjärta för skolan, barn och ungdomar, kommer Arturo Arques att sprida såväl klokskap som bjuda på insikter under #afkLinkoping16.  

Arturox2Under våren har vi sett Arturo Arques medverka i morgon-TV, debattprogram och ofta citerad i press och media. Med en pedagogisk förmåga att tala till människor i alla åldrar, inom olika branscher, har han delat kunskap om allt från veckopeng till pensionssparande. När Skolsmedjan möter Arturo Arques är det i samband med en föreläsning för drygt hundratalet lärare. Sin respekt för, och tillit till, skolan återkommer han till flertalet gånger under föreläsningen. Givetvis till den församlade professionens glädje.

– Jag har många och starka minnen från min skoltid, berättar han. Lärarnas engagemang och vilja att hjälpa oss elever att utvecklas, ta ansvar och söka och reflektera över information. Mina klasskamrater och den vänskap som i många fall består än i dag. Men kanske framför allt den positiva stämning och respekt som rådde under min tid på inte minst Hammarbackskolan i Vallentuna (årskurs 7-9), säger han och ler brett.

Arques menar att skolans representanter ska engagera sig i den allmänna debatten om just skolan. Att frågor om lärarnas arbetsmiljö, elevernas prestationer och föräldrarnas ansvar är exempel på områden som behöver debatteras. Det senare är något som nära hänger samman med hans uppdrag som privatekonom.

– Det sägs att det krävs en hel by att fostra ett barn, säger Arques. Utgår vi från att det stämmer, innebär det att såväl skola och omgivande samhälle, som föräldrar och näringsliv måste stötta i den processen. ”Blame game” funkar sällan, och istället för att stjälpa varandra, kan vi hjälpa varandra. Föräldrar som exempelvis upplever svårigheter i att förstå och stötta sitt barn i skolan, kan definitivt vinna på att samarbeta med skolan, och omvänt, säger han med eftertryck.

  • Om bara några veckor kickar #afkLinkoping16 igång. Temat för konferensen är Inkludering och Motivation. Hur tänker du kring dessa begrepp i kontext skola?

– Inkludering innebär att ge alla elever möjligheten att få tid att reflektera och uttrycka sina tankar. Att dessa tankar tas emot, respekteras och behandlas lika oberoende av vem som uttrycker dem. Det leder till en öppen och ärlig dialog och sannolikt till ökad motivation och inspiration att vilja uttrycka sig och delta i samtal och gemensamma aktiviteter.

  • När du fick frågan om att medskapa som föreläsare under #afkLinkoping16 tvekade du inte en enda sekund, utan svarade på stående fot ”ja”… 

– Självklart! Förmånen att få ta del av andra människors tankar och idéer om ett bättre lärande och skolmiljö kommer att bli riktigt roligt. Jag hoppas få många frågor och att vi tillsammans har en dialog. Att vi kan mötas med gemensamt mål i sikte – att utveckla elevers lärande och att också se mötet mellan skolan och omvärlden som ett sätt att uppnå det målet.

  • Vilka förväntningar har du på mötet med professionen i september?

– Att de är öppna och ärliga med sina tankar och idéer och villiga att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Rektorer, lärare, yrkesvägledare och andra verksamma i skolan har en enorm kunskap om vad som fungerar i elevers lärprocesser. Jag vill ta del av den kunskapen som ni är suveräna på, och stötta er i arbetet med våra barn och elever.

Skolsmedjan hälsar Arturo Arques varmt välkommen till #afkLinkoping16. Vi ser fram emot att kunskapa om elevers lärande och tänkande kring pengar, Lyckoslantens innehåll som metodmaterial, och Arques ofta underhållande exempel på goda och mindre goda exempel att resonera kring privatekonomi ur ett pedagogiskt perspektiv.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkLinkoping16: föreläsare Martin Lackéus

Han är chalmeristen som för in mjuka värden som vinnande vetande i en anrik och teknisk högborg. I juni disputerade Martin Lackéus med sin avhandling Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship? och i september medskapar han under #afkLinkoping16.

Martin LackeusMartin Lackéus är utförlig i sina svar under vårt samtal. Skolsystem, kunskap och lärande, beskrivs med ett målande språk och han är tydlig med att lyfta fram sin respekt för traditionell undervisning, samtidigt som han menar att människans fokus att mäta och rangordna är en nedärvd irrationell svaghet. Hans engagemang för skola är omöjligt att missa, och då han emellanåt kan tycka till på ett sätt som sannolikt får några att höja på ögonbrynen, är förtjänsterna av hans sätt att vilja minska en polariserad skoldebatt förmånlig att få lyssna in.

