#afkVarberg18: Föreläsare Anna Karlefjärd

Många föräldramöten har det blivit. Virtuellt. Många föreläsningar har levererats irl. När Anna Karlefjärd, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete och forskare inom rektorsutbildningen vid Karlstad universitet, tar till orda är det formativ bedömning och praktik på agendan – med så få matriser som möjligt!

AnnaVälbekant och uppskattad. Kunnig och spetskompetent. Anna Karlefjärd sätter lampan på betyg och bedömning, formativ praktik, och är en sann vän av kunskap och bildning. Både elevers lärande och lärares lärande. Med fingertoppskänsla kommer hon att lotsa oss genom en föreläsning där inget blir instrumentellt och där ingen lämnas ensam i sitt lärande. Anna Karlefjärd vet hur att göra verkstad av mål med kollegiala mål och ökad måluppfyllelse.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

–  Friutrymme, profession och formativ organisation.

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du? 

– Möjlighet att möta engagerade och intresserade i spännande samtal om utbildning, lärande och skolutveckling i härlig miljö. 

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat fokus på? Motivera gärna!

– Hade önskat att systemfrågorna stod först på agendan på politikernivå. Där utgångspunkten är att skapa de bästa förutsättningarna för professionen att fokusera på de uppdrag som vi har. Långsiktighet och hållbarhet kan få vara ledord. Metodfrågor och ”Quick fix” hade varit fint om politiken undvek.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag, på daglig basis?

– Jag hoppas att jag både i min anställning på Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet och när jag träffar skolledare och lärare runt om i landet kan vara en pusselbit i deras utvecklingsarbete. Förhoppningsvis genom att synliggöra det ramverk vi har att förhålla oss till och på så sätt stärka dem jag möter i det friutrymme som finns att agera i. Kan jag också bidra till att stärka skolledare och lärare i det uppdrag de har så att de hittar egna vägar i sitt skolutvecklingsarbete så känns det bra. 

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Har i flera år följt konferensen med stort intresse, på håll utan att ha haft möjlighet att vara med. Så när nu möjligheten uppstod så var det inte svårt att säga ja. Att få diskutera frågor som jag tycker är fantastiskt roliga och intressanta med andra deltagare som alla bidrar med inspel utifrån sin kontext, i en härlig miljö. Det känns som ren lyx! 

Skolsmedjan är stolta över att erfarna och ständigt lärande Anna Karlefjärd väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Annonser

#afkVarberg18: Föreläsare Hans Abrahamsson

Om du en gång hört honom föreläsa, vill du höra honom föreläsa igen. Och igen. Med sin unika och personliga tonalitet, sätt att agera på scen och med kunskap att engagera åhörare i komplexa frågor fyller han på din kunskapsbank med tydlig vetenskaplig förankring. Under #afkVarberg18 kommer docent Hans Abrahamsson att ta med oss på en oförglömlig resa. 

 

Win 6938

På bred göteborgska och med klang i rösten talar Hans Abrahamsson, docent i Freds- och utvecklingsforskning, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, sig varm för globala, nationella och också lokala strukturer vilka påverkar vårt sätt att interagera med omvärlden. Samtalet böljar, utbildning och pedagogik, hållbar samhällsutveckling och mellanmänskliga relationer. Vi talar om fake news, attityder och fördomar, vi talar om rädslor, fördomar och demokrati och vi talar om svensk skola.

Du ska leverera en föreläsning under #afkVarberg18. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid. 

– Jag sätter in ledorden i sina tematiska sammanhang, ok? 

1) Vår tids samhällsomdaning,

2) komplexa samhällsfrågor, samt

3) medskapande och gemensamt ansvar. 

Vilka förväntningar inför #afkVarberg18 har du?

– Att få lyssna in hur smedjan och dess deltagare tänker kring skolans betydelse för ett  meningsfullt lärande.

Skoldebatten går högt och lågt i Sverige, inte minst under det valår vi befinner oss i. Vilka frågor hade du önskat skoldebattens fokus på? Motivera gärna!

Hur vi underlättar för våra elever att bli världsmedborgare med globalt ansvar?, Hur vi i en värld i snabb förändringar skapar kursplaner med innehåll som känns meningsfullt? och Hur vi utvecklar ett förhållningssätt som gör att elever känner sig sedda och behövda?

2016 fick du ta emot ett pris där en studentkår i sin motivering gjorde gällande att du är pedagogisk och har vilja, energi och glädje i kontext att lära ut. Vilka tips och trix kan du dela med dig av till alla ”skolmänniskor” som deltar under #afkVarberg18?

– Vikten av att ta eleverna och deras tankar på allvar och visa dem respekt!

Skolsmedjan är stolta över att du valt att medskapa under knytkonferensen –  vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg18?

– Det finns knappast någon viktigare fråga för mig som freds- och utvecklingsforskare idag, med tanke på den stora samhällsomdaning som pågår, att lära om och själv försöka bidra till skolan som en lärande organisation.

Skolsmedjan är stolta över att Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare, väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg18 (länk till anmälan) den 18-19 juni i Varberg.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Så tänkte och tyckte deltagarna 2017!

Går du och funderar på att anmäla dig till #afkVarberg18 i juni? Är du i behov av reflektioner från deltagare som var med under junidagarna 2017 för att kunna fatta beslut om deltagande? Söker du en second opinion innan du skickar iväg din anmälan till #afkVarberg18?

– Toppen, detta inlägg kanske kan ge vägledning, råd och rekommendation. 

Efter #afkVarberg17 skickades en länk till en kort utvärdering ut till de 130 deltagarna.  55 svar nådde smedjan i retur, där några redovisas (autentiskt) nedan.

Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.34.22Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.34.59Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.36.40Skärmavbild 2018-02-20 kl. 20.39.06

Bland responsen fanns också konstruktiva förslag till förbättring. Exempelvis längre tid till #afkTalk, tydliggöra hur respektive föreläsare dockar an till konferensens övergripande tema, att utställare ges möjlighet att presentera sig, låt höghastighetsträffarna vara längre, och – klassikern som smedjan dessvärre (ännu inte) lyckats kontrollera och styra – ”jobba på luftkonditioneringen – det var väldigt kvavt i lokalen.”

I utvärderingen framgår också att Pecha Kucha och #afkTalk (samtal i grupp med givna frågeställningar) ger ny kunskap och blir engagerande delar i den helhet som föreläsare bidrar till mellan dessa programpunkter.

Jag hamnade i en väldigt bra samtalsgrupp båda dagarna och jag hade önskat att denna formen kunde ha fått lite mer tid. Vi kom in i riktigt intressanta diskussioner och jag, som då tycker om att prata, hade velat samtala lite mer.

Input från föreläsningar som leder till samtal som fördjupar redan startade tankar, det är bra. Och att få ta del av andras görande via Pecha är helt suveränt. Allt har relevans, och det är ju vi som gör det, vi som deltar.

När nu #afkVarberg18 ”bara” är 118 dagar bort, är utvärderingen betydelsefull i planering för kommande junidagar. Det är tack vare återkoppling som smedjan ges möjlighet att förbättra och förfina konferensen. Om vi lyckas med det, tja det återstår att se i nästa utvärdering – vi ska sträva efter att göra vårt yttersta för att var och en som deltar i #afkVarberg18 ges förutsättningar att uppleva meningsfullhet genom kunskap och fortbildning.

Jag är imponerad över arrangemanget. Att ideella krafter kan åstadkomma något som i många avseendan är bättre än det som kommersiella eller offentligt finansierade är imponerande. Anar hur mycket arbete som ligger bakom. Ta hand om er!

Avslutningsvis en reflektion där kanske just du kan bidra (bild 4): ”Bör marknadsföras mer så att fler kan delta.” Dela gärna vidare länkar till anmälan, inbjudan och preliminärt program – dessa och en blick i backspegeln hittas i menyrad.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö & Magnus Axelsson

#afkVarberg18: Nedräkningen har börjat!

Etthundrafyrtioåtta dagar. Det är vad som återstår till #afkVarberg18 och Skolsmedjans åttonde konferens. Av de etthundratrettio platserna är redan sextiofem bokade fördelade över tretton olika städer och orter. Nu börjar nedräkningen för två dynamiska dagar i juni där nya möten, kända möten och kanske oväntade möten kommer att ske. 

En Hel Organisation är temat för #afkVarberg18. Delar som bildar helhet ska diskuteras, föreläsas om och i #afktalk, motsvarande rundabordssamtal, ska ett kollegialt delande leda oss till nya tankar, insikter och förhoppningsvis en utökad verktygslåda för görande – också efter #afkVarberg18. 
Unknown

Skolsmedjan strävar också den här gången att i programmets innehåll anta ett helikopterperspektiv på skolan som lärande organisation. Med hjälp av medskapande föreläsare, vilka presenteras inom kort, ges såväl vetenskaplig grund som beprövad erfarenhet ur olika perspektiv. Pecha Kucha, den fantastiska japanska presentationsformen, ger inblick i presentatörernas dagliga verksamhet – och det blir en mångfald i innehåll.

De arbetande luncherna vävs samman med #afktalk och #afkTeaTime, och en middag på kvällen erbjuds för de som så önskar. Efter analys av förra årets utvärderingar garanteras i år ”högre från tak”, generösare med drag och som alltid ett avslut vid midnatt. Givetvis är smedjans ”dessert” en del bekant, en del språk och en del klokskap.

Varbergs kommun och barn- och utbildningsförvaltningen, som åter står värd för en konferens i Skolsmedjans regi, hälsar er välkomna till ett Varberg som kan stoltsera med Bockstensmannen, ett världsarv och ett saltstänkt Kattegatt.

Anmäl dig och sprid ordet om #afkVarberg18 till pedagog- och lärarkollegor, chefer, resurspersonal, skolbibliotekarier, specialpedagoger och speciallärare – ja, de du upplever bidrar till En Hel Organisation!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkVarberg17: Föreläsare Maria Wirén

Skärmavbild 2017-05-29 kl. 23.11.06

Maria Wirén är utvecklingschef i Varbergs kommun. Tillsammans med ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen, förskolechefer, skolledare och den politiska nämnden, kartlades utvecklingsbehov för samtliga kommunala förskolor och skolor 2013. Ett kommunövergripande arbete som nu går in i år fyra.

– Att hålla i och hålla ut när vi arbetar med skolutveckling är avgörande. Det finns inget quick fix, säger Maria Wirén.

När Skolsmedjan våren 2016 skickade förfrågan till Varbergs kommun att för fjärde gången vara värdkokommun för en knytkonferens, valde Maria Wirén tillsammans med ledningsgruppen för förvaltningen temat. Bästa möjliga möte för lärande var ett självklart val då Varberg sedan 2013 arbetat med ett innehåll för likvärdig, långsiktig och hållbar skolutveckling, med grund i formuleringen.

– Jag skulle vilja dela upp Bästa möjliga möte för lärande, och gå in i ordens betydelse för mig, och för den förvaltning jag arbetar i. Vi ser att Bästa möjliga möte är ett förhållningssätt där vi med genuin nyfikenhet utgår från vilket behov av lärande som finns i en specifik kontext, förklarar Maria Wirén.

En dag på jobbet för Maria Wirén innebär både ”fältarbete” och dialogmöten med förskolechefer, skolledare och lärare, och administrativa uppgifter som att ta skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Hon menar att en lärande organisation tar till vara på både individens behov av utveckling, och organisationens, så att delen och helheten förutsätter varandra.

– När det kommer en förändrad praktik ur ett möte där lärande diskuterats utifrån behov som kartlagts, det är då det händer. Då har vi samsyn och kan arbeta vidare på inslagen och gemensam väg. För oss i Varberg är Bästa möjliga möte för lärande nyfikenhet, reflektion och samarbete.

Maria Wirén pratar engagerat om de strategier och processer som pågår i Varberg, och återkommer flertalet gånger till betydelsen av att ha mod att arbeta prestigelöst och transparent. Kollegialt lärande, ämnesdidaktiskt kollegium och det pedagogiska ledarskapet klassrummet är tre områden hon gärna beskriver. Och att det är för eleverna vi arbetar, och att det är för dem vi ska göra skillnad.

– Vi behöver kunna självskatta våra egna erfarenheter, och spegla erfarenheterna mot teoribildning och andra människors erfarenheter. Precis detsamma gäller för elever. Lärares lärande och elevers lärande fungerar generellt likadant.

När Skolsmedjan ber Maria Wirén berätta om ett möte som gav henne skjuts i det egna lärandet, tänker hon en stund och säger att en enskild situation är svår att urskilja. Innan hon levererar sitt svar, ”förvarnar” hon om att det kan upplevas som ytligt och allmänt. Att lärande är komplext, och att hela livet är ett ständigt lärande.

– Alla möten har ju bidragit till hur jag tänker idag, inleder hon. Det behöver inte betyda att det varit stora omvälvande möten, utan med fördel pusselbitar som pusslats samman. Under mina år i skolan, som lärare, skolledare och idag utvecklingschef, har jag haft fantastiska kollegor som jag tillsammans med kunnat fördjupa frågeställningar. De gånger då jag upplever att jag lärt mig mest, är de tillfällen då förväntade reaktioner uteblivit och ersatts av andra, summerar hon.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg17. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

En (att samsyn finns), hel (pågående processer förstärker varandra), organisation (strukturer för lärande).

Vilka förväntningar inför #afkVarberg17 har du? 

– Självklart har jag förväntningar på att bli inspirerad och skapa nätverk som bidrar till fortsatt lärande. Jag har varit med vid Skolsmedjans konferenser tidigare. Både när vi arrangerat i Varberg, och när andra städer varit värdkommuner.

Skolsmedjan är stolta över att Varbergs kommun igen står som värdkommun för en konferens – vad fick er att tacka ja till #afkVarberg17?

– När vi i ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen fick frågan av Skolsmedjan att stå som arrangörer igen tvekade vi inte en sekund. Vi vet, efter tidigare konferensers innehåll och utfall, att Skolsmedjans format fungerar väl för Bästa möjliga möte för lärande!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Wirén, och barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, väljer medskapa och möjliggöra #afkVarberg17.


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

Tack, #afkLinkoping16! 

Det är med stor ödmjukhet för  förtroende, engagemang och saklig dialog, vi smeder summerar #afkLinkoping16. En Padlet full av resultat av fokuserade samtal, två dynamiska dagar med fokus på skolutveckling och inspirerande möten med kompetenta medarbetare i den svenska skolan. 

– Tack, alla ni som medskapande under #afkLinkoping16. Tack! 

Det slår oss smeder, halvvägs genom konferensen, att öppenhet och driv hos deltagarna att verkligen vilja grotta ner sig i temat, var mycket påtagligt. Vi noterade att var och en förberett sig för att lyssna på föreläsarna, bidra i #afkTalk (rundabordssamtal) och dessutom söka nya kontakter för att utveckla den egna praktiken i den egna verksamheten. Det slår oss smeder att #afkLinkoping16 blev precis allt, och mer, det vi i förväg hade hoppats på. Känslan vi kände halvvägs, stärktes ju mer konferensen fortgick, och vid avslutet dag två, var vi både rörda och upplyfta av sammanhanget vi varit del i.

Samarbetspartners i form av utställare och givare till goodiebag – tack. Att ni är på plats, irl eller via stöd på annat sätt, är avgörande för helheten kring konferenserna. Dels visar ni intresse för formen smedjan erbjuder, dels stöttar ni ni med kompetens från ert perspektiv för svensk skolutveckling. Tack!

Föreläsare med tydlig vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet – tack. Med en sinnrik förmåga att mixa forskning och evidens med humor och skratt, har ni givit hundratalet ”skolfolk” i olika funktioner och uppdrag kunskap att ta med sig i vidare arbete för elevers lärande. Ni inkluderade och ni motiverade – strålande, gänget!

Och Linköpings kommun, som tillsammans med Skolsmedjan i flera månader (första steget mot genomförande togs i mars 2015!) arbetat i skarpt läge för att leverera ett #afk med klass och hållbar substans – tack! Förberedelserna var utmärkta, genomförandet felfritt och avslutet perfekt. Vi ser definitivt Linköping som en skolkommun att återvända till, både i denna kontext, och i andra. Ett särskilt och innerligt tack till Ulrika Johansson och Martina Rylander Lundström som i processen för #afkLinkooing16 varit våra smeder på plats. Ni är fantastiska och ni lyckades på distans möta Skolsmedjans frågor och funderingar med ett ständigt ”det ordnar vi, det löser vi!” Ni visade smedjan tillit och gav oss boost att ta stafettpinnen för fler konferenser vidare!

Deltagare. Ni som på plats gör hela skillnaden. Att finna ord för det ni bidrog med är nästan svårt. Öppenhet, konstanta och konstruktiva samtal, möten och frågor för fortsatt arbete. Ni gjorde skillnad under #afkLinkoping16, och ni kommer att fortsätta göra skillnad i era verksamheter på hemmaplan. Det vet vi, och det vet ni! Utan er, inga #afk!

I efterdyningarna av #afkLinkoping16 kommer samtal att fortsätta, med elevernas bästa (skola och undervisning) för ögonen. Nya nätverk och kontakter har skapats, och vad de kommer att ge, kanske vi under nästa #afk kommer att få höra…

Så stort tack – till var och en som valde att vara på plats under #afkLinkoping16 – vi ses igen. Det vet vi, och det hoppas vi att också ni upplever vilja att göra!

Skolsmedjan

Välkomna till #afkVarberg17!

Den 19-20 juni 2017 genomförs Skolsmedjans åttonde knytkonferens. Smedjan kommer åter till Västkusten och Varberg som för fjärde gången tar emot i egenskap av värdkommun. 

Stafettpinnen går alltså vidare till den stad där Skolsmedjan i mars 2014 arrangerade sin första #afk. Anmälan har öppnat och temat för konferensen är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som möjliggör för dialog och föreläsningar, #afkTalk, #afkTeaTime och Pecha Kucha, kring lärande organisation, lärares lärande och elevers lärande. Anmälan till #afkVarberg17 är öppen till och med måndagen den 1 maj 2017.

#afkVarberg17 kommer att husera i centrala Varberg, på promenadavstånd från centralstation och med flera hotell att tillgå. Program och inbjudan till konferensen får med fördel spridas och delas till kollegor och medarbetare. Till #afkVarberg17 finns 130 bokningsbara platser och smedjan hoppas på god mix av engagerat ”skolfolk” med skolutveckling som gemensamt intresse.

Under hösten och våren kommer vi att ”outa” föreläsare som medskapar under #afkVarberg17 en efter en, samt ”dessert”, det vill säga underhållare till måndagens middag. När vi närmar oss tiden för konferensen kommer du som anmäler dig att få ett mail med en e-bok där matnyttig information finns med.

Varmt välkomna till #afkVarberg17 den 19-20 juni 2017 hälsar smeder och värdkommun.

#afkÖrebro16: Föreläsare Patrik Landström

Patrik Landström, skolområdeschef på Utbildningsförvaltningen i Linköping, är en driven skolutvecklande person med stort engagemang för elevers lärande och kollegialt lärande. Landström kommer att inleda pärlbandet av föreläsare under #afkÖrebro16 och det är med fokus på kvalitetsarbete i en skolkultur som präglas av delaktighet, systematik och kvalitét han ska leverera klokskap.  

IMG_0454Skolsmedjan når Patrik Landström via telefon i mellandagarna, i en ledighet där tid till reflektion över höstterminen möjliggörs. Det blir ett samtal som kretsar kring skola, lärande och organisation. Landström har riktningen för de tre delarna tydligt framför sig, och menar att utvecklingsresan för svensk skola har ett stort ansvar i att det bland annat finns fungerande strategier för nyanlända elever.

– På samtliga plan, lokalt, regionalt och nationellt ser jag ett stort behov av att våga agera snabbare och våga mer vad gäller mottagande av nyanlända elever i våra skolor, säger Landström. Eleverna, nyanlända som andra, behöver utmaning och stimulans, och att vi i systemet tar tillvara på elevernas förmågor.

Ökad likvärdighet och minskad segregering

Som en del i att stärka mottagandet ser Landström att samarbetet mellan grundskola, gymnasium och vuxenutbildning behöver bli bättre och att kompetensbristen måste lösas. Landström menar att en övergripande utmaning för skolan är att öka likvärdigheten, minska segregering och reflektera över det kompensatoriska uppdraget.

– Istället för att fastna i en diskurs mellan olika ideologier, där grupp och individ förefaller ställas mot varandra, behöver vi se en helhet och utifrån den arbeta med delar. Här är det systematiska kvalitetsarbetet en nyckel till framgång, menar han.

Kollegialt lärande i ett proffesionellt skolsystem

På det lokala planet ser Landstöm det kollegiala lärandet som ett av de mest effektfulla verktygen för ett än mer proffesionellt skolsystem. Ett system där vi lär av varandra mellan gränserna och gemensamt fokuserar på de områden som gör skillnad för eleverna.

– Det kollegiala lärandet behöver utvecklas. Rektorer och förskolechefer behöver hitta strategier som passar deras verksamheter, och inte minst behöver strukturer för skolledarnas kollegiala lärande fortsatt stärkas, berättar Landström, som ser att skolledare måste ha stödstrukturer som gör det didaktiska uppdraget möjligt.

Skolan – en lärande organisation

Möjligen kan Landström upplevas som kritisk till skola och dess innehåll, men så drivs han av idéen om en lärande organisation vilket innebär att fokusera på det som fungerar och utveckla det.

– Det sker mycket bra ute i verksamheterna, men allt för sällan gemensamt och tillräckligt långsiktigt. Mina referensramar pekar på att det i allt för hög utsträckning saknas tydligt utvecklingsfokus på skolorna. OECD kommenterade detta 2015 i sin rapport kring svensk skola och dess utmaningar. Ett framgångsrikt land har en gemensam plattform för vad som behöver fokuseras och utvecklas.

Att skolutveckla utifrån kartlagda behov i verksamheterna, kommer att ge en stor variation av vad utveckla och hur utveckla. Något Landström är väl medveten om.

– Om du i Sveriges avlånga land ställer frågan vilka utmaningar vi står inför blir svaren ofta bra och intressanta, men inget svar är det andra likt. Ett faktum som tydligt pekar på hur svensk skola i viss mån kan liknas vid en cocktail. Den ena ingrediensen efter den andra blandas till något som i värsta fall exploderar. Var för sig är dock ingredienserna harmlösