#afkVarberg20: Föreläsare Maria Jarl

Under snart 10 år har Maria Jarl haft olika ledningsuppdrag inom lärarutbildningen, både vid Göteborgs universitet och nationellt som ordförande för lärarutbildningskonventet. Uppdragen har gett henne en god inblick i hur den politiska styrningen fungerar och erfarenhet av hur det är att arbeta med att genomföra politiska reformer.
– Lärarutbildningen är ju om något ett verktyg för staten att försöka styra skolan. Det här har gett insikter som jag också försöker ta med mig in i forskningen.

Skärmavbild 2020-03-11 kl. 11.05.48

Foto: Laila Östlund

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Jag utgår från min och mina kollegors forskning om vad som utmärker inre organisation och arbetssätt på framgångsrika och icke framgångsrika skolor. Samtidigt ska jag sätta in frågorna i ett policysammanhang och diskutera vilka implikationer våra resultat, och andra resultat inom samma forskningsområde, får för styrningen av skolan.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrningsfrågorna intresserar mig mest! Som statsvetare ser jag skolan som en politiskt styrd organisation, men samtidigt måste professionen ha ett stort inflytande. Hur bör balansen mellan politiskt och professionellt inflytande se ut?  Jag tycker också att relationen mellan staten och kommunerna är angelägen att studera. Vi har ett kommunalt huvudmannaskap men samtidigt stärker staten sin styrning inom fler och fler områden. Hur går det ihop? Är vi på väg mot en statligt styrd skola igen?

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Många verkar se det som ett problem att skolan är omskriven och att många har åsikter och att reformtakten är hög. Men jag försöker tänka tvärtom. Vilken ynnest att få arbeta med frågor som engagerar så många! På frågan om hur jag förhåller mig till tyckande från media och profession så tycker jag att det är två olika saker. Att professionen tycker och har förslag är förstås bara bra. Men ibland kan man önska mer av den mediala debatten, det finns en tendens att mest fokusera på det som inte fungerar.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
– Jag tipsar deltagarna om att läsa Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola (2017) som jag har skrivit tillsammans med Ulf Blossing och Klas Andersson.

Nyligen skrev en underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen där jag diskuterar relationen mellan staten och kommunerna i styrningen av skolan med utgångspunkt i kunskapen om hur skolors inre arbete fungerar. Den har titeln På väg mot en statlig skola? Den är en av tre rapporter som finns samlade i den här publikationen: Tre rapporter om skolan. Underlagsrapport till Jämlikhetskommissionen, se https://jamlikhetskommissionen.se/publikationer/

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är utmanande och roligt att samtala med professionen. Jag hoppas på engagerande och spännande samtal som ger mig, och förhoppningsvis också deltagarna, nya kunskaper och perspektiv.

Skolsmedjan hälsar Maria Jarl varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg20: Föreläsare Jonas Vlachos

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi och har under de senaste åren positionerat sig som tongivande skoldebattör i sociala medier. Skolan har i över ett decennium varit föremål för såväl hans forskning och som det kritiskt granskade. Möt Jonas Vlachos, den andra av föreläsare under #afkVarberg20, och som en gång i livet närde skådespelardrömmar men la dem på hyllan på grund av bristande talang och/eller mod. Han har dock, enligt egen utsaga, börjat fuska med improvisationsteater på gamla dar.

150911_SU_Nationaleko_0169

Till vardags återfinns Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. För nio år sedan ställde han och en kollega frågan Reformer och resultat: kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Kanske ger han oss några reflektioner om detta under dagarna i juni?

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Hur kan skolval fungera bättre och rättvisare? Jag kommer att fokusera på de förslag kring förändrat skolval som presenteras i SOU jämlik skola och de tankar som ligger bakom dessa.

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig ”hjärtefrågorna” i?
– Styrning, mätning och utvärdering. I skolan samlas starka och delvis motstridiga intressen och den exakta målbilden för skolan är oklar. Detta gör styrningen komplex samtidigt som skolan är en central samhällsinstitution. För att förstå hur styrning och  incitament slår måste man tänka, mäta och utvärdera. Medan mätning och kvantitativa utvärderingar aldrig kan ge definitiva svar på hur skolan ska styras så kan de ge nödvändig förståelse för hur styrningen slår i praktiken och vilka problem den skapar.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Ofta är det för ”löst” och baserat på enskilda exempel. Det är för lätt för enskildheter att bli sanningar i diskussionen; skolan är en så stor institution att det alltid kommer att gå att hitta exempel på det mesta. Samtidigt kan det finnas lärdomar att göra utifrån  enskildheter och att finna denna balans är svårt och kanske omöjligt. Alla måste dock vara medvetna om att den skola de själva ser är just ett enskilt exempel och inte hela bilden. Ett stort problem är en ideologisering av fakta som gör diskussion om skolans mål och medel svår att föra.