– Jag har lärt mig genom mina egna umbäranden sedda i ljuset av den pålästhet en doktorandprocess resulterar i, kampen mellan traditionell katederundervisning och progressiv flumpedagogik kommer inte leda till Sveriges bästa skola. Inte i någon kommun i vårt avlånga land, säger Lackéus. Det leder sannolikt bara till två smaker av misslyckande. Det är kanske därför vi pendlar så mellan dessa ytterligheter i debatten. När det smakar beskt vill man ha surt, och när det smakar surt vill man ha beskt. Inget av alternativen är särskilt sött för våra elevers lärande.

Smedjan uppmuntrar Lackéus att berätta om ett skolminne som påverkat honom och hans sätt att arbeta med kunskap, lärande och värdeskapande. Hans svar tar oss med på en berättelse från ett klassrum i Sverige där det pluggades franska, glosor och grammatik, till en semesterresa i Normandie, där förvärvade språkkunskaper skulle praktiseras, och vidare till ett äventyr i Madrids turistkvarter. Lackéus inser att tillämpningen av kunskaper alltid varit den drivande kraften i hans lärande, och att kombinationen teori-praktik är nyckeln till ett hållbart lärande.

– Som gammal plugghäst har jag nog tagit teorin och kunskaperna för givna, säger han. Men det är när du kombinerar traditionell katederutbildning med socialt kopplat lärande i praktiken som det blir allra bäst. När vi får utgå från ett kunskapsstoff och tillämpa det i processer där något av värde uppstår för en själv och kanske allra helst för andra, ja då lär vi oss som aldrig förr, menar Lackéus. De som påstår att vi bara behöver en sorts skola har i min mening grävt ner sig i ett hörn i stället för att se vikten av samspelet mellan teori och praktik.

  • Utifrån ditt perspektiv och kompetens – vad betyder Inkludering och Motivation -, och vilken betydelse för elevers lärande har inkludering och motivation? 

– Dessa två begrepp har flera viktiga kopplingar till min forskning. För att börja med motivation så tror jag att det är en av de allra viktigaste faktorerna för lärande. Om inte den allra viktigaste. Det är i alla fall den faktorn som kan få elever att gå från pliktskyldiga till engagerade. För att använda ett vanligt sätt att kategorisera motivation i inre och yttre motivation, så tror jag att skolan är alltför präglad av yttre motivation. Vi har konstruerat en ”gamifierad” värld där det finns artificiella skäl att lära sig saker. Det har vi tvingats göra eftersom vi vanligtvis bedriver undervisning i ett rum som är helt isolerat från den världen som finns där utanför. Och det är i sin tur på grund av att utbildning inte hittills har varit genomförbar i praktiken om man försöker koppla den till verkliga situationer utanför skolan. Men det är detta problem min forskning handlar om att lösa.

– Genom att engagera såväl lärare som elever i en väl koordinerad dans så kan vi kombinera traditionell klassrumsbaserad pedagogik med progressivt ”flum” och upplevelsebaserat lärande som involverar utomstående parter. Musiken som kan lösa detta svåra problem för oss har ett namn som många missförstår – entreprenörskap. När man hör att den låten ska sättas på så tänker många idag att ”ja, den där låten har jag hört och den passar inte i mitt klassrum”. Men min forskning kan sägas utgöra en helt ny musikgenre här. Vi har hittat en musik som skapar väldigt spännande danser och som på ett särdeles hanterbart sätt knyter ihop traditionell katederutbildning med progressiv pedagogik. Vi fick byta namn på musiken för att den bättre skulle prägla vad det handlar om, och för att undvika onödiga missförstånd. Vi kallade det för värdeskapande lärande. Om detta tänkte jag berätta i Linköping.

– När det då kommer till inkludering kan jag säga att värdeskapande lärande har visat sig inkludera de elever som inte gillar att dansa till yttre motivation, bokstavstilldelningar och artificiellt konstruerad relevans. Värdeskapande lärande når många elever som tidigare inte presterat i vårt skolsystem. Det gör att ett flertal lärare runt om i Sverige har börjat prata om värdeskapande lärande som ett sätt att minska andelen som hoppar av skolan. Och visst ska vi väl ha en skola som även fungerar för dem som måste ha inre motivation för att prestera bra? Det kallar jag för inkludering!

  • Låt säga att du för en månad får mandat att bestämma debattinnehåll för svensk skola. Vad hade du sett till sättas på pränt?

– En debatt där lärare, rektorer, verksamhetschefer och andra som representerar professionen tar upp debatten om huruvida vi ska lämna över ansvaret för skolan till datorer och matematiker på OECD, eller om vi ska försöka finna en annan väg som bygger på reflekterande människor, decennier av erfarenhet om vad som fungerar i verkligheten och framsynta skolutvecklare i den pedagogiska frontlinjens utmattande skyttegravar.

Skolsmedjan hälsar Martin Lackéus varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot att ta del av värdeskapande lärande, insikter om de konstruerade polerna ”katederundervisning” och ”flum”, samt purfärsk forskning.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Bild lånad från http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/kalendarium/Sidor/Disputation-Martin-Lackeus.aspx

 

 

#afkLinkoping16: Föreläsare Linda Mannila

En internetsökning låter oss förstå att Linda Mannila är en teoretiskt förankrad praktiker. Att hon ser sig själv som en ”stolt geek och teknikentusiast” som forskar i datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi. Med fokus på utbildnings- och jämlikhetsfrågor inom IT, making, programmering, säkerhet och integritet är Linda Mannila en eftertraktad och uppskattad föreläsare, som dessutom har universitetslärarbefattning i datavetenskap vid Åbo Akademi* och en deltidstjänst inom datavetenskapens didaktik vid Linköpings Universitet (IDA).

UnknownSamtalet med Linda Mannila inleds med att hon berättar om ett skolminne som påverkat henne positivt genom åren, och som hon burit med sig i livet.

–  Jag gillade min matematiklärare på högstadiet väldigt mycket och han väckte mitt intresse för matematik “på riktigt”, berättar hon. Matematikläraren var den mest motiverande läraren jag haft och han gjorde sitt yttersta för att vi elever inte bara skulle “räkna” utan också förstå och samtidigt ha roligt. Hans talesätt “sånt händer och fötter då man lever och njurar…” hänger med mig ännu i dag, minns hon och skrattar.

Kanske är Linda Mannila inte rätt person att fråga om debatten om och kring svenska skola då hon i första hand bor och verkar i Finland. Däremot kan hon se likheter i debatterna som förs på båda sidorna av Bottenhavet, och menar att det kan finnas frågor som får märkligt mycket uppmärksamhet, medan andra inte dryftas alls.

–  Det handlar väldigt mycket om det egna perspektivet och vilka glasögon man ser på skolan med. Jag kan bli lite trött på diskussioner som relaterar till hur bra allt var förr, innan alla skärmar, plattor och telefoner – oberoende av hur bra vi tyckte det var med papper och penna kan vi inte blunda för den utveckling som sker i samhället, säger hon. Vi behöver hitta bra sätt att använda allt det nya till vår – och framför allt elevernas – fördel, utan att för dess skull nödvändigtvis ta bort allt gammalt och beprövat.

  • Utifrån ditt perspektiv och kompetens – vad betyder Inkludering och Motivation , och vilken betydelse för effekten av elevers lärande tror du att inkludering och motivation har? 

– Som kvinna inom IT ger begreppet inkludering mig direkta associationer till vikten av att ge alla samma möjligheter; att ingen ska lämnas utanför eller känna att något inte är för dem, enbart på grund av att man inte passar in i det som traditionellt ansetts vara normen. Jag ser inkludering som en av de största frågorna i dagens samhälle, där vi kan se en skillnad mellan dem som inkluderas och dem som inte inkluderas inom allt fler områden. Inkludering är för mig nära kopplat till demokrati.

– För mig personligen är motivation oerhört viktigt. Om jag inte är motiverad att göra något, så hittar jag väldigt snabbt andra saker att göra i stället, fortsätter Linda Mannila. Man kan komma en bit på vägen med yttre motivationsfaktorer men för att vilja fortsätta i längden behöver motivationen komma inifrån. Jag tror att man kan hitta sitt “kall” i livet genom att hitta de saker man känner sig motiverad till att göra, om och om igen, även om det kommer mindre motiverade dagar emellanåt, summerar hon med ett leende.

  • Vad fick dig att välja att medskapa som föreläsare under #afkLinkoping16? 

– Temat för konferensen, inkludering och motivation, känns väldigt nära och viktiga för mig och i det jag gör. Jag storgillar att träffa och diskutera med lärare, skolledare och andra aktörer i skolvärlden, och upplever att jag lär mig något nytt och får nya ins
ikter varje gång.  

  • Vilka förväntningar har du på mötet med konferensdeltagarna under #afkLinkoping16 i september? 

– Dialog istf monolog!

Skolsmedjan hälsar Linda Mannila varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot att kunskapa om IT, motivation och inkludering, samt att få ta del av lärande exempel av digitala metoder.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

* Linda Mannila är för närvarande tjänstledig från Åbo Akademi.