#afkVarberg18: Föreläsare Johan Prytz

För att förstå vår samtid behöver vi känna till vår historia. För att förstå skola kan det vara bra att veta hur politiska och pedagogiska dialoger, vilka resulterat i styrdokument, böljat genom åren. För att förstå delar av dagens debatt om svensk skola kan det vara en mycket god idé att lyssna till Johan Prytz, docent i didaktik med inriktning matematik och som bland annat ingår i en forskningsgrupp inriktad mot utbildningssociologi och utbildningshistoria.

Johan PrytzJohan Prytz är en flitig twittrare, som till vardags återfinns vid Uppsalas universitet där skolmatematikens historia är en del av det som får honom att försjunka i diverse ”trådar”. När Skolsmedjan i augusti förra året kontaktade Johan Prytz om att medskapa under #afkVarberg18 blev det ett samtal om forskning, matematik och funderingar kring huruvida skolan var bättre förr. Johan Prytz kommer att ta med oss på en föreläsning som spänner över tid och styrdokument, skoldebatter och lärarens autonomi.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid?

– Utbildningshistoria, reformer, lärarautonomi.

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Träffa och samtala med lärare.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat fokus på? Motivera gärna!

– Nuvarande frågor är väl bra, men sättet debatten förs på kunde vara bättre. Många debattörer tycks mest vara intresserade av att hävda en viss ståndpunkt och presentera argument för den. Skulle förmodligen vara mer givande med en mer resonerande stil där motstridiga ståndpunkter prövas och vägs mot varandra. Det skulle passa skolan bättre eftersom den har en del motstridiga målsättningar.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag, på daglig basis?

– Jag är ämnesansvarig för matematikdidaktiken på grundlärarutbildningarna (F-3, 4-6) vid Uppsala universitet. I den rollen är jag bland annat ansvarig för vår kursutveckling, en verksamhet som förhoppningsvis ska leda till utveckling även i skolorna.

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Skolsmedjan har ett syfte som tilltalar mig och så frågade de så snällt om jag ville vara med.

Skolsmedjan är stolta över att docent Johan Prytz väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Annonser

#afkVarberg18: Föreläsare Hans Abrahamsson

Om du en gång hört honom föreläsa, vill du höra honom föreläsa igen. Och igen. Med sin unika och personliga tonalitet, sätt att agera på scen och med kunskap att engagera åhörare i komplexa frågor fyller han på din kunskapsbank med tydlig vetenskaplig förankring. Under #afkVarberg18 kommer docent Hans Abrahamsson att ta med oss på en oförglömlig resa. 

 

Win 6938

På bred göteborgska och med klang i rösten talar Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, sig varm för globala, nationella och också lokala strukturer vilka påverkar vårt sätt att interagera med omvärlden. Samtalet böljar, utbildning och pedagogik, hållbar samhällsutveckling och mellanmänskliga relationer. Vi talar om fake news, attityder och fördomar, vi talar om rädslor, fördomar och demokrati och vi talar om svensk skola.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid. 

– Jag sätter in ledorden i sina tematiska sammanhang, ok? 

1) Vår tids samhällsomdaning,

2) komplexa samhällsfrågor, samt

3) medskapande och gemensamt ansvar. 

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Att få lyssna in hur smedjan och dess deltagare tänker kring skolans betydelse för ett  meningsfullt lärande.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat skoldebattens fokus på? Motivera gärna!

Hur vi underlättar för våra elever att bli världsmedborgare med globalt ansvar?, Hur vi i en värld i snabb förändringar skapar kursplaner med innehåll som känns meningsfullt? och Hur vi utvecklar ett förhållningssätt som gör att elever känner sig sedda och behövda?

2016 fick du ta emot ett pris där en studentkår i sin motivering gjorde gällande att du är pedagogisk och har vilja, energi och glädje i kontext att lära ut. Vilka tips och trix kan du dela med dig av till alla ”skolmänniskor” som deltar under #afkVarberg18?

– Vikten av att ta eleverna och deras tankar på allvar och visa dem respekt!

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Det finns knappast någon viktigare fråga för mig som freds- och utvecklingsforskare idag, med tanke på den stora samhällsomdaning som pågår, att lära om och själv försöka bidra till skolan som en lärande organisation.

Skolsmedjan är stolta över att Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare, väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkLinkoping16: föreläsare Martin Lackéus

Han är chalmeristen som för in mjuka värden som vinnande vetande i en anrik och teknisk högborg. I juni disputerade Martin Lackéus med sin avhandling Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship? och i september medskapar han under #afkLinkoping16.

Martin LackeusMartin Lackéus är utförlig i sina svar under vårt samtal. Skolsystem, kunskap och lärande, beskrivs med ett målande språk och han är tydlig med att lyfta fram sin respekt för traditionell undervisning, samtidigt som han menar att människans fokus att mäta och rangordna är en nedärvd irrationell svaghet. Hans engagemang för skola är omöjligt att missa, och då han emellanåt kan tycka till på ett sätt som sannolikt får några att höja på ögonbrynen, är förtjänsterna av hans sätt att vilja minska en polariserad skoldebatt förmånlig att få lyssna in.

– Jag har lärt mig genom mina egna umbäranden sedda i ljuset av den pålästhet en doktorandprocess resulterar i, kampen mellan traditionell katederundervisning och progressiv flumpedagogik kommer inte leda till Sveriges bästa skola. Inte i någon kommun i vårt avlånga land, säger Lackéus. Det leder sannolikt bara till två smaker av misslyckande. Det är kanske därför vi pendlar så mellan dessa ytterligheter i debatten. När det smakar beskt vill man ha surt, och när det smakar surt vill man ha beskt. Inget av alternativen är särskilt sött för våra elevers lärande.

Smedjan uppmuntrar Lackéus att berätta om ett skolminne som påverkat honom och hans sätt att arbeta med kunskap, lärande och värdeskapande. Hans svar tar oss med på en berättelse från ett klassrum i Sverige där det pluggades franska, glosor och grammatik, till en semesterresa i Normandie, där förvärvade språkkunskaper skulle praktiseras, och vidare till ett äventyr i Madrids turistkvarter. Lackéus inser att tillämpningen av kunskaper alltid varit den drivande kraften i hans lärande, och att kombinationen teori-praktik är nyckeln till ett hållbart lärande.

– Som gammal plugghäst har jag nog tagit teorin och kunskaperna för givna, säger han. Men det är när du kombinerar traditionell katederutbildning med socialt kopplat lärande i praktiken som det blir allra bäst. När vi får utgå från ett kunskapsstoff och tillämpa det i processer där något av värde uppstår för en själv och kanske allra helst för andra, ja då lär vi oss som aldrig förr, menar Lackéus. De som påstår att vi bara behöver en sorts skola har i min mening grävt ner sig i ett hörn i stället för att se vikten av samspelet mellan teori och praktik.

  • Utifrån ditt perspektiv och kompetens – vad betyder Inkludering och Motivation -, och vilken betydelse för elevers lärande har inkludering och motivation? 

– Dessa två begrepp har flera viktiga kopplingar till min forskning. För att börja med motivation så tror jag att det är en av de allra viktigaste faktorerna för lärande. Om inte den allra viktigaste. Det är i alla fall den faktorn som kan få elever att gå från pliktskyldiga till engagerade. För att använda ett vanligt sätt att kategorisera motivation i inre och yttre motivation, så tror jag att skolan är alltför präglad av yttre motivation. Vi har konstruerat en ”gamifierad” värld där det finns artificiella skäl att lära sig saker. Det har vi tvingats göra eftersom vi vanligtvis bedriver undervisning i ett rum som är helt isolerat från den världen som finns där utanför. Och det är i sin tur på grund av att utbildning inte hittills har varit genomförbar i praktiken om man försöker koppla den till verkliga situationer utanför skolan. Men det är detta problem min forskning handlar om att lösa.