Om deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ”ditt område”, vad tipsar du oss att läsa då?
Policyidéer för svensk skola och Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? 

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det är intressant att möta personer som möter skolans vardag. Ger nyttiga perspektiv på den mer aggregerade bild jag själv möter och bidrar till att skapa. Tycker även att det kan vara en bra plattform att presentera utredningens förslag.

Skolsmedjan hälsar Jonas Vlachos varmt välkommen till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg20: Föreläsare Anette Jahnke

Anette Jahnke är fil. dr. i professionspraxis. I sin avhandling Insegel till dialog (2014) lade hon fram analyser av olika praktiker som påverkar skolans matematikundervisning: kursplaneskrivarens, lärarens, rektorns och matematikerns. En googling bort och vi kan konstatera att hon hållit vid och i att studera och argumentera för utveckling av praktik, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Liten_Ifous_Anette_Jahnke kopia

Anette Jahnke var i fyra år projektledare för NCM:s (Nationellt centrum för matematikutbildning) arbete med Matematiklyftet och säger sig vilja ”skapa utbildningar som till innehåll och form använder sig av och fördjupar deltagarnas erfarenhetsbaserade och ofta oformulerade kunskap som utvecklats i deras yrkespraktik, och att därmed, deras praktik också vidareutvecklas.” Hon är gymnasielärare i grunden.

Anette Jahnke bor på en hörna på Hisingen med tre tonåringar och make. Hon pendlar mellan Göteborg och Stockholm då hon har två jobb, ett på Göteborgs universitet och ett på forskningsinstitutet Ifous. Med Anette överallt är numera hennes ledarhund Mandy, som är självsäker, självständig, modig och aldrig ger upp. Anette försöker hålla jämna steg med Mandy som är en underbar vän och ”ledare”. På föreläsningar brukar Mandy stöna till av tristess precis när föreläsaren tror sig säga något superviktigt.
– Men just junidagarna i Varberg lär hålla både mig och Mandy alerta, säger Anette och låter hälsa att de båda är taggade inför #afkVarberg20!

Ge oss en liten teaser på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg20.
– Min föreläsning Lika värdig utbildning för alla kommer handla om betydelsen av lärares praktiska yrkeskunnande för att exakt de elever som befinner sig i sitt klassrummet lär sig. Vad kännetecknar kunskapen? Hur utvecklas den? Varför är den så ofta ”tyst”? Kan man lita på sin magkänsla? Vad är relation till beprövad erfarenhet?

Vilka skolfrågor ligger dig närmast och vad grundar sig dina hjärtefrågor i?
1. Hur kan vi utveckla utbildning och undervisning så att ALLA elever lär sig det vi i samhället tagit ställning för?
2. Hur kan lärare och forskare samverka för att både utveckla skolans praktik och skapa ny vetenskaplig kunskap?

– Frågorna kommer från min nyfikenhet på den kunskap som utvecklas i yrkeslivet utanför universitets makt, teorier och ramar. Intresset kommer också från min egen erfarenhet i yrkeslivet som inneburit att jag erfarit olika praktiker så som lärare, matematiker, kursplaneskrivare, lektor, projektledare och forskare.

Svensk skola är omskriven och omdebatterad. Hur förhåller du dig till tyckande och tänkande från såväl media som professionen?
– Det är bra att det skrivs om skolan och att skolan diskuteras. Men ibland blir det väldigt många monologer istället för en dialog som kan hjälpa oss att komma framåt. I det avslutande kapitlet i min bok Utveckla undervisning finns rubriken Utbildning som ett omtvistat begrepp ­– låt oss tvista! Här lyfter jag fram att oenighet kan vara fruktsam, och att betrakta utbildning som ett ständigt omtvistat begrepp kan göra oss mer medvetna om vad som krävas av oss för att få till en bra dialog.

Deltagarna i #afkVarberg20 vill läsa in sig på ditt område, vad tipsar du då om för läsning?

Man kan läsa av mig: Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning. Liber: Stockholm.

