#afkVarberg20: Föreläsare Maria Jarl

Under snart 10 år har Maria Jarl haft olika ledningsuppdrag inom lärarutbildningen, både vid Göteborgs universitet och nationellt som ordförande för lärarutbildningskonventet. Uppdragen har gett henne en god inblick i hur den politiska styrningen fungerar och erfarenhet av hur det är att arbeta med att genomföra politiska reformer.
– Lärarutbildningen är ju om något ett verktyg för staten att försöka styra skolan. Det här har gett insikter som jag också försöker ta med mig in i forskningen.

Skärmavbild 2020-03-11 kl. 11.05.48

Foto: Laila Östlund

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Jag utgår från min och mina kollegors forskning om vad som utmärker inre organisation och arbetssätt på framgångsrika och icke framgångsrika skolor. Samtidigt ska jag sätta in frågorna i ett policysammanhang och diskutera vilka implikationer våra resultat, och andra resultat inom samma forskningsområde, får för styrningen av skolan.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrningsfrågorna intresserar mig mest! Som statsvetare ser jag skolan som en politiskt styrd organisation, men samtidigt måste professionen ha ett stort inflytande. Hur bör balansen mellan politiskt och professionellt inflytande se ut?  Jag tycker också att relationen mellan staten och kommunerna är angelägen att studera. Vi har ett kommunalt huvudmannaskap men samtidigt stärker staten sin styrning inom fler och fler områden. Hur går det ihop? Är vi på väg mot en statligt styrd skola igen?

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Många verkar se det som ett problem att skolan är omskriven och att många har åsikter och att reformtakten är hög. Men jag försöker tänka tvärtom. Vilken ynnest att få arbeta med frågor som engagerar så många! På frågan om hur jag förhåller mig till tyckande från media och profession så tycker jag att det är två olika saker. Att professionen tycker och har förslag är förstås bara bra. Men ibland kan man önska mer av den mediala debatten, det finns en tendens att mest fokusera på det som inte fungerar.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
– Jag tipsar deltagarna om att läsa Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola (2017) som jag har skrivit tillsammans med Ulf Blossing och Klas Andersson.

Nyligen skrev en underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen där jag diskuterar relationen mellan staten och kommunerna i styrningen av skolan med utgångspunkt i kunskapen om hur skolors inre arbete fungerar. Den har titeln På väg mot en statlig skola? Den är en av tre rapporter som finns samlade i den här publikationen: Tre rapporter om skolan. Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen, se https://jamlikhetskommissionen.se/publikationer/

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är utmanande och roligt att samtala med professionen. Jag hoppas på engagerande och spännande samtal som ger mig, och förhoppningsvis också deltagarna, nya kunskaper och perspektiv.

Skolsmedjan hälsar Maria Jarl varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg20: Föreläsare Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi och har under de senaste åren positionerat sig som tongivande skoldebattör i sociala medier. Skolan har i över ett decennium varit föremål för såväl hans forskning och som det kritiskt granskade. Möt Jonas Vlachos, den andra av föreläsare under #afkVarberg20, och som en gång i livet närde skådespelardrömmar men la dem på hyllan på grund av bristande talang och/eller mod. Han har dock, enligt egen utsaga, börjat fuska med improvisationsteater på gamla dar.

150911_SU_Nationaleko_0169

Till vardags återfinns Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. För nio år sedan ställde han och en kollega frågan Reformer och resultat: kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Kanske ger han oss några reflektioner om detta under dagarna i juni?

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Hur kan skolval fungera bättre och rättvisare? Jag kommer att fokusera på de förslag kring förändrat skolval som presenteras i SOU jämlik skola och de tankar som ligger bakom dessa.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrning, mätning och utvärdering. I skolan samlas starka och delvis motstridiga intressen och den exakta målbilden för skolan är oklar. Detta gör styrningen komplex samtidigt som skolan är en central samhällsinstitution. För att förstå hur styrning och  incitament slår måste man tänka, mäta och utvärdera. Medan mätning och kvantitativa utvärderingar aldrig kan ge definitiva svar på hur skolan ska styras så kan de ge nödvändig förståelse för hur styrningen slår i praktiken och vilka problem den skapar.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Ofta är det för ”löst” och baserat på enskilda exempel. Det är för lätt för enskildheter att bli sanningar i diskussionen; skolan är en så stor institution att det alltid kommer att gå att hitta exempel på det mesta. Samtidigt kan det finnas lärdomar att göra utifrån  enskildheter och att finna denna balans är svårt och kanske omöjligt. Alla måste dock vara medvetna om att den skola de själva ser är just ett enskilt exempel och inte hela bilden. Ett stort problem är en ideologisering av fakta som gör diskussion om skolans mål och medel svår att föra.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
Policyidéer för svensk skola och Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? 

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är intressant att möta personer som möter skolans vardag. Ger nyttiga perspektiv på den mer aggregerade bild jag själv möter och bidrar till att skapa. Tycker även att det kan vara en bra plattform att presentera utredningens förslag.

Skolsmedjan hälsar Jonas Vlachos varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg20: Föreläsare Anette Jahnke

Anette Jahnke är fil. dr. i professionspraxis. I sin avhandling Insegel till dialog (2014) lade hon fram analyser av olika praktiker som påverkar skolans matematikundervisning: kursplaneskrivarens, lärarens, rektorns och matematikerns. En googling bort och vi kan konstatera att hon hållit vid och i att studera och argumentera för utveckling av praktik, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Liten_Ifous_Anette_Jahnke kopia

Anette Jahnke var i fyra år projektledare för NCM:s (Nationellt centrum för matematikutbildning) arbete med Matematiklyftet och säger sig vilja ”skapa utbildningar som till innehåll och form använder sig av och fördjupar deltagarnas erfarenhetsbaserade och ofta oformulerade kunskap som utvecklats i deras yrkespraktik, och att därmed, deras praktik också vidareutvecklas.” Hon är gymnasielärare i grunden.

Anette Jahnke bor på en hörna på Hisingen med tre tonåringar och make. Hon pendlar mellan Göteborg och Stockholm då hon har två jobb, ett på Göteborgs universitet och ett på forskningsinstitutet Ifous. Med Anette överallt är numera hennes ledarhund Mandy, som är självsäker, självständig, modig och aldrig ger upp. Anette försöker hålla jämna steg med Mandy som är en underbar vän och ”ledare”. På föreläsningar brukar Mandy stöna till av tristess precis när föreläsaren tror sig säga något superviktigt.
– Men just junidagarna i Varberg lär hålla både mig och Mandy alerta, säger Anette och låter hälsa att de båda är taggade inför #afkVarberg20!

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Min föreläsning Lika värdig utbildning för alla kommer handla om betydelsen av lärares praktiska yrkeskunnande för att exakt de elever som befinner sig i sitt klassrummet lär sig. Vad kännetecknar kunskapen? Hur utvecklas den? Varför är den så ofta ”tyst”? Kan man lita på sin magkänsla? Vad är relation till beprövad erfarenhet?

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig dina hjärtefrågor i?
1. Hur kan vi utveckla utbildning och undervisning så att ALLA elever lär sig det vi i samhället tagit ställning för?
2. Hur kan lärare och forskare samverka för att både utveckla skolans praktik och skapa ny vetenskaplig kunskap?

– Frågorna kommer från min nyfikenhet på den kunskap som utvecklas i yrkeslivet utanför universitets makt, teorier och ramar. Intresset kommer också från min egen erfarenhet i yrkeslivet som inneburit att jag erfarit olika praktiker så som lärare, matematiker, kursplaneskrivare, lektor, projektledare och forskare.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Det är bra att det skrivs om skolan och att skolan diskuteras. Men ibland blir det väldigt många monologer istället för en dialog som kan hjälpa oss att komma framåt. I det avslutande kapitlet i min bok Utveckla undervisning finns rubriken Utbildning som ett omtvistat begrepp ­– låt oss tvista! Här lyfter jag fram att oenighet kan vara fruktsam, och att betrakta utbildning som ett ständigt omtvistat begrepp kan göra oss mer medvetna om vad som krävas av oss för att få till en bra dialog.

Deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ditt område, vad tipsar du då om för läsning?

Man kan läsa av mig: Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning. Liber: Stockholm.

Eller artiklar:
Har vi gått på grund med vetenskaplig grund och beprövad erfarenheter?

Vetenskaplig grund räcker inte

Starkt fokus på mål ger snäv syn på kunskap

Vill man läsa andra, kan man exempelvis läsa:
Dimmock, C. (2016). Conceptualising the research–practice–professional development nexus: mobilising schools as ’research-engaged’ professional learning communities. Professional Development in Education, 42(1), s. 36­–53.

Riddersporre. B. & Erlandsson. M. (2018). Beprövad erfarenhet i förskolan. Natur och Kultur: Stockholm.

Olsson L.M. (2018). Från tyst kunskap till beprövad erfarenhet. Lärarförbundet: Stockholm.

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det ser ut som ett mycket spännande koncept och jag vill lära mig mer!

Skolsmedjan hälsar Anette Jahnke och Mandy varmt välkomna till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Välkomna till #afkVarberg20

Så var det äntligen dags att offentliggöra ramarna för  #afkVarberg20. Föreläsare är bokade, anmälningar trillar in och på diverse göromål som hör konferensen till har satts upp på smedernas ”to-do-lista”. 

afkvarberg20

Den 15-16 juni 2020 arrangerar Skolsmedjan den tionde knytkonferensen. Varbergs kommun är värd för dagarna där skolfolk från hela landet möter upp för erfarenhetsutbyte, föreläsningar och samtal.

Temat för #afkVarberg20 är Likvärdighet för hållbart lärande. Ett tema som kommer att ta upp vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, framgångsfaktorer för en lärande organisation, statistik kring olika parametrar som angår skolan och ge en inblick i vilka de elever vi har i klassrummen runt om i landet är.

Som alltid är det deltagarnas aktiva medskapande som gör konferensen till det den blir. Till en #afk reser man inte för att sitta av två dagar, till en #afk reser man för att dela, ta emot, lära och nätverka. Oavsett om erfarenheter av skolutveckling i en lärande organisation är i uppstart eller på full rull på hemmaplan i den egna verksamheten, kan inspel, inblick och omvärldsbevakning ge skjuts i tänk, görande och analys.

Anmälan till #afkVarberg20 är öppen, preliminärt program och inbjudan att sprida finns upplagda under fliken ”#afkVarberg20”. Inom någon månad presenteras de fyra föreläsarna en efter en, och när anmälan passerat sista datum, 31 mars 2020, lyfts de som ska hålla en Pecha Kucha under #afkVarberg20 fram i en ”fråga-svar”-intervju.

I väntan på konferensens uppstart, följ med fördel Skolsmedjan i olika flöden som Twitter, Instagram och Facebook. Surfa runt bland bloggens flikar, tipsa kollegor och medarbetare, och varför inte också lokal nämnd och huvudman, om att hänga med till Västkustens kreativa mittpunkt för bästa möjliga möte för lärande i #detutvidgadekollegiet!

Med samarbetspartners som gör #afkVarberg20 möjligt, och med engagerade föreläsare redo att ge av sin kunskap, hälsar smedjan var och en varmt välkomna till Varberg för två dynamiska dagar i en lärande miljö.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Eva Söderberg, Magnus Axelsson & Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Anna Karlefjärd

En av förra årets mycket uppskattade föreläsning triggar i positiv bemärkelse och låter föreläsaren utmana sig själv – och deltagare. När Anna Karlefjärd åter gör entré på Skolsmedjans konferensarena, är det med en utmaning i bagaget – både till deltagare och sig själv. Anna Karlefjärd, favorit repris – och kvartetten föreläsare för #afkVarberg19 är  nu komplett!

AnnaSkolsmedjan hälsar dig åter välkommen som föreläsare i ett afk-sammanhang och ser fram emot din föreläsning med matchning mot temat Ledarskap och lärande. Vad ser du att temat inrymmer för möjliga delar att i din föreläsning lyfta fram? 

– Årets tema för Skolsmedjans konferens är onekligen ett tema som diskuteras på många arenor idag. Att leda för att möjliggöra lärande på alla nivåer i vårt skolsystem är något vi fångar in när vi pratar om till exempel lärande organisation och formativ organisation. Min förhoppning är att kunna återvända till och fördjupa några av de frågor som vi väckte redan vid Skolsmedjan 2018. Där fokus framför allt kommer att vara kring hur vi kan skapa förutsättningar för lärandet, där exempel tas både från klassrum-, skolledar-och huvudmannanivå.

– Jag tar med mig två ledord som vi nyttjat tidigare och det är hållbarhet och långsiktighet och i det vill jag nog också göra ett försök att utmana det förbättringsparadigm som vi tenderar att befinna oss i. Är det möjligt och prata om formativ organisation och ”good enough” i samma föreläsning, det är frågan som jag ställer mig själv, vi får se om jag lyckas!

Du medskapade 24-7 under #afkVarberg18. Ge oss en blick i backspegeln och låt höra vad du minns, och kanske tog med dig, från förra årets konferens!

– Det är ett fint sammanhang att befinna sig i, högt i tak och samtidigt en oerhörd spänst i samtalen och frågorna som dyker upp. Alla som är med vill bidra till att konferensens utfall blir så bra som möjligt. Jag minns den bredd som var på det innehåll som presenterades, fast kanske allra mest minns jag de lärare och skolledare som valde att dela med sig av sitt arbete, som på så sätt levandegjorde en del av den forskning som presenterades. Sedan var det också god mat och en himla bra ”dessert” till middagen!

Du möter många olika grupper av ”skolfolk” – kan du urskilja någon röd tråd i vad kvalitet i Ledarskap och lärande består av och som kanske kan tendera vara framgångsfaktorer?

– Här finns det en hel del definitioner av vad framgång är, men om jag tänker på organisationer där både personal och elever i stort mår bra, det finns ett kollegialt samarbete och det finns progression i elevers lärande, då är nog tillit det som utgör den röda tråden. Man är överens i organisationen om vad uppdraget är och arbetar tillsammans för att skapa de bästa förutsättningarna för det, utan att blanda ihop vilka ansvarsområden man har. Fast det är också tydligt att det är svårt att finna organisationer som kännetecknas av detta i alla led. Många pratar tillit och vill ha tillit, men inte alla är beredda att organisera för det.

När du inte föreläser under en #afk i Skolsmedjans regi – vad gör du då?

– Föreläsa och handleda är min vardag. Ibland gör jag det i min roll som utbildningsledare vid rektorsutbildningen via Karlstads universitet, och ibland i min roll som Anna som träffar lärare, skolledare, förvaltningstjänstemän och huvudmän runt om i landet.

– De frågor jag arbetar mest med är bedömning och betygsfrågor på alla nivåer. Det kan handla om allt från systematiskt kvalitetsarbete till klok bedömningskultur och allt däremellan. Förhoppningen är alltid att bidra till att stärka professionen i dessa frågor, önskan är nog att kunna hitta en balans i frågor om bedömning så att fokus kan läggas på samtal om klok undervisning, där bedömning är ett medel men inte ett mål i sig.

Vilka förväntningar har du på #afkVarberg19? 

– Ni har så många fantastiska föreläsare i år, så jag blir väldigt ödmjuk i det sällskapet. Fin blandning också som kan ringa in temat på ett klokt sätt. Så höga förväntningar på att jag själv tillsammans med andra kommer lära mig massor.

 

Skolsmedjan hälsar Anna Karlefjärd varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Emma Leijnse

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse välkommen som föreläsare under #afkVarberg19. En skicklig journalist och författare som engagerat skriver om skolan, och har mod att lyfta fram problem, utmaningar men också reflektioner om vari dessa bottnar. I en intervju från 2018 i SVT Norrbotten slår hon fast det några tänkt, men först nu vågat utrycka: ”killars utanförskap är en av vår tids stora utmaningar, både för samhället i stort men också för skolan.

– För skolan gäller det att jobba med struktur och lugn i klassrummet. Det är sådant som killar vinner mest på.”

  • Leijnse_Emma_0_

    Foto: Åsa Sjöström, bild från Natur & Kultur

    Ge oss några smakbitar på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg19. 

– Flickor får bättre resultat i skolan än pojkar. Kvinnor utbildar sig mer än män. Och skillnaderna mellan könen växer stadigt. Jag har undersökt varför det ser ut som det gör, vilka konsekvenser det får, och vad man eventuell kan göra åt det.

  • Du är en skicklig journalist och författare som lyfter perspektiv om skola på ett sätt som av professionen tas emot väl. Vad väckte din nyfikenhet för att skriva och syna skolan?

– Jag har alltid gillat att intervjua barn. De är rättframma på ett sätt som nästan ingen vuxen, för barn tänker sällan på hur de eventuellt kan framstå i andras ögon. Skolan är också ett väldigt livsbejakande ämne att bevaka, för fokuset är så framåtriktat. Det är hoppfullt att det finns så mycket man kan göra för att ge barn goda förutsättningar till ett bra liv, och ofta med ganska enkla medel. Sen är ju utbildning det viktigaste verktyget vi har för att bygga samhället. Det som händer i skolan idag får återverkningar lång tid framöver.

  • I din bok Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen problematiserar du det faktum att fler kvinnor än män studerar vidare i högre utbildningssammanhang, och i boken Godkänt? har du studerat ett antal skolor och kommuner som vänt en negativ spiral av dåliga resultat och istället blivit förebilder för genomförd skolutveckling. Hur upplever du att fokus för skolans behov av utveckling förändrats över tid, det vill säga vad vi väljer att ”sätta under lupp” i ett förbättringsarbete?  

– Oj, här hopar sig många tankar samtidigt. Först och främst, jag är ingen pedagog eller lärare. När det gäller utveckling av skolans undervisning så är min roll att sprida de undervisningssätt som har visat sig fungera, snarare än att peka på vad som behövs göras. Ett kriterium för att jag ska skriva om något som handlar om utveckling av undervisningen, är därför att metoden/arbetssättet är beforskat.

– På många sätt motarbetas skolutveckling av saker som lärare och rektorer inte har makt över: lärarbrist, minskad likvärdighet, krympande budgetar. Fokus är stort på dessa saker i den offentliga debatten. Men det finns ändå mycket som en lärare eller en skola kan göra själva, utan att behöva vänta på pengar eller politiska beslut. Och det är nödvändigt att lärare och skolledare tar ansvar för skolutveckling, eftersom det är en förutsättning för en självständig och yrkesstolt lärarkår. Jag upplever också att det görs; Skolsmedjan är ett sådant exempel.

– Vissa saker är frustrerande att se. Exempelvis att andelen elever som får särskilt stöd är som lägst i början av skolgången och sedan ökar med elevernas ålder. Fast alla vet att det hade varit på alla sätt bättre och billigare att göra tvärtom. Detta borde varje enskild rektor kunna ändra på. Varför görs det inte, undrar jag?

  • Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I skollagen står att skolan ska drivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sympatiserar jag helt och fullt med. Det vore klädsamt om också skolpolitiker ställde samma krav på sina egna politiska förslag, för då hade vi sluppit en del meningslösa diskussioner och istället kunnat ägna tiden åt det som är viktigt.

– Jag har också varit i kontakt med några av Skolsmedjans medlemmar under åren, och har alltid haft stort utbyte av det. Jag får alltid nya idéer till saker att skriva om när jag träffar folk som arbetar med skola, och det är jag säker på att jag kommer att få även denna gång.

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Anette Forssten Seiser

Anette Forssten Seiser disputerade 2017 med avhandlingen Stärkt pedagogiskt ledarskap. Rektorer granskar sin egen praktik. Intresset för att undersöka och praktisera skolförbättring så att elever trivs och lyckas i skolan har hon särskilt  engagemang i sedan åren som lärare och skolledare. Under #afkVarberg19 kommer Anette Forssten Seiser bland annat att problematisera begreppet pedagogiskt ledarskap.  

Välkommen som föreläsare i ett afk-sammanhang, med ditt kunskapsbidrag med matchning till temat Ledarskap och lärandeVad ser du att temat inrymmer för möjliga delar att i din föreläsning lyfta fram? 

Unknown

Foto Cathrine Busch

– Tack! I min forskning har jag intresserat mig för skolors ledning och skolors förbättringsarbete. Vi lever i en tid där ett gott ledarskap har blivit ett mantra för framgångsrika organisationer, och inom skolorganisationer är det i första hand rektors pedagogiska ledarskap som hamnat i fokus. Pedagogiskt ledarskap beskrivs näst intill uteslutande som ett gott ledarskap samtidigt som det råder stora olikheter om vad som menas med denna typ av ledarskap.

I min föreläsning kommer jag att konkretisera hur man genom ett aktionsforskande förhållningssätt kan stärkas i sitt pedagogiska ledarskap samtidigt som arbetet bidrar med konkreta förbättringar i praktiken.

Du möter många rektorer i utbildningssammanhang, kan du urskilja någon röd tråd i vad kvalitet i Ledarskap och lärande består av på rektorsnivå i styrkedjan, och som kanske kan tendera vara framgångsfaktorer?

– Det jag sett i min forskning är att skolledarskapet är kontextuellt och situerat, vilket innebär att ledarskapet behöver anpassas efter den verksamhet som rektor är satt att leda. Några generella faktorer som trots allt framkommit är exempelvis att inte nöja sig med att tala om förändringar utan också genomföra, och även uppmana andra till, konkreta handlingar. Det kan till exempel handla om att uppmuntra lärare att pröva olika åtgärder i sin undervisning.

Vidare är ett vetenskapligt och systematiskt förhållningssätt att föredra samt att vara den som påminner om syfte och mål med skolans förbättringsarbete. Rektor behöver uppmuntra delaktighet, gemensamt ansvarstagande och samarbete. Kortfattat kan rektors pedagogiska ledarskap beskrivas som att orkestrera omgivande förutsättningar och resurser på ett sådant sätt att de stödjer en lärande och samarbetande praktik på den lokala skolan.

Ge en inblick i ditt arbete på Karlstads Universitet och beskriv vad som driver dig i din forskargärning.

– Jag  har kursansvar och undervisar i ”Fortbildning för rektorer” som är en utbildning i pedagogiskt ledarskap. Den riktar sig till de rektorer som har genomgått det obligatoriska Rektorsprogrammet och därefter arbetat minst ett år. Utbildningen är upplagd som internat och vi träffas fem gånger under ett år. Ett mycket inspirerande och roligt uppdrag.

Andra spännande uppdrag som jag kan nämna är olika svenska forskningsprojekt. Till exempel följer jag och en kollega ett antal rektorer från det att de påbörjar Rektorsprogrammet, tills de avslutat utbildningen. Vi intervjuar också lärare och elever för att se om de märker av att skolans rektor deltar i Rektorsprogrammet.

Jag ingår i ett internationellt forskningsnätverk (PEP). Inom PEP finns ett ganska stort antal forskare som alla är intresserade av skolans praktik samt vad som möjliggör och begränsar förbättringar inom skolan. Eftersom flera av kollegorna inom nätverket lever och verkar i Australien så blir det många möten via olika digitala plattformar och på konstiga tider av dygnet. I övrigt ägnar jag en hel del tid framför datorn, knåpandes på olika texter.

Under konferensen kommer du att möta ”skolfolk” från olika delar av landet. Vilka förväntningar har du på #afkVarberg19?

– Att få möta och tala med skolledare och lärare som delar mitt intresse och engagemang som handlar om att ta ansvar för den svenska skolans utveckling.

Skolsmedjan hälsar Anette Forssten Seiser varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg19: Föreläsare Maria Jarlsdotter

Först ut i raden av att presenteras av de föreläsare som medskapar under #afkVarberg19 är Maria Jarlsdotter. För aktiva på bland annat Twitter är hon ett känt namn och hennes inlägg om skola, ledarskap och lärande har fått stor spridning. Till vardags är Maria Jarlsdotter rektor på Malmö latinskola, en gymnasieskola med drygt 1100 elever.

– Skolledare har jag varit sedan 1998, förra årtusendet alltså, säger hon och ler. 

unknown-2

Maria Jarlsdotter har mod att ifrågasätta skolsystemet och dess strukturer, samtidigt som hon ständigt strävar efter att ge förutsättningar för lärande i skolans olika nivåer. Hon har med andra ord förmågan att ha två tankar i huvudet samtidigt.

Ge oss några smakbitar på hur din föreläsning under #afkVarberg19 kommer att docka an konferensens tema Ledarskap och lärande.

– Jag vet att jag är rektor och den högst ansvariga på min skola, men jag känner mig inte som en chef. Mer som en kapten kanske. Jag läste det här citatet från en sjökapten som liksom jag tyckte väldigt mycket om sitt arbete ”Den största utmaningen är nog att klara av alla oväntade situationer man ställs inför. Inträffar något oväntat är det upp till mig och besättningen att lösa problemet. Man kan inte alltid tillkalla hjälp utan måste förlita sig till erfarenheten inom besättningen.”

För att det ska bli så få oväntade situationer som möjligt på en skola är det viktigt att bland annat ha en mycket god organisation. Om det tänkte jag berätta. Som ett exempel.

Du är en flitig skoldebattör som fått några av landets högsta skolpolitiker ”krokade” till dialog tack vare att du lyfter och luftar utmanande frågor och funderingar. Låt säga att du hade utsetts till skolminister, vad hade du förbättrat så att professionens styrkedja verkligen givit effekt för ledarskap (oavsett nivå) och lärande (oavsett nivå)?

– Om jag hade blivit skolminister hade jag tagit itu med frågor som rör alla elevers rätt till en god utbildning oavsett var i landet man bor eller vad ens föräldrar har för skolbakgrund. För att det skall bli verklighet är det mycket jag hade behövt göra, jag hade fått titta på styrsystemet, följderna av marknadiseringen, läraryrkets attraktivitet, lärares arbetsmiljö, lärarutbildningen och läroplanerna. Det går inte att bara göra en av de här sakerna, då faller korthuset.

Det blir premiär för dig i ett afk-sammanhang. Rakt på sak, vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I väntan på att systemet som styr skolan ska förändras är det viktigt att möta människor som verkar inom det. Jag har koncentrerat mig mycket på att undersöka orsakerna till att många lärare är tröttare nu än förr och vad man inom den egna skolan kan göra åt det – det tycker jag ska bli roligt att dela med mig av och få synpunkter på!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Jarlsdotter väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni i Varberg (länk till inbjudan), och ser fram emot en föreläsning som sannolikt väcker tankar och ger kunskap.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg18: UR_Skola på plats!

Vid flera tidigare #afk har UR_Skola medskapat och aktivt deltagit. Idéer till programserien Lärlabbet har hämtats från #afkVarberg15, #afkOrebro16 och #afkLinkoping16. Nu är det dags igen för UR_Skola att poppa upp, den här gången med en ny programserie i pipeline. 

IMG_0700

Åsa Hemborg är projektutvecklare lärarutbildning och fortbildning på UR, Sveriges Utbildningsradio, och en av de fem representanterna från redaktionen som anländer #afkVarberg18 om en vecka.

– Vi som kommer är en blandning av yrkesfolk från UR. Dialogprojektet är ju lika mycket kommunikation som produktion, så vi behöver en bredd av kompetenser för att bli kloka tillsammans längs denna resa.

Utan att avslöja allt – vad är det ni har i pipelinen och kommer att presentera under #afkVarberg18? 

– Vi kommer att presentera ett projekt som är helt i sin linda, och som vi gärna vill ha allas hjälp med att utveckla vidare åt rätt håll! Det handlar om att nå fram till nya lärare (med upp till 5 år i yrket) med dialog- och reflektionsstöd i deras yrkesvardag. Vi har förstått hur krävande den första tiden som lärare kan vara, samtidigt som kollegor runt omkring i värsta fall är upptagna i sina kalendrar och inte hinner ”coacha” i vardagen eller att man som ny lärare inte får den typ av mentor eller introduktionsperiod man skulle vilja ha. Här vill UR skapa nya vägar både mellan erfarna och nya lärare och till nytt material om undervisningsfrågor från UR. Allt för att stötta yrkesutvecklingen, och känslan av ensamhet i yrket.

Vad är UR:s uppdrag i kontext skola och skolutveckling?

– UR:s uppdrag är ju att stötta, bredda och komplettera i lärandesammanhang med vårt material. Det gör vi genom att utveckla relevanta didaktiska material för undervisningen i Sveriges klassrum. Men det gör vi också genom att bevaka, diskutera och bidra till professionens utveckling med olika serier för lärare och om pedagogik och didaktik. Det är inom det sistnämnda fortbildningsfältet vi nu kommer till er och vill prata och lyssna.

Vilka förväntningar har ni inför dagarna under #afkVarberg18?

– Vi är jättenyfikna på alla deltagare, era tankar om att vara ny i yrket – och att ha jobbat länge också så klart – och vad ni ser är nyckeln till yrkets framtida livslånga yrkeslärande.

Skolsmedjan är glada och stolta över att ni väljer att delta och medskapa. Hur taggade är ni inför #afkVarberg18?

– Super – allt är bokat!

Skolsmedjan är stolta över att UR-Skola väljer att medskapa och delta i #afkVarberg18 nästa vecka i just Varberg, och ser fram emot att mötas och föra dialog, samt att bidra med input i ny programserie!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

GDPR och Skolsmedjan

Idag, den 25 maj, ersätts den tidigare personuppgiftslagen (PUL) med en ny dataskyddslag, kallad GDPR (General Data Protection Regulation). Syftet är att förbättra skyddet för den enskilda individen vid behandling av personuppgifter och att skapa ett enhetligt regelverk inom EU.

Skolsmedjan som ideell förening hanterar personuppgifter i olika sammanhang och önskar uppmärksamma följare till bloggen och smedjans sociala medier, konferensdeltagare och samarbetspartners på de rutiner vi har för att skydda enskild individs personuppgifter.

I samband med anmälningar till våra konferenser registreras personuppgifter som vi använder för beställning av mat, eventuell fakturering och gruppindelningar för konferensernas så kallade #afkTalk. Anmälningsformuläret finns i Google Drive, som i sin tur följer de nya föreskrifterna för GDPR. Senast 365 dagar efter genomförd konferens raderas anmälningsformuläret. Skolsmedjan lämnar inte personuppgifter vidare till tredje part, exempelvis sponsorer och samarbetspartners.

I samband med presentation av olika föreläsare till våra #afk:s publiceras text och bild på dessa där vi i och med GDPR inhämtar muntligt eller skriftligt samtycke för publicering. Producerat material tas skyndsamt bort från våra spridningskanaler WordPress, Facebook, Twitter, Youtube och Instagram om individ så önskar och skriftligen meddelar oss.

Dokumentation av konferenser sker via Wordpress, Facebook, Twitter, Youtube och Instagram. I samband med dokumentationen används olika materialtyper; text, bild, film och ljudupptagning. Muntligt eller skriftligt samtycke för publicering inhämtas, och material tas skyndsamt bort från våra spridningskanaler om individ så önskar och meddelar oss skriftligt.

I de fall där externa aktörer som press och media bevakar konferenserna och exempelvis intervjuar deltagare, är det respektive media och individ som ansvarar för eventuellt samtycke till publicering eftersom det då handlar om andra kanaler är skolsmedjans egna.

Har du frågor och funderingar kring ovan, vänligen kontakta Skolsmedjan.

Viktoria Struxsjö

Ordförande Skolsmedjan