– Genom att engagera såväl lärare som elever i en väl koordinerad dans så kan vi kombinera traditionell klassrumsbaserad pedagogik med progressivt ”flum” och upplevelsebaserat lärande som involverar utomstående parter. Musiken som kan lösa detta svåra problem för oss har ett namn som många missförstår – entreprenörskap. När man hör att den låten ska sättas på så tänker många idag att ”ja, den där låten har jag hört och den passar inte i mitt klassrum”. Men min forskning kan sägas utgöra en helt ny musikgenre här. Vi har hittat en musik som skapar väldigt spännande danser och som på ett särdeles hanterbart sätt knyter ihop traditionell katederutbildning med progressiv pedagogik. Vi fick byta namn på musiken för att den bättre skulle prägla vad det handlar om, och för att undvika onödiga missförstånd. Vi kallade det för värdeskapande lärande. Om detta tänkte jag berätta i Linköping.

– När det då kommer till inkludering kan jag säga att värdeskapande lärande har visat sig inkludera de elever som inte gillar att dansa till yttre motivation, bokstavstilldelningar och artificiellt konstruerad relevans. Värdeskapande lärande når många elever som tidigare inte presterat i vårt skolsystem. Det gör att ett flertal lärare runt om i Sverige har börjat prata om värdeskapande lärande som ett sätt att minska andelen som hoppar av skolan. Och visst ska vi väl ha en skola som även fungerar för dem som måste ha inre motivation för att prestera bra? Det kallar jag för inkludering!

  • Låt säga att du för en månad får mandat att bestämma debattinnehåll för svensk skola. Vad hade du sett till sättas på pränt?

– En debatt där lärare, rektorer, verksamhetschefer och andra som representerar professionen tar upp debatten om huruvida vi ska lämna över ansvaret för skolan till datorer och matematiker på OECD, eller om vi ska försöka finna en annan väg som bygger på reflekterande människor, decennier av erfarenhet om vad som fungerar i verkligheten och framsynta skolutvecklare i den pedagogiska frontlinjens utmattande skyttegravar.

Skolsmedjan hälsar Martin Lackéus varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot att ta del av värdeskapande lärande, insikter om de konstruerade polerna ”katederundervisning” och ”flum”, samt purfärsk forskning.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Bild lånad från http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/kalendarium/Sidor/Disputation-Martin-Lackeus.aspx

 

 

#afkLinkoping16: Föreläsare Linda Mannila

En internetsökning låter oss förstå att Linda Mannila är en teoretiskt förankrad praktiker. Att hon ser sig själv som en ”stolt geek och teknikentusiast” som forskar i datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi. Med fokus på utbildnings- och jämlikhetsfrågor inom IT, making, programmering, säkerhet och integritet är Linda Mannila en eftertraktad och uppskattad föreläsare, som dessutom har universitetslärarbefattning i datavetenskap vid Åbo Akademi* och en deltidstjänst inom datavetenskapens didaktik vid Linköpings Universitet (IDA).

UnknownSamtalet med Linda Mannila inleds med att hon berättar om ett skolminne som påverkat henne positivt genom åren, och som hon burit med sig i livet.

–  Jag gillade min matematiklärare på högstadiet väldigt mycket och han väckte mitt intresse för matematik “på riktigt”, berättar hon. Matematikläraren var den mest motiverande läraren jag haft och han gjorde sitt yttersta för att vi elever inte bara skulle “räkna” utan också förstå och samtidigt ha roligt. Hans talesätt “sånt händer och fötter då man lever och njurar…” hänger med mig ännu i dag, minns hon och skrattar.

Kanske är Linda Mannila inte rätt person att fråga om debatten om och kring svenska skola då hon i första hand bor och verkar i Finland. Däremot kan hon se likheter i debatterna som förs på båda sidorna av Bottenhavet, och menar att det kan finnas frågor som får märkligt mycket uppmärksamhet, medan andra inte dryftas alls.

–  Det handlar väldigt mycket om det egna perspektivet och vilka glasögon man ser på skolan med. Jag kan bli lite trött på diskussioner som relaterar till hur bra allt var förr, innan alla skärmar, plattor och telefoner – oberoende av hur bra vi tyckte det var med papper och penna kan vi inte blunda för den utveckling som sker i samhället, säger hon. Vi behöver hitta bra sätt att använda allt det nya till vår – och framför allt elevernas – fördel, utan att för dess skull nödvändigtvis ta bort allt gammalt och beprövat.

  • Utifrån ditt perspektiv och kompetens – vad betyder Inkludering och Motivation , och vilken betydelse för effekten av elevers lärande tror du att inkludering och motivation har? 

– Som kvinna inom IT ger begreppet inkludering mig direkta associationer till vikten av att ge alla samma möjligheter; att ingen ska lämnas utanför eller känna att något inte är för dem, enbart på grund av att man inte passar in i det som traditionellt ansetts vara normen. Jag ser inkludering som en av de största frågorna i dagens samhälle, där vi kan se en skillnad mellan dem som inkluderas och dem som inte inkluderas inom allt fler områden. Inkludering är för mig nära kopplat till demokrati.

– För mig personligen är motivation oerhört viktigt. Om jag inte är motiverad att göra något, så hittar jag väldigt snabbt andra saker att göra i stället, fortsätter Linda Mannila. Man kan komma en bit på vägen med yttre motivationsfaktorer men för att vilja fortsätta i längden behöver motivationen komma inifrån. Jag tror att man kan hitta sitt “kall” i livet genom att hitta de saker man känner sig motiverad till att göra, om och om igen, även om det kommer mindre motiverade dagar emellanåt, summerar hon med ett leende.

  • Vad fick dig att välja att medskapa som föreläsare under #afkLinkoping16? 

– Temat för konferensen, inkludering och motivation, känns väldigt nära och viktiga för mig och i det jag gör. Jag storgillar att träffa och diskutera med lärare, skolledare och andra aktörer i skolvärlden, och upplever att jag lär mig något nytt och får nya ins
ikter varje gång.  

  • Vilka förväntningar har du på mötet med konferensdeltagarna under #afkLinkoping16 i september? 

– Dialog istf monolog!

Skolsmedjan hälsar Linda Mannila varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot att kunskapa om IT, motivation och inkludering, samt att få ta del av lärande exempel av digitala metoder.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

* Linda Mannila är för närvarande tjänstledig från Åbo Akademi. 

#afkLinkoping16: Föreläsare Andreas Fejes

Andreas Fejes, professor, forskningsledare vuxenpedagogik och prodekan för forskning och forskarutbildning inom utbildningsvetenskap, är en av de fyra föreläsarna vi möter under #afkLinkoping16 i september. Fejes, som till vardags återfinns vid Linköpings universitet, föreläser med andra ord på hemmaplan, och i vad han ser som ett positivt sammanhang.   

Andreas FejesSkolsmedjan ber Andreas Fejes att, som mjukstart i samtalet, berätta om ett första skolminne som påverkat honom genom åren, och som han burit med sig. Svaret dröjer inte många sekunder, och det är ett minne Fejes upplever positivt, och får honom att le.

– Mitt första minne från skolan, var i första klass, då läraren bad oss elever att ge förslag på synonym till ”välta”. Jag räckte upp armen och svarade ”stjälpa” varpå läraren gav mig uppmuntrande ord. Ett minne som pekar på vikten av att ge elever positiv feedback, och i den episodiska evidensens tecken, så verkar det ju funka, berättar Fejes.

  • Det tycks om svensk skola på många fronter just nu. De flesta har en åsikt om det mesta, tyckande och vetande om vartannat. Borde professionen ta ett större ansvar för vilken debatt, och om vad, som förs i exempelvis press och media? 

– Det är centralt med en balans mellan att låta professioner ha tolkningsföreträde och ”allmänheten”, säger Fejes och menar att det i grunden är en fråga om demokrati och prioritering. Han fortsätter:

– Men, i just frågor om skolan så hamnar tyvärr professionen ofta vid sidan om. Med grund i episodisk evidens ger sig olika ”förstå-sig-påare” in i debatten, och risken är att just dessa personer får tolkningsföreträde i det offentliga samtalet, menar Fejes och ger som exempel att det fokuseras på enkla lösningar, där ”mer” och ”hårdare” är centrala buzzwords. Här ligger stort ansvar på lärarprofessionen att våga ta sig utrymme, samtidigt som politiker måste våga lita till och låta professionen ta sitt rättmätiga utrymme i debatten, summerar han.

Andreas Fejes forskning fokuserar till stor del på frågor om makt, och hur makten opererar i olika utbildningssammanhang. Frågan om vad begreppen Inkludering och Motivation – dito tema för #afkLinkoping16 – innebär, och vilken betydelse för effekten av elevers lärande de har, ser Fejes som delar av helhet.

– Frågan om hur inkludering definieras och tar sig uttryck på olika platser, är en central fråga i min forskning, säger Fejes. Med en ingång i mitt arbete där fokus är just makt och hur det tar sig uttryck, innebär det att inkludering inte är något på förhanad definierat eller givet, utan något som görs på specifikt sätt, i specifika sammanhang.

  • Vad fick dig att välja att medskapa som föreläsare under #afkLinkoping16? 

– Universitetets samverkansuppdrag ligger mig varmt om hjärtat. Jag ser det som en skyldighet att som utbildningsvetenskaplig forskare bidra med reflektioner om skola och utbildning, med grund i både min egen och andras forskning.  

Skärmavbild 2016-08-14 kl. 16.17.28

  • Vilka förväntningar har du på mötet med lärande lärare, rektorer, verksamhets-och enhetschefer, lokala politiker och representanter från såväl studie- och yrkesvägledningen som elevhälsan?

– Min förhoppning är att den kritiska ingång jag har i min forskning, där frågor om makt är central, kan bidra till bredare och ”djupare” diskussioner bland de som är verksamma i svensk skola. Att diskutera hur vi ska och bör göra i praktiken är centralt, men samtidigt behöver vi diskutera vad det vi gör egentligen gör med våra elever och oss själva.

  • Med vilka tre ord eller begrepp vill du beskriva föreläsningen du levererar under #afkLinkoping16?

– Kritik, distans och ifrågasättande.

Skolsmedjan hälsar Andreas Fejes varmt välkommen till #afkLinkoping16 och ser fram emot att kunskapa om makt, kritiskt förhållningssätt och elevers lärande i ett perspektiv som sannolikt kommer att väcka tankar och reaktioner.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkÖrebro16: Föreläsare Gapminder

Genuint engagemang kan försätta berg. Om engagemanget kombineras med vetenskap och fakta kan resultatet få en värld att lyssna. Det vet Gapminder, stiftelsen som drivs av bland andra Hans Rosling. Det är med stolthet smedjan presenterar Mikael Arevius och Olof Gränström från Gapminder som föreläsare under #afkÖrebro16!

IMG_5438Stiftelsen Gapminder arbetar med undervisning om global utveckling inom ekonomi, samhälle och miljö. Gapminder gör undersökningar av exempelvis politiker, lärare, elever och journalisters kunskaper om utvecklingen i världen. Undersökningarna visar gång på gång att det saknas fundamentala kunskaper om världen.

– Gapminder vill sätta fokus på en undervisning som syftar till att eleverna utvecklar en faktabaserad världsbild. Att förståelsen av vår värld bygger på fakta och inte sensationsjournalistik eller förlegade fakta, berättar Mikael Arevius, projektledare för Gapminders skolutvecklingsprojekt kring global utveckling och hållbarhetsfrågor.

Factfulness 

Stiftelsen vill utveckla factfulness, det vill säga förmågan att utifrån fakta förstå vad som händer i världen, och menar att factfulness ger den tillfredställande känslan av att inte behöva leva med missförstånd kring hur människor lever och vad som händer i världen idag. Ola Rosling, som tillsammans med Anna Rosling arbetar med pedagogiken och underlaget i Gapminders föreläsningar, myntade uttrycket factfulness och för att inte förvanska det vid översättning, ger vi förklaringen på engelska:

Factfulness in order to describe the satisfaction of stating your opinion based on evidence instead of guessing.

Arevius och Gränström uttalar sig med Hans Rosling och övriga medarbetare på Gapminder i ryggen, då de berättar att människors världsbild genom factfulness kommer att vara baserad på aktuell, uppdaterad, fakta och inte förlegade uppfattningar om världen.

Factfulness kommer att underlätta för både unga och vuxna att bättre fatta beslut inom ekonomi, samhälle och miljö, förklarar Olof Gränström, projekledare och kollega med Arevius.

Skolan och hållbar utveckling

Skolan är den aktör i samhället som ska utveckla de kunskaper och förmågor människor behöver här och nu och för framtiden. Skola och utbildning kan skapa förutsättningar för att alla i samhället ska kunna förstå sin värld, leva tillsammans och verka som samhällsmedborgare.

– Skolans uppdrag är att förklara för eleverna vad som händer i världen och omfattas av skolans alla ämnen. Vi vill stödja skolan i att hitta detta fokus i teman och genom ämnenas olika perspektiv.

Temat för #afkÖrebro16 är värdegrund och skolkultur. Begrepp som utan förankrade och prioriterade satsningar riskerar att leda till ett icke-görande. Arevius och Gränström menar att det är dags att anta både uppdrag och utmaning i att undervisa på ett sådant sätt att världen och världsläget blir aktuella kunskaper att skapa åsikter, argument och uppfattningar kring.

– Börja med att hitta källor som visar vad som händer i världen och lär dina elever att hitta trovärdiga och användbara källor. Det är en utmaning att rusta eleverna med de kunskaper och förmågor de behöver för att kunna orientera sig i den lokala, nationella och internationella utvecklingen i världen. Det handlar om att anta utmaningen och omfamna komplexiteten, säger de båda projektledarna unisont.

Elever lär om att lära

För att möjliggöra detta behöver skolan och lärarna kraftfulla verktyg, inte minst användbara källor, där källorna redovisar hur de kommit fram till sina fakta och slutsatser. Genom trovärdiga källor i undervisningen kan elever lära sig att lära, och lära om.

– Vi människor skapar ständigt kunskap. Eleverna möter tidigare skapad kunskap som de ska göra till sin egen kunskap. Det kräver att eleven lär sig att lära, förklarar Arevius. Att eleverna utvecklar sina förmågor. Till exempel det kritiska tänkandet, så att de kan tolka, ifrågasätta men också använda alla de fakta och berättelser som finns om vår utveckling.

Skolsmedjan som arena för Gapminder

På frågan varför Gapminder väljer att medskapa under #afkÖrebro16 svarar Arevius och Gränström att de önskar dela med sig av de kunskaper de har utvecklat i Stiftelsen Gapminder. De berättar vidare att de vill lära tillsammans med deltagarna under konferensen kring en fråga där de upplever kunskapsbrist: Vad händer i världen?

– Vi delar också Skolsmedjans insikter om att en lärande organisation bygger på kollegialt lärande för elevers lärande.  Vi vill presentera, reflektera och diskutera tillsammans med er kring vad krävs för ungas lärande om världen idag, och hur vi på bästa sätt kan arbeta med med en faktabaserad världsbild, i den lärande organisationen.

Skolsmedjan hälsar Mikael Arevius och Olof Gränström och Gapminder välkomna till #afkÖrebro16 och ser fram emot att kunskapa om elevers lärande och factfulness under två dynamiska dagar i april!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö