#afkVarberg18: Föreläsare Anna Karlefjärd

Många föräldramöten har det blivit. Virtuellt. Många föreläsningar har levererats irl. När Anna Karlefjärd, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete och forskare inom rektorsutbildningen vid Karlstad universitet, tar till orda är det formativ bedömning och praktik på agendan – med så få matriser som möjligt!

AnnaVälbekant och uppskattad. Kunnig och spetskompetent. Anna Karlefjärd sätter lampan på betyg och bedömning, formativ praktik, och är en sann vän av kunskap och bildning. Både elevers lärande och lärares lärande. Med fingertoppskänsla kommer hon att lotsa oss genom en föreläsning där inget blir instrumentellt och där ingen lämnas ensam i sitt lärande. Anna Karlefjärd vet hur att göra verkstad av mål med kollegiala mål och ökad måluppfyllelse.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

–  Friutrymme, profession och formativ organisation.

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du? 

– Möjlighet att möta engagerade och intresserade i spännande samtal om utbildning, lärande och skolutveckling i härlig miljö. 

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat fokus på? Motivera gärna!

– Hade önskat att systemfrågorna stod först på agendan på politikernivå. Där utgångspunkten är att skapa de bästa förutsättningarna för professionen att fokusera på de uppdrag som vi har. Långsiktighet och hållbarhet kan få vara ledord. Metodfrågor och ”Quick fix” hade varit fint om politiken undvek.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag, på daglig basis?

– Jag hoppas att jag både i min anställning på Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet och när jag träffar skolledare och lärare runt om i landet kan vara en pusselbit i deras utvecklingsarbete. Förhoppningsvis genom att synliggöra det ramverk vi har att förhålla oss till och på så sätt stärka dem jag möter i det friutrymme som finns att agera i. Kan jag också bidra till att stärka skolledare och lärare i det uppdrag de har så att de hittar egna vägar i sitt skolutvecklingsarbete så känns det bra. 

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Har i flera år följt konferensen med stort intresse, på håll utan att ha haft möjlighet att vara med. Så när nu möjligheten uppstod så var det inte svårt att säga ja. Att få diskutera frågor som jag tycker är fantastiskt roliga och intressanta med andra deltagare som alla bidrar med inspel utifrån sin kontext, i en härlig miljö. Det känns som ren lyx! 

Skolsmedjan är stolta över att erfarna och ständigt lärande Anna Karlefjärd väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Annonser

#afkVarberg18: Föreläsare Johan Prytz

För att förstå vår samtid behöver vi känna till vår historia. För att förstå skola kan det vara bra att veta hur politiska och pedagogiska dialoger, vilka resulterat i styrdokument, böljat genom åren. För att förstå delar av dagens debatt om svensk skola kan det vara en mycket god idé att lyssna till Johan Prytz, docent i didaktik med inriktning matematik och som bland annat ingår i en forskningsgrupp inriktad mot utbildningssociologi och utbildningshistoria.

Johan PrytzJohan Prytz är en flitig twittrare, som till vardags återfinns vid Uppsalas universitet där skolmatematikens historia är en del av det som får honom att försjunka i diverse ”trådar”. När Skolsmedjan i augusti förra året kontaktade Johan Prytz om att medskapa under #afkVarberg18 blev det ett samtal om forskning, matematik och funderingar kring huruvida skolan var bättre förr. Johan Prytz kommer att ta med oss på en föreläsning som spänner över tid och styrdokument, skoldebatter och lärarens autonomi.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid?

– Utbildningshistoria, reformer, lärarautonomi.

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Träffa och samtala med lärare.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat fokus på? Motivera gärna!

– Nuvarande frågor är väl bra, men sättet debatten förs på kunde vara bättre. Många debattörer tycks mest vara intresserade av att hävda en viss ståndpunkt och presentera argument för den. Skulle förmodligen vara mer givande med en mer resonerande stil där motstridiga ståndpunkter prövas och vägs mot varandra. Det skulle passa skolan bättre eftersom den har en del motstridiga målsättningar.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag, på daglig basis?

– Jag är ämnesansvarig för matematikdidaktiken på grundlärarutbildningarna (F-3, 4-6) vid Uppsala universitet. I den rollen är jag bland annat ansvarig för vår kursutveckling, en verksamhet som förhoppningsvis ska leda till utveckling även i skolorna.

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Skolsmedjan har ett syfte som tilltalar mig och så frågade de så snällt om jag ville vara med.

Skolsmedjan är stolta över att docent Johan Prytz väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg18: Föreläsare Hans Abrahamsson

Om du en gång hört honom föreläsa, vill du höra honom föreläsa igen. Och igen. Med sin unika och personliga tonalitet, sätt att agera på scen och med kunskap att engagera åhörare i komplexa frågor fyller han på din kunskapsbank med tydlig vetenskaplig förankring. Under #afkVarberg18 kommer docent Hans Abrahamsson att ta med oss på en oförglömlig resa. 

 

Win 6938

På bred göteborgska och med klang i rösten talar Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, sig varm för globala, nationella och också lokala strukturer vilka påverkar vårt sätt att interagera med omvärlden. Samtalet böljar, utbildning och pedagogik, hållbar samhällsutveckling och mellanmänskliga relationer. Vi talar om fake news, attityder och fördomar, vi talar om rädslor, fördomar och demokrati och vi talar om svensk skola.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid. 

– Jag sätter in ledorden i sina tematiska sammanhang, ok? 

1) Vår tids samhällsomdaning,

2) komplexa samhällsfrågor, samt

3) medskapande och gemensamt ansvar. 

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Att få lyssna in hur smedjan och dess deltagare tänker kring skolans betydelse för ett  meningsfullt lärande.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat skoldebattens fokus på? Motivera gärna!

Hur vi underlättar för våra elever att bli världsmedborgare med globalt ansvar?, Hur vi i en värld i snabb förändringar skapar kursplaner med innehåll som känns meningsfullt? och Hur vi utvecklar ett förhållningssätt som gör att elever känner sig sedda och behövda?

2016 fick du ta emot ett pris där en studentkår i sin motivering gjorde gällande att du är pedagogisk och har vilja, energi och glädje i kontext att lära ut. Vilka tips och trix kan du dela med dig av till alla ”skolmänniskor” som deltar under #afkVarberg18?

– Vikten av att ta eleverna och deras tankar på allvar och visa dem respekt!

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Det finns knappast någon viktigare fråga för mig som freds- och utvecklingsforskare idag, med tanke på den stora samhällsomdaning som pågår, att lära om och själv försöka bidra till skolan som en lärande organisation.

Skolsmedjan är stolta över att Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare, väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Så tänkte och tyckte deltagarna 2017!

Går du och funderar på att anmäla dig till #afkVarberg18 i juni? Är du i behov av reflektioner från deltagare som var med under junidagarna 2017 för att kunna fatta beslut om deltagande? Söker du en second opinion innan du skickar iväg din anmälan till #afkVarberg18?

– Toppen, detta inlägg kanske kan ge vägledning, råd och rekommendation. 

Efter #afkVarberg17 skickades en länk till en kort utvärdering ut till de 130 deltagarna.  55 svar nådde smedjan i retur, där några redovisas (autentiskt) nedan.

Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.34.22Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.34.59Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.36.40Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.39.06

Bland responsen fanns också konstruktiva förslag till förbättring. Exempelvis längre tid till #afkTalk, tydliggöra hur respektive föreläsare dockar an till konferensens övergripande tema, att utställare ges möjlighet att presentera sig, låt höghastighetsträffarna vara längre, och – klassikern som smedjan dessvärre (ännu inte) lyckats kontrollera och styra – ”jobba på luftkonditioneringen – det var väldigt kvavt i lokalen.”

I utvärderingen framgår också att Pecha Kucha och #afkTalk (samtal i grupp med givna frågeställningar) ger ny kunskap och blir engagerande delar i den helhet som föreläsare bidrar till mellan dessa programpunkter.

Jag hamnade i en väldigt bra samtalsgrupp båda dagarna och jag hade önskat att denna formen kunde ha fått lite mer tid. Vi kom in i riktigt intressanta diskussioner och jag, som då tycker om att prata, hade velat samtala lite mer.

Input från föreläsningar som leder till samtal som fördjupar redan startade tankar, det är bra. Och att få ta del av andras görande via Pecha är helt suveränt. Allt har relevans, och det är ju vi som gör det, vi som deltar.

När nu #afkVarberg18 ”bara” är 118 dagar bort, är utvärderingen betydelsefull i planering för kommande junidagar. Det är tack vare återkoppling som smedjan ges möjlighet att förbättra och förfina konferensen. Om vi lyckas med det, tja det återstår att se i nästa utvärdering – vi ska sträva efter att göra vårt yttersta för att var och en som deltar i #afkVarberg18 ges förutsättningar att uppleva meningsfullhet genom kunskap och fortbildning.

Jag är imponerad över arrangemanget. Att ideella krafter kan åstadkomma något som i många avseendan är bättre än det som kommersiella eller offentligt finansierade är imponerande. Anar hur mycket arbete som ligger bakom. Ta hand om er!

Avslutningsvis en reflektion där kanske just du kan bidra (bild 4): ”Bör marknadsföras mer så att fler kan delta.” Dela gärna vidare länkar till anmälan, inbjudan och preliminärt program – dessa och en blick i backspegeln hittas i menyrad.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö & Magnus Axelsson

#afkVarberg18: Nedräkningen har börjat!

Etthundrafyrtioåtta dagar. Det är vad som återstår till #afkVarberg18 och Skolsmedjans åttonde konferens. Av de etthundratrettio platserna är redan sextiofem bokade fördelade över tretton olika städer och orter. Nu börjar nedräkningen för två dynamiska dagar i juni där nya möten, kända möten och kanske oväntade möten kommer att ske. 

En Hel Organisation är temat för #afkVarberg18. Delar som bildar helhet ska diskuteras, föreläsas om och i #afktalk, motsvarande rundabordssamtal, ska ett kollegialt delande leda oss till nya tankar, insikter och förhoppningsvis en utökad verktygslåda för görande – också efter #afkVarberg18. 
Unknown

Skolsmedjan strävar också den här gången att i programmets innehåll anta ett helikopterperspektiv på skolan som lärande organisation. Med hjälp av medskapande föreläsare, vilka presenteras inom kort, ges såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet ur olika perspektiv. Pecha Kucha, den fantastiska japanska presentationsformen, ger inblick i presentatörernas dagliga verksamhet – och det blir en mångfald i innehåll.

De arbetande luncherna vävs samman med #afktalk och #afkTeaTime, och en middag på kvällen erbjuds för de som så önskar. Efter analys av förra årets utvärderingar garanteras i år ”högre från tak”, generösare med drag och som alltid ett avslut vid midnatt. Givetvis är smedjans ”dessert” en del bekant, en del språk och en del klokskap.

Varbergs kommun och barn- och utbildningsförvaltningen, som åter står värd för en konferens i Skolsmedjans regi, hälsar er välkomna till ett Varberg som kan stoltsera med Bockstensmannen, ett världsarv och ett saltstänkt Kattegatt.

Anmäl dig och sprid ordet om #afkVarberg18 till pedagog- och lärarkollegor, chefer, resurspersonal, skolbibliotekarier, specialpedagoger och speciallärare – ja, de du upplever bidrar till En Hel Organisation!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Dessert #afkVarberg17: Street Bourbon Band!

Johan, vbg17De har spelat tillsammans i tre decennier. Det sammanlagda antalet bandmedlemmar överstiger tjugofem spelmän. Och de har en egen dag i Varberg sista veckan i juli varje år. Under #afkVarberg17 ställer smedjan några av Varbergs fräckaste musiker bland borden som ”dessert” till middagen!

Hallå där, Johan Lindeberg. Medlem i Street Bourbon Band. Vad kan vi förvänta oss efter mingel och middag på #afkVarberg17 om några veckor? 

– Street Bourbon Band levererar, med rutin som få andra band, en repertoar som sträcker sig från soft cocktailmusik till larmig rock n’ roll. Vi kommer att med sex man, vars erfarenhet spänner över tjugofem år på scener från små klubbar till stora arenor inför tiotusentals i publiken. Från Östersund till Sevilla och en hel del däremellan, det blir vårt musikaliska bagage som dessert hos Skolsmedjan. Det blir cocktail (akustiskt) och allsång med spännande anekdoter från bandets historia.

Ni har en egen dag, Street Bourbon Day, varje år i Varberg. Berätta! 

– Det var tänkt att starta vid 10-årsjubileet men det missade vi, så det fick bli kick-off när vi firade femton år som band. Dagen fungerar som en herrmiddag för alla gamla medlemmar och vi bjuder på många timmars spelande runt om i Varberg under hela dagen, kvällen och natten. Samtidigt samlar vi in pengar till Almers hus och varbergsborna har visat sig mer än generösa.

Du är musiklärare till vardags på en högstadieskola i Varberg. Vid borden under #afkVarberg17 sitter kollegor från hela landet. Blir det nåt Swing it magistern, Schools out for summer eller en flirt via I kissed the teacher vid middagen? 

– Ja, det är fantastiskt att få arbeta hela dagarna och även på ”fritiden” med musik. Vad gäller låtval, avslöjar vi väl inget i förväg, men ok, vi ska se till att upplevelsen blir Having a party!

Något du vill tillägga, innan du återvänder in i lektionssal och replokal? 

– Vi ser fram emot att träffas under #afkVarberg17 och att efter era diskussioner och utvecklande få er att resa med oss på en musikalisk utflykt!

Skolsmedjan ser fram emot en ”dessert” med lokal prägel, musikalisk kompetens och ett sväng som får oss upp på stolarna – välkomna till #afkVarberg17, Street Bourbon Band! 


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

SBB, vbg17

#afkVarberg17: Föreläsare Maria Wirén

Skärmavbild 2017-05-29 kl. 23.11.06

Maria Wirén är utvecklingschef i Varbergs kommun. Tillsammans med ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen, förskolechefer, skolledare och den politiska nämnden, kartlades utvecklingsbehov för samtliga kommunala förskolor och skolor 2013. Ett kommunövergripande arbete som nu går in i år fyra.

– Att hålla i och hålla ut när vi arbetar med skolutveckling är avgörande. Det finns inget quick fix, säger Maria Wirén.

När Skolsmedjan våren 2016 skickade förfrågan till Varbergs kommun att för fjärde gången vara värdkokommun för en knytkonferens, valde Maria Wirén tillsammans med ledningsgruppen för förvaltningen temat. Bästa möjliga möte för lärande var ett självklart val då Varberg sedan 2013 arbetat med ett innehåll för likvärdig, långsiktig och hållbar skolutveckling, med grund i formuleringen.

– Jag skulle vilja dela upp Bästa möjliga möte för lärande, och gå in i ordens betydelse för mig, och för den förvaltning jag arbetar i. Vi ser att Bästa möjliga möte är ett förhållningssätt där vi med genuin nyfikenhet utgår från vilket behov av lärande som finns i en specifik kontext, förklarar Maria Wirén.

En dag på jobbet för Maria Wirén innebär både ”fältarbete” och dialogmöten med förskolechefer, skolledare och lärare, och administrativa uppgifter som att ta skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Hon menar att en lärande organisation tar till vara på både individens behov av utveckling, och organisationens, så att delen och helheten förutsätter varandra.

– När det kommer en förändrad praktik ur ett möte där lärande diskuterats utifrån behov som kartlagts, det är då det händer. Då har vi samsyn och kan arbeta vidare på inslagen och gemensam väg. För oss i Varberg är Bästa möjliga möte för lärande nyfikenhet, reflektion och samarbete.

Maria Wirén pratar engagerat om de strategier och processer som pågår i Varberg, och återkommer flertalet gånger till betydelsen av att ha mod att arbeta prestigelöst och transparent. Kollegialt lärande, ämnesdidaktiskt kollegium och det pedagogiska ledarskapet klassrummet är tre områden hon gärna beskriver. Och att det är för eleverna vi arbetar, och att det är för dem vi ska göra skillnad.

– Vi behöver kunna självskatta våra egna erfarenheter, och spegla erfarenheterna mot teoribildning och andra människors erfarenheter. Precis detsamma gäller för elever. Lärares lärande och elevers lärande fungerar generellt likadant.

När Skolsmedjan ber Maria Wirén berätta om ett möte som gav henne skjuts i det egna lärandet, tänker hon en stund och säger att en enskild situation är svår att urskilja. Innan hon levererar sitt svar, ”förvarnar” hon om att det kan upplevas som ytligt och allmänt. Att lärande är komplext, och att hela livet är ett ständigt lärande.

– Alla möten har ju bidragit till hur jag tänker idag, inleder hon. Det behöver inte betyda att det varit stora omvälvande möten, utan med fördel pusselbitar som pusslats samman. Under mina år i skolan, som lärare, skolledare och idag utvecklingschef, har jag haft fantastiska kollegor som jag tillsammans med kunnat fördjupa frågeställningar. De gånger då jag upplever att jag lärt mig mest, är de tillfällen då förväntade reaktioner uteblivit och ersatts av andra, summerar hon.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg17. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

En (att samsyn finns), hel (pågående processer förstärker varandra), organisation (strukturer för lärande).

Vilka förväntningar inför #afkVarberg17 har du? 

– Självklart har jag förväntningar på att bli inspirerad och skapa nätverk som bidrar till fortsatt lärande. Jag har varit med vid Skolsmedjans konferenser tidigare. Både när vi arrangerat i Varberg, och när andra städer varit värdkommuner.

Skolsmedjan är stolta över att Varbergs kommun igen står som värdkommun för en konferens – vad fick er att tacka ja till #afkVarberg17?

– När vi i ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen fick frågan av Skolsmedjan att stå som arrangörer igen tvekade vi inte en sekund. Vi vet, efter tidigare konferensers innehåll och utfall, att Skolsmedjans format fungerar väl för Bästa möjliga möte för lärande!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Wirén, och barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, väljer medskapa och möjliggöra #afkVarberg17.


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#grejerpågång – en givande #grej!

Nio rektorer har i sju inlägg medskapat i höstens #grejerpågång. Responsen slår i taket vad gäller statistik kring antal besök på Skolsmedjans blogg, visningar via Facebook samt ”lajks” på Twitter och Instagram! Inläggen ger mersmak för fler ”omgångar” av bloggserien, och bidrar definitivt till ökad nyfikenhet hur #SverigesViktigasteChefer resonerar kring elevers lärande, skolutveckling och det egna uppdraget.

Det är med respekt och ödmjukhet vi tar hatten av för medskapande rektorers kompetens och klokskap. Att läsa om sju skolors utvecklingsprocesser, stolthet och utmaningar har varit mycket givande, och att få ta del av det engagemang och övertyglese som var och en av rektorerna klär in i ord – är precis det svensk skola ska vara stolt över! #SverigesViktigasteChefer finns i skolan – och några av dem har alltså låtit oss få en inblick i deras vardag och görmål. För det tack!

ska%cc%88rmavbild-2016-12-14-kl-23-53-16Skolsmedjan väljer, som årets sista #grejerpågång – en givande #grej, med hopp om att få några av er alla att medskapa. Smedjan skänker 2500 kronor till årets Musikhjälpen vars tema Barn i krig har rätt att gå i skolan. Målet är satt till 5000 kronor – och vi håller tummarna för att vi tillsammans med er når det målet (och kanske högre).

En digital insamlingsbössa är igång, sök efter Skolsmedjan, på den här sidan och bidra med det du har möjlighet till. Tillsammans visar vi att skola är viktig – livsviktig – var än i världen vi lever!

På återhörande om både #grejerpågång, #afkVarberg17 och insamlingen till Musikhjälpen!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Medskapande rektorer under höstens #grejerpågång hittar ni här:

Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson

Marika Andersson

Maria Kempe Olsson

Karin Österberg

Jenny Wahlfridsson och Martin Enander

Nina Jonsson

Semira Vikström

#grejerpågång – rektor Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson

Sedan augusti 2016 arbetar Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson tillsammans på Påskbergsskolan i Varberg. En mellanstor centrumskola, F-9 samt fritidshem med cirka 480 elever, eller som de uttrycker det själva: ”480 härliga individer!”. Ledorden kunskap, nyfikenhet, skapande och lärande hålls högt och hela skolan arbetar för att dessa ord ska leva i verksamheten för elever och medarbetare.

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick er att anta uppdraget?

unknownDet var faktiskt några av ledorden i inledningstexten som drog oss till rektorsuppdraget. Är nyfikna som personer, brinner för att förmedla kunskap till våra barn och ungdomar och möjligheten till ständigt lärande för vår egen del är en avgörande faktor. Möjligheten att arbeta med skolutveckling, vara pedagogisk ledare och sätta riktning på ett ”fartyg” var och är våra främsta drivkrafter.

Hur kan en dag på jobbet kan se ut? Vad gör ni, vad händer, vad tänker ni?

Varje arbetsdag har en enorm spännvidd när det kommer till karaktär av uppdrag. Det kan vara allt från samtal med vårdnadshavare, handledande samtal med personal, budgetmöten, planering och förberedelser för utveckling av skolan, fortbildning, hälsa på och få till samtal med eleverna – bygga relationer.

Några aktiviteter är återkommande varje vecka som möte med elevhälsoteam, möte med all personal, besök i klassrum – korta ibland, längre ibland. Uppdraget handlar väldigt mycket om att sätta på sig rätt ”kavaj” – ska vi vara: lösningsfokuserade, observatörer, informatörer, lyssnare, ledare, bollplank…listan kan fyllas på – och vi gillar det!

Vad tänker ni in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

Det är viktigt att reflektera över vad vi som rektorer lägger in i begreppet pedagogiskt ledarskap. Vilka är pedagogiska ledare? Vi menar att alla som arbetar med processer och frågor som berör elevernas lärande och utveckling är pedagogiska ledare.

I uppdraget som rektor är det viktigt att framhålla det pedagogiska ledarskapet – i klassrummet, i matsalen, vid möten och i möten med våra elever och deras vårdnadshavare. Att vara pedagogisk ledare innebär att bedriva skolutveckling och det är den största och roligaste utmaningen. Vad fungerar på vår skola, vad har vi för kultur, vilka processer vill vi bygga vidare på, hur matchar vi detta mot nationella och internationella indikatorer och influenser?

Det som skiljer vårt uppdrag och lärarens uppdrag i förhållande till det pedagogiska ledarskapet är att vi behöver tänka in begreppet i flera nivåer: organisation, budget, schemaläggning, resursfördelning, fortbildning och utveckling.

Vår gemensamma beröringspunkt är elevernas lärande, deras utveckling och att få varje elev att lyfta och växa som människa. Stora ord men viktiga att göra levande, kännbara och mätbara i vår verksamhet.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet ni funderat över senaste tiden.

Det är oundvikligt att hamna i mer eller mindre akuta situationer där ett snabbt agerande är nödvändigt. Då är det viktigt att vi som rektorer reflekterar och analyserar hur vi kan skapa processer, strukturer och handlingsplaner för att förebygga och främja en god verksamhet som känns trygg för såväl elever, vårdnadshavare som pedagoger. Därför upptar större delen av vår tid just nu att analysera situationer och rutiner, upprätta handlingsplaner för olika områden där eleven ingår för att skapa tillit och framförallt skapa en verksamhet som verkar förebyggande.

Att få eleverna aktivt delaktiga är en annan godbit som ligger på vårt skrivbord just nu. Vi vill använda forum som redan finns (elevråd, klassråd) till tillfällen för eleverna att aktivt påverka sin utbildning. Höja blicken, lite elakt sagt, från önskematsedel och nya nät till fotbollsmålen och istället sikta på att ha elevernas egna lärande och utbildning på dagordningen. Eleverna ska gå på vår skola med en känsla att de är betydelsefulla, deras åsikt är viktiga och vi är intresserade av att ta del av vad de har att säga.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något ni är stolta över som rektor för er verksamhet.

 Oj, det är många #grejer vi är stolta över. På ett övergripande plan är vi stolta över personalen som ständigt, varje dag arbetar för att möta eleven, är lösningsinriktad och arbetar för att ALLA ska i mål…och helst lyfta. Det är fantastiskt att befinna sig i ett sådant sammanhang som rektor.

Ett konkret exempel i korthet som är ett ganska färskt sådant – att ge elever förtroende och ansvar där det inte var helt självklart att göra det. Resultatet som framgår i samtal med eleverna i efterhand, att de inte bara tackade för förtroendet, tog sitt ansvar till fullo utan inser även poängen med att ett förtroende föder att ge ett förtroende – då är det jackpot att vara rektor!

Tack Annefrid och Fredrik, för att ni valde att medskapa i #grejerpågång! Fortsätt arbetet på inslagen väg, fortsätt ge elever förtroende och fortsätt uppleva jackpot i uppdraget som rektor! 

Smedjan önskar er och all personal på Påskbergsskolan lycka till!  

 

 

#grejerpågång – rektor Marika Andersson

Marika Andersson, rektor för Lövgärdesskolan i Göteborg. En 4-9 skola där 375 elever och 58 medarbetare möts och arbetar. Skolan ligger i ett naturskönt område i Angered där skog, stigar och badplats finns alldeles i närheten. 

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick dig att anta uppdraget?

marika-bildNär jag var ny lärare var det en kollega som väckte tanken hos mig; hon sa att hon tyckte att jag skulle passa att jobba som rektor. Under några år var det min plan, att jag efter en dag skulle ta klivet. Jag hade en helt fantastisk rektor, hon blev något av en förebild. Jag bytte från högstadiet till gymnasiet, som lärare, och mina rektorsplaner la jag undan. Jag såg hur mycket jobb det var, och kände att, nej, det var inte längre något som lockade. Tvärtom så kände jag att jag var på väg bort från skolan, att det inte fanns några utmaningar kvar. Jag älskade mitt jobb som lärare, men upplevde att det var dags för något nytt. Då fick jag frågan från min dåvarande rektor, en annan av mina förebilder, skolan jag jobbade på skulle växa och det behövdes en biträdande rektor, han ville att jag skulle ha det jobbet. Och svaret var självklart – ja!

Efter ett år som biträdande rektor, gick flytten från Uppsala till Göteborg, jag fick frågan om att starta upp en skola som rektor. Två år senare blev det Borås, där jag jobbade tre år innan jag för ett och ett halvt år sen hamnade i Angered, i Göteborg.

Jag vill ha en skola där vi det vi pratar om blir viktigt på riktigt; jag tycker det är spännande med skolutveckling, och vill vara med och göra skillnad. Det kan jag som rektor. Det är omväxlande, utmanande, tufft och fantastiskt roligt. Jag känner att jag hela tiden utvecklas, och jag har förmånen att möta otroligt spännande människor. Jag brukar säga att jag samlar på berättelser, och för varje berättelse jag får lär jag mig något nytt; en annan människas berättelse blir en del av min. Det är häftigt!

Hur en dag på jobbet kan se ut? Vad gör du, vad händer, vad tänker du?

Jag brukar komma till jobbet vid halvåtta på morgonen, många gånger småpratar jag lite med de lärare som sitter i personalrummet innan jag när klockan närmar sig skolstart går ut till entrén och hälsar elever och medarbetare välkomna till ännu en dag. Det är en av mina favoritstunder på dagen. Att möta morgontrötta elever som skiner upp när jag säger god morgon, som kommer fram, tar i hand eller ger mig en kram. Det ger energi.

Jag vill tillbringa mycket tid ute i verksamheten, jag vill lära känna mina medarbetare, våra elever. För mig är det viktigt att det vi planerar för verksamheten ger effekt i klassrummet. Det är där det ska hända, det är dit vår skolutveckling ska nå. Jag tänker hela tiden på att vi ska bli bra på att hela tiden ställa oss frågan om det vi gör ger resultat för eleven. Om det inte gör det så ska vi plocka bort det. Självklart är inte svaret alltid enkelt, men jag tror på att om vi bär frågan med oss så blir vi bättre på att prioritera.

Just nu går mycket av min tid till rekrytering; jag sitter i många intervjuer, med lärare, fritidsledare och nu också med kandidater till en ny befattning som vi inrättar. En intendent. Vi behöver förstärka det administrativa stödet; vi är i ett skede där vi utvecklar verksamheten på många plan, där vi bland annat behöver se över vårt systematiska kvalitetsarbete. Där kommer vår framtida medarbetare in.

Vi är med i Samverkan för bästa skola, ett projekt med Skolverket, vi inledde det samarbetet i somras och jag sitter med nulägesanalysen en del, den ska vara klar i början av december. När den väl är färdig är det dags att börja skriva en åtgärdsplan. Det känns lyxigt att få det stödet i vårt utvecklingsarbete. Jag tror att det kommer att ge oss mycket.

En dag som idag hade vi besök av nämndens ordförande. Han tillbringade hela förmiddagen hos oss. Jag hade gjort en agenda för honom, och hämtade och lämnade honom på olika ställen. Han besökte lärarlag, klasser, samtalade med mig och elevrådsrepresentanter och åt lunch i matsalen med mig. Jag tycker om sådana besök; jag är oerhört stolt över det jobb vi har gjort på skolan under de snart tre terminer jag har varit här, och jag vill gärna visa upp det. Visa upp våra fantastiska elever, och mina fantastiska medarbetare.

Vad tänker du in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

Jag tänker att jag leder en pedagogisk verksamhet, en verksamhet där lärande är det vi ska syssla med. Där kunskap är i fokus. Jag tänker att jag ska vara en lärande förebild, och att vi ska vara professionella i alla led. Vi ska ha ett professionellt språk, vi ska ha tydliga mål, och vi ska utgå från elevernas resultat när vi utvecklar verksamheten.

Jag ska leda verksamheten utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet; på samma sätt som lärarna ska utveckla sin undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Ingenting ska bara bli, utan vi ska kunna argumentera för våra val, och för de metoder vi väljer att använda.

I det pedagogiska ledarskapet ingår att fördela skolans resurser så att de gynnar elevernas lärande. Alla resurser: tid, rum, personal, ekonomi. Elevernas lärande ska vara den motor som driver vårt utvecklingsarbete, och jag ska i min roll sätta ljuset på det som är framgångsrikt. Det ingår också att kunna ha ett övergripande perspektiv, och kunna prioritera stort, och kommunicera det så att alla förstår varför vi gör det vi gör. För mig är det också viktigt att jag, i min roll, håller kvar fokus. Att jag har modet att säga ifrån om det kommer något påbud som jag känner stör oss. Ibland behöver jag vara en gatekeeper.

En av de bästa sakerna med mitt jobb är att se människor växa. Jag brukar säga att jag bygger skolan med pelare, jag vill att mina medarbetare ska känna att de kan, vill och vågar ta ansvar. Att de kan, vill och vågar utmanas i sin profession. Att de känner att jag litar på dem, och deras omdöme. Att de känner att jag står bakom dem.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet du funderat över senaste tiden.

När jag började på skolan i augusti 2015 hade vi fått kraftig kritik från Skolinspektionen, efter ett uppföljande besök under hösten kvarstod större delen av den kritiken, som dessutom skärptes. Så det vi har jobbat hårt med i snart ett och ett halvt år är att komma till rätta med de brister som fanns, och till viss del fortfarande finns kvar.

I augusti i år kom nytt beslut efter Skolinspektionens besök i juni, och vi blev
grönmarkerade på tre av fyra områden. Det område vi har kvar är extra anpassningar och särskilt stöd, vilket vi visste. Det är ett område som kräver mycket implementeringsarbete. Vi har under hösten fortsatt det arbete vi påbörjade förra läsåret; alla klasser har gåtts igenom, vi kartlägger, utreder och skriver åtgärdsprogram där vi ser att särskilt stöd måste in. Det är intensivt, lärorikt, spännande och roligt. Vi lär oss mycket.

Elevhälsans arbete har tydliggjorts, och vi jobbar mycket med deras roll gentemot arbetslagen. Vi har förstärkt elevhälsan inför detta läsår, och jag känner mig priviligerad som jobbar på en skola där vi har många olika professionaliteter som bidrar till att vår gemensamma kompetens stärks.

I allt det här arbetet, har vi också jobbat med den juridik som omgärdar skolans arbete. Som jag redan nämnt så är det viktigt för mig att vi är professionella, och i det ingår att alla har kännedom om juridiken. Det ger trygghet i våra beslut.

Inför det här läsåret gjorde vi en större organisationsförändring också, nio små arbetslag blev tre större. Tre arbetslagsledare har fått ett tydligt, och större, mandat. Den här förändringen gör att vägarna mellan medarbetarna och skolledningen blir kortare, och transparensen ökar, vilket skapar en trygghet i arbetsorganisationen.

Vi har flera processer på gång, men jag känner att vi har kommit långt. Från att i augusti 2015 vara en skola där elever kände sig otrygga och där det inte fanns någon tydlig riktning så är vi idag ett ”vi”. Eleverna säger att det har blivit mycket bättre, det är inte lika många vikarier, lektioner ställs inte in. Medarbetare säger att det var längesen de upplevde att de flesta fortfarande har mycket energi kvar, trots att vi närmar oss jul.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något du
är stolt över som rektor för din verksamhet.

Jag är superstolt över att jag har varit envetet positiv och hållit fast vid att vi ska sätta ljuset på det som fungerar och bygga på det. Att jag har varit ute och minglat i verksamheten och boostat, elever, lärare och övrig personal. Jag har jobbat systematiskt för att alla ska återfå förtroendet för skolledningen, och jag har lyckats. När jag för en dryg vecka sen hade en tuff dag där det saknades lärare på flera håll och jag inte riktigt visste hur jag skulle lyckas med att lösa resten av terminen slöt alla upp. Innan kvällen var slut var alla pusselbitar på plats, och jag kände att det är precis så här det ska vara, att vi tillsammans jobbar för att det ska fungera. Den känslan jag hade med mig när jag gick och la mig, den känslan har jag burit med mig i snart en vecka.

Jag är också stolt över att jag lyfter fram det professionella i vårt uppdrag, att jag tror på alla människors förmåga att utvecklas och att jag har höga förväntningar på både våra elever och på mina medarbetare.

Jag är oerhört stolt över våra elevers framgångar, och oerhört stolt över våra elevråd som utvecklas, och som är med och utvecklar skolan. Nu i december tar de över matsalen för en dag. Något jag ser mycket fram emot. Och jag är oerhört stolt över alla mina medarbetare; jag fullkomligt öser beröm över dem. De gör ett fantastiskt jobb.Vi har jobbat hårt för att komma till rätta med de brister vi hade, och till viss del fortfarande har, men idag har vi en tillit till varandra, till våra elever, och till elevernas vårdnadshavare som jag upplevde saknades för ett år sen. Vi har fortfarande mycket kvar att jobba med, men förutsättningarna är helt annorlunda idag.

Jag är stolt över att vara en del av allt detta som är Lövgärdesskolan; jag fullkomligt älskar mitt jobb och tycker det är en förmån att få vara med och göra skillnad för det viktigaste vi har, vår framtid, våra barn och ungdomar.

Tack Marika, för att du valde att medskapa i #grejerpågång! Smedjan mötte dig första gången i mars 2014 och har följt din ledarskapsresa och imponerats över den kraft du tagit dig an uppdraget på Lövgärdesskolan. Du ska vara fortsatt stolt över elevers och medarbetares utveckling av er skola – ni gör skillnad! 

Smedjan önskar dig och all personal allt gott i fortsatt arbete!