Eller artiklar:
Har vi gått på grund med vetenskaplig grund och beprövad erfarenheter?

Vetenskaplig grund räcker inte

Starkt fokus på mål ger snäv syn på kunskap

Vill man läsa andra, kan man exempelvis läsa:
Dimmock, C. (2016). Conceptualising the research–practice–professional development nexus: mobilising schools as ’research-engaged’ professional learning communities. Professional Development in Education, 42(1), s. 36­–53.

Riddersporre. B. & Erlandsson. M. (2018). Beprövad erfarenhet i förskolan. Natur och Kultur: Stockholm.

Olsson L.M. (2018). Från tyst kunskap till beprövad erfarenhet. Lärarförbundet: Stockholm.

Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg20, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?
– Det ser ut som ett mycket spännande koncept och jag vill lära mig mer!

Skolsmedjan hälsar Anette Jahnke och Mandy varmt välkomna till #afkVarberg20 (länk till anmälan) den 15-16 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg19: Föreläsare Anna Karlefjärd

En av förra årets mycket uppskattade föreläsning triggar i positiv bemärkelse och låter föreläsaren utmana sig själv – och deltagare. När Anna Karlefjärd åter gör entré på Skolsmedjans konferensarena, är det med en utmaning i bagaget – både till deltagare och sig själv. Anna Karlefjärd, favorit repris – och kvartetten föreläsare för #afkVarberg19 är  nu komplett!

AnnaSkolsmedjan hälsar dig åter välkommen som föreläsare i ett afk-sammanhang och ser fram emot din föreläsning med matchning mot temat Ledarskap och lärande. Vad ser du att temat inrymmer för möjliga delar att i din föreläsning lyfta fram? 

– Årets tema för Skolsmedjans konferens är onekligen ett tema som diskuteras på många arenor idag. Att leda för att möjliggöra lärande på alla nivåer i vårt skolsystem är något vi fångar in när vi pratar om till exempel lärande organisation och formativ organisation. Min förhoppning är att kunna återvända till och fördjupa några av de frågor som vi väckte redan vid Skolsmedjan 2018. Där fokus framför allt kommer att vara kring hur vi kan skapa förutsättningar för lärandet, där exempel tas både från klassrum-, skolledar-och huvudmannanivå.

– Jag tar med mig två ledord som vi nyttjat tidigare och det är hållbarhet och långsiktighet och i det vill jag nog också göra ett försök att utmana det förbättringsparadigm som vi tenderar att befinna oss i. Är det möjligt och prata om formativ organisation och ”good enough” i samma föreläsning, det är frågan som jag ställer mig själv, vi får se om jag lyckas!

Du medskapade 24-7 under #afkVarberg18. Ge oss en blick i backspegeln och låt höra vad du minns, och kanske tog med dig, från förra årets konferens!

– Det är ett fint sammanhang att befinna sig i, högt i tak och samtidigt en oerhörd spänst i samtalen och frågorna som dyker upp. Alla som är med vill bidra till att konferensens utfall blir så bra som möjligt. Jag minns den bredd som var på det innehåll som presenterades, fast kanske allra mest minns jag de lärare och skolledare som valde att dela med sig av sitt arbete, som på så sätt levandegjorde en del av den forskning som presenterades. Sedan var det också god mat och en himla bra ”dessert” till middagen!

Du möter många olika grupper av ”skolfolk” – kan du urskilja någon röd tråd i vad kvalitet i Ledarskap och lärande består av och som kanske kan tendera vara framgångsfaktorer?

– Här finns det en hel del definitioner av vad framgång är, men om jag tänker på organisationer där både personal och elever i stort mår bra, det finns ett kollegialt samarbete och det finns progression i elevers lärande, då är nog tillit det som utgör den röda tråden. Man är överens i organisationen om vad uppdraget är och arbetar tillsammans för att skapa de bästa förutsättningarna för det, utan att blanda ihop vilka ansvarsområden man har. Fast det är också tydligt att det är svårt att finna organisationer som kännetecknas av detta i alla led. Många pratar tillit och vill ha tillit, men inte alla är beredda att organisera för det.

När du inte föreläser under en #afk i Skolsmedjans regi – vad gör du då?

– Föreläsa och handleda är min vardag. Ibland gör jag det i min roll som utbildningsledare vid rektorsutbildningen via Karlstads universitet, och ibland i min roll som Anna som träffar lärare, skolledare, förvaltningstjänstemän och huvudmän runt om i landet.

– De frågor jag arbetar mest med är bedömning och betygsfrågor på alla nivåer. Det kan handla om allt från systematiskt kvalitetsarbete till klok bedömningskultur och allt däremellan. Förhoppningen är alltid att bidra till att stärka professionen i dessa frågor, önskan är nog att kunna hitta en balans i frågor om bedömning så att fokus kan läggas på samtal om klok undervisning, där bedömning är ett medel men inte ett mål i sig.

Vilka förväntningar har du på #afkVarberg19? 

– Ni har så många fantastiska föreläsare i år, så jag blir väldigt ödmjuk i det sällskapet. Fin blandning också som kan ringa in temat på ett klokt sätt. Så höga förväntningar på att jag själv tillsammans med andra kommer lära mig massor.

 

Skolsmedjan hälsar Anna Karlefjärd varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg19: Föreläsare Emma Leijnse

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse välkommen som föreläsare under #afkVarberg19. En skicklig journalist och författare som engagerat skriver om skolan, och har mod att lyfta fram problem, utmaningar men också reflektioner om vari dessa bottnar. I en intervju från 2018 i SVT Norrbotten slår hon fast det några tänkt, men först nu vågat utrycka: ”killars utanförskap är en av vår tids stora utmaningar, både för samhället i stort men också för skolan.

– För skolan gäller det att jobba med struktur och lugn i klassrummet. Det är sådant som killar vinner mest på.”

  • Leijnse_Emma_0_

    Foto: Åsa Sjöström, bild från Natur & Kultur

    Ge oss några smakbitar på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg19. 

– Flickor får bättre resultat i skolan än pojkar. Kvinnor utbildar sig mer än män. Och skillnaderna mellan könen växer stadigt. Jag har undersökt varför det ser ut som det gör, vilka konsekvenser det får, och vad man eventuell kan göra åt det.

  • Du är en skicklig journalist och författare som lyfter perspektiv om skola på ett sätt som av professionen tas emot väl. Vad väckte din nyfikenhet för att skriva och syna skolan?

– Jag har alltid gillat att intervjua barn. De är rättframma på ett sätt som nästan ingen vuxen, för barn tänker sällan på hur de eventuellt kan framstå i andras ögon. Skolan är också ett väldigt livsbejakande ämne att bevaka, för fokuset är så framåtriktat. Det är hoppfullt att det finns så mycket man kan göra för att ge barn goda förutsättningar till ett bra liv, och ofta med ganska enkla medel. Sen är ju utbildning det viktigaste verktyget vi har för att bygga samhället. Det som händer i skolan idag får återverkningar lång tid framöver.

  • I din bok Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen problematiserar du det faktum att fler kvinnor än män studerar vidare i högre utbildningssammanhang, och i boken Godkänt? har du studerat ett antal skolor och kommuner som vänt en negativ spiral av dåliga resultat och istället blivit förebilder för genomförd skolutveckling. Hur upplever du att fokus för skolans behov av utveckling förändrats över tid, det vill säga vad vi väljer att ”sätta under lupp” i ett förbättringsarbete?  

– Oj, här hopar sig många tankar samtidigt. Först och främst, jag är ingen pedagog eller lärare. När det gäller utveckling av skolans undervisning så är min roll att sprida de undervisningssätt som har visat sig fungera, snarare än att peka på vad som behövs göras. Ett kriterium för att jag ska skriva om något som handlar om utveckling av undervisningen, är därför att metoden/arbetssättet är beforskat.

– På många sätt motarbetas skolutveckling av saker som lärare och rektorer inte har makt över: lärarbrist, minskad likvärdighet, krympande budgetar. Fokus är stort på dessa saker i den offentliga debatten. Men det finns ändå mycket som en lärare eller en skola kan göra själva, utan att behöva vänta på pengar eller politiska beslut. Och det är nödvändigt att lärare och skolledare tar ansvar för skolutveckling, eftersom det är en förutsättning för en självständig och yrkesstolt lärarkår. Jag upplever också att det görs; Skolsmedjan är ett sådant exempel.

– Vissa saker är frustrerande att se. Exempelvis att andelen elever som får särskilt stöd är som lägst i början av skolgången och sedan ökar med elevernas ålder. Fast alla vet att det hade varit på alla sätt bättre och billigare att göra tvärtom. Detta borde varje enskild rektor kunna ändra på. Varför görs det inte, undrar jag?

  • Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I skollagen står att skolan ska drivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sympatiserar jag helt och fullt med. Det vore klädsamt om också skolpolitiker ställde samma krav på sina egna politiska förslag, för då hade vi sluppit en del meningslösa diskussioner och istället kunnat ägna tiden åt det som är viktigt.

– Jag har också varit i kontakt med några av Skolsmedjans medlemmar under åren, och har alltid haft stort utbyte av det. Jag får alltid nya idéer till saker att skriva om när jag träffar folk som arbetar med skola, och det är jag säker på att jag kommer att få även denna gång.

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg18: UR_Skola på plats!

Vid flera tidigare #afk har UR_Skola medskapat och aktivt deltagit. Idéer till programserien Lärlabbet har hämtats från #afkVarberg15, #afkOrebro16 och #afkLinkoping16. Nu är det dags igen för UR_Skola att poppa upp, den här gången med en ny programserie i pipeline. 

IMG_0700

Åsa Hemborg är projektutvecklare lärarutbildning och fortbildning på UR, Sveriges Utbildningsradio, och en av de fem representanterna från redaktionen som anländer #afkVarberg18 om en vecka.

– Vi som kommer är en blandning av yrkesfolk från UR. Dialogprojektet är ju lika mycket kommunikation som produktion, så vi behöver en bredd av kompetenser för att bli kloka tillsammans längs denna resa.

Utan att avslöja allt – vad är det ni har i pipelinen och kommer att presentera under #afkVarberg18? 

– Vi kommer att presentera ett projekt som är helt i sin linda, och som vi gärna vill ha allas hjälp med att utveckla vidare åt rätt håll! Det handlar om att nå fram till nya lärare (med upp till 5 år i yrket) med dialog- och reflektionsstöd i deras yrkesvardag. Vi har förstått hur krävande den första tiden som lärare kan vara, samtidigt som kollegor runt omkring i värsta fall är upptagna i sina kalendrar och inte hinner ”coacha” i vardagen eller att man som ny lärare inte får den typ av mentor eller introduktionsperiod man skulle vilja ha. Här vill UR skapa nya vägar både mellan erfarna och nya lärare och till nytt material om undervisningsfrågor från UR. Allt för att stötta yrkesutvecklingen, och känslan av ensamhet i yrket.

Vad är UR:s uppdrag i kontext skola och skolutveckling?

– UR:s uppdrag är ju att stötta, bredda och komplettera i lärandesammanhang med vårt material. Det gör vi genom att utveckla relevanta didaktiska material för undervisningen i Sveriges klassrum. Men det gör vi också genom att bevaka, diskutera och bidra till professionens utveckling med olika serier för lärare och om pedagogik och didaktik. Det är inom det sistnämnda fortbildningsfältet vi nu kommer till er och vill prata och lyssna.

Vilka förväntningar har ni inför dagarna under #afkVarberg18?

– Vi är jättenyfikna på alla deltagare, era tankar om att vara ny i yrket – och att ha jobbat länge också så klart – och vad ni ser är nyckeln till yrkets framtida livslånga yrkeslärande.

Skolsmedjan är glada och stolta över att ni väljer att delta och medskapa. Hur taggade är ni inför #afkVarberg18?

– Super – allt är bokat!

Skolsmedjan är stolta över att UR-Skola väljer att medskapa och delta i #afkVarberg18 nästa vecka i just Varberg, och ser fram emot att mötas och föra dialog, samt att bidra med input i ny programserie!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg18: Föreläsare Anna Karlefjärd

Många föräldramöten har det blivit. Virtuellt. Många föreläsningar har levererats irl. När Anna Karlefjärd, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete och forskare inom rektorsutbildningen vid Karlstad universitet, tar till orda är det formativ bedömning och praktik på agendan – med så få matriser som möjligt!

AnnaVälbekant och uppskattad. Kunnig och spetskompetent. Anna Karlefjärd sätter lampan på betyg och bedömning, formativ praktik, och är en sann vän av kunskap och bildning. Både elevers lärande och lärares lärande. Med fingertoppskänsla kommer hon att lotsa oss genom en föreläsning där inget blir instrumentellt och där ingen lämnas ensam i sitt lärande. Anna Karlefjärd vet hur att göra verkstad av mål med kollegiala mål och ökad måluppfyllelse.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

–  Friutrymme, profession och formativ organisation.

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du? 

– Möjlighet att möta engagerade och intresserade i spännande samtal om utbildning, lärande och skolutveckling i härlig miljö. 

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat fokus på? Motivera gärna!

– Hade önskat att systemfrågorna stod först på agendan på politikernivå. Där utgångspunkten är att skapa de bästa förutsättningarna för professionen att fokusera på de uppdrag som vi har. Långsiktighet och hållbarhet kan få vara ledord. Metodfrågor och ”Quick fix” hade varit fint om politiken undvek.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag, på daglig basis?

– Jag hoppas att jag både i min anställning på Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet och när jag träffar skolledare och lärare runt om i landet kan vara en pusselbit i deras utvecklingsarbete. Förhoppningsvis genom att synliggöra det ramverk vi har att förhålla oss till och på så sätt stärka dem jag möter i det friutrymme som finns att agera i. Kan jag också bidra till att stärka skolledare och lärare i det uppdrag de har så att de hittar egna vägar i sitt skolutvecklingsarbete så känns det bra. 

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Har i flera år följt konferensen med stort intresse, på håll utan att ha haft möjlighet att vara med. Så när nu möjligheten uppstod så var det inte svårt att säga ja. Att få diskutera frågor som jag tycker är fantastiskt roliga och intressanta med andra deltagare som alla bidrar med inspel utifrån sin kontext, i en härlig miljö. Det känns som ren lyx! 

Skolsmedjan är stolta över att erfarna och ständigt lärande Anna Karlefjärd väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg18: Föreläsare Hans Abrahamsson

Om du en gång hört honom föreläsa, vill du höra honom föreläsa igen. Och igen. Med sin unika och personliga tonalitet, sätt att agera på scen och med kunskap att engagera åhörare i komplexa frågor fyller han på din kunskapsbank med tydlig vetenskaplig förankring. Under #afkVarberg18 kommer docent Hans Abrahamsson att ta med oss på en oförglömlig resa. 

 

Win 6938

På bred göteborgska och med klang i rösten talar Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, sig varm för globala, nationella och också lokala strukturer vilka påverkar vårt sätt att interagera med omvärlden. Samtalet böljar, utbildning och pedagogik, hållbar samhällsutveckling och mellanmänskliga relationer. Vi talar om fake news, attityder och fördomar, vi talar om rädslor, fördomar och demokrati och vi talar om svensk skola.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid. 

– Jag sätter in ledorden i sina tematiska sammanhang, ok? 

1) Vår tids samhällsomdaning,

2) komplexa samhällsfrågor, samt

3) medskapande och gemensamt ansvar. 

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Att få lyssna in hur smedjan och dess deltagare tänker kring skolans betydelse för ett  meningsfullt lärande.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat skoldebattens fokus på? Motivera gärna!

Hur vi underlättar för våra elever att bli världsmedborgare med globalt ansvar?, Hur vi i en värld i snabb förändringar skapar kursplaner med innehåll som känns meningsfullt? och Hur vi utvecklar ett förhållningssätt som gör att elever känner sig sedda och behövda?

2016 fick du ta emot ett pris där en studentkår i sin motivering gjorde gällande att du är pedagogisk och har vilja, energi och glädje i kontext att lära ut. Vilka tips och trix kan du dela med dig av till alla ”skolmänniskor” som deltar under #afkVarberg18?

– Vikten av att ta eleverna och deras tankar på allvar och visa dem respekt!

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Det finns knappast någon viktigare fråga för mig som freds- och utvecklingsforskare idag, med tanke på den stora samhällsomdaning som pågår, att lära om och själv försöka bidra till skolan som en lärande organisation.

Skolsmedjan är stolta över att Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare, väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg17: Föreläsare Maria Wirén

Skärmavbild 2017-05-29 kl. 23.11.06

Maria Wirén är utvecklingschef i Varbergs kommun. Tillsammans med ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen, förskolechefer, skolledare och den politiska nämnden, kartlades utvecklingsbehov för samtliga kommunala förskolor och skolor 2013. Ett kommunövergripande arbete som nu går in i år fyra.

– Att hålla i och hålla ut när vi arbetar med skolutveckling är avgörande. Det finns inget quick fix, säger Maria Wirén.

När Skolsmedjan våren 2016 skickade förfrågan till Varbergs kommun att för fjärde gången vara värdkokommun för en knytkonferens, valde Maria Wirén tillsammans med ledningsgruppen för förvaltningen temat. Bästa möjliga möte för lärande var ett självklart val då Varberg sedan 2013 arbetat med ett innehåll för likvärdig, långsiktig och hållbar skolutveckling, med grund i formuleringen.

– Jag skulle vilja dela upp Bästa möjliga möte för lärande, och gå in i ordens betydelse för mig, och för den förvaltning jag arbetar i. Vi ser att Bästa möjliga möte är ett förhållningssätt där vi med genuin nyfikenhet utgår från vilket behov av lärande som finns i en specifik kontext, förklarar Maria Wirén.

En dag på jobbet för Maria Wirén innebär både ”fältarbete” och dialogmöten med förskolechefer, skolledare och lärare, och administrativa uppgifter som att ta skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Hon menar att en lärande organisation tar till vara på både individens behov av utveckling, och organisationens, så att delen och helheten förutsätter varandra.

– När det kommer en förändrad praktik ur ett möte där lärande diskuterats utifrån behov som kartlagts, det är då det händer. Då har vi samsyn och kan arbeta vidare på inslagen och gemensam väg. För oss i Varberg är Bästa möjliga möte för lärande nyfikenhet, reflektion och samarbete.

Maria Wirén pratar engagerat om de strategier och processer som pågår i Varberg, och återkommer flertalet gånger till betydelsen av att ha mod att arbeta prestigelöst och transparent. Kollegialt lärande, ämnesdidaktiskt kollegium och det pedagogiska ledarskapet klassrummet är tre områden hon gärna beskriver. Och att det är för eleverna vi arbetar, och att det är för dem vi ska göra skillnad.

– Vi behöver kunna självskatta våra egna erfarenheter, och spegla erfarenheterna mot teoribildning och andra människors erfarenheter. Precis detsamma gäller för elever. Lärares lärande och elevers lärande fungerar generellt likadant.

När Skolsmedjan ber Maria Wirén berätta om ett möte som gav henne skjuts i det egna lärandet, tänker hon en stund och säger att en enskild situation är svår att urskilja. Innan hon levererar sitt svar, ”förvarnar” hon om att det kan upplevas som ytligt och allmänt. Att lärande är komplext, och att hela livet är ett ständigt lärande.

– Alla möten har ju bidragit till hur jag tänker idag, inleder hon. Det behöver inte betyda att det varit stora omvälvande möten, utan med fördel pusselbitar som pusslats samman. Under mina år i skolan, som lärare, skolledare och idag utvecklingschef, har jag haft fantastiska kollegor som jag tillsammans med kunnat fördjupa frågeställningar. De gånger då jag upplever att jag lärt mig mest, är de tillfällen då förväntade reaktioner uteblivit och ersatts av andra, summerar hon.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg17. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

En (att samsyn finns), hel (pågående processer förstärker varandra), organisation (strukturer för lärande).

Vilka förväntningar inför #afkVarberg17 har du? 

– Självklart har jag förväntningar på att bli inspirerad och skapa nätverk som bidrar till fortsatt lärande. Jag har varit med vid Skolsmedjans konferenser tidigare. Både när vi arrangerat i Varberg, och när andra städer varit värdkommuner.

Skolsmedjan är stolta över att Varbergs kommun igen står som värdkommun för en konferens – vad fick er att tacka ja till #afkVarberg17?

– När vi i ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen fick frågan av Skolsmedjan att stå som arrangörer igen tvekade vi inte en sekund. Vi vet, efter tidigare konferensers innehåll och utfall, att Skolsmedjans format fungerar väl för Bästa möjliga möte för lärande!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Wirén, och barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, väljer medskapa och möjliggöra #afkVarberg17.


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg17: Föreläsare Magnus Levinsson

jpeg-imageMagnus Levinsson är först ut att presenteras av de föreläsare som kommer att föreläsa under #afkVarberg17 den 19-20 juni. Med fokus på ”idén om evidensbaserad praktik”, möter han bland annat lärarstudenter vid Högskolan i Borås. Dr Levinsson kommer sannolikt att utmana om uppfattningar som rör skola och lärande, och dessutom utmana sig själv genom att delta i konferensen.

– När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Temat för #afkVarberg17 är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som skulle kunna upplevas som skolfloskel, om inte innehållet är skarpt och relevant, och samtidigt tillåtande för upplevelser och progression. Magnus Levinsson håller med om att det i tematiken Bästa möjliga möte för lärande finns olika dimensioner inkluderade, och hissar en varningens flagg för att strukturera ett lärande (möte) in absurdum.

– Vad som menas med Bästa möjliga möte för lärande är som jag ser det, beroende av i vilken kontext som detta möte äger rum och vilket specifikt lärande det är som avses, menar han och ger exempel från skola och högskola. Bästa möjliga möte för lärande tycks just nu vara ett förbestämt och ”genomsynligt” möte, där såväl lärandet (målen) som vägen dit (medlen) ska idealt vara givna på förhand och kända av samtliga parter. Jag undrar dock om detta är särskilt gynnsamt för lärande, funderar Levinsson retoriskt.

Levinsson ger en resemetafor kring tematoken och dess utfall och skickar in ”skrivbordsresenärer” i vårt samtal och i sitt fortsatt svar byggs fler retoriska funderingar in.

– Tänk om vi redan innan vi ger oss av vet vilka erfarenheter som resan kommer att ge oss och hur vi kommer att uppleva olika platser som vi planerat att besöka. Under sådana omständigheter finns det egentligen ingen anledning att resa, säger han bestämt. Men skolan och högskolan tycks fostra skrivbordsresenärer som vet allt om både mål och medel på förhand. Jag undrar hur detta färgar elevernas och studenternas lärande? För mig kännetecknas Bästa möjliga möte för lärande av det motsatta, att jag inte vet vad jag kommer att lära mig eller hur det kommer att går till, och även om jag försöker att sätta ord på det innan så kännetecknas genuint lärande av att det överraskar mig.

Skolsmedjan ber Magnus Levinsson att berätta om ett skolminne som givit honom skjuts i det egna lärandet, och vi landar i en nykläckt idrottslärares lektion i redskapsgymnastik!

– Som nyutexaminerad idrottslärare på gymnasiet upplevde jag att elevernas grad av närvaro på lektionerna tycktes samvariera med undervisningsinnehållet. Detta var särskilt påtagligt under redskapsgymnastiken, minns han och fortsätter sin walk down memory lane. Elever som alltid brukade komma på lektionerna var plötsligt frånvarande, och jag började fundera på vad det kunder bero på.

Så som Levinsson själv minns det, trodde han att eleverna upplevde redskapsgymnastiken som alldeles för svår, och att det därmed skulle hjälpa om han sänkte kraven och hoppade över de mest avancerade övningarna. Men när han frågade eleverna om vad deras frånvaro berodde på, så fick han klart för sig att han var helt fel ute.

– Eleverna beskrev redskapsgymnastiken som en arena för social avrättning: hur hemskt det var att ensam behöva genomföra olika moment med klasskamraternas värderande ögon på sig och med ständig oro över vad ett misslyckande skulle få för reaktioner. Denna insikt gav mig skjuts i mitt lärande, inte bara vad det gällde redskapsgymnastikens utformning, utan framförallt insåg jag värdet av att inkludera elevernas perspektiv i undervisningen.

När vi i juni möter Magnus Levinsson kommer ledorden för föreläsningen att vara evidens, makt och profession. Tre begrepp som var för sig är intressanta, och som trio väcker stor nyfikenhet och skapar förväntningar på föreläsningens innehåll. Att han själv har förväntningar inför #afkVarberg17 känns också spännande och borgar för Bästa möjliga möte för lärande!

– Mina förväntningar är att det kommer att finnas en mångfald av perspektiv på skolan och förskolan representerade under #afkVarberg17, låter han oss veta. Att konferensen är utformad på ett sätt som gör att olika erfarenheter och åsikter får möjlighet att brytas mot varandra.

Smedjan låter Magnus Levinsson återgå till sitt arbete. En dag på jobbet där kaffe och musik får hans dag att kicka igång, och där förmiddagens kreativa skrivarflöde kan resultera i en artikel eller ett kapitel. Uppdragsutbildning kopplat till skolutvecklingsfrågor får eftermiddagens fokus, och när klockan slår 16.oo  hämtas barn på förskola och skola. Innan vi säger på återseende i juni, ställs en sista fråga:

  • Skolsmedjan är stolta över att du väljer att medskapa som föreläsare – vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg17?

– Vem ger inte vika efter en dos av smedernas övertalningsförmåga, säger han med ett leende. Nej, skämt åsido, jag har för vana att tacka ja till sammanhang som är obekanta för mig. Jag tycker att det ofta bidrar till att jag lär mig något nytt. När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Skolsmedjan hälsar Magnus Levinsson varmt välkommen till #afkVarberg17 och ser fram emot att utmanas i Bästa möjliga möte för lärande!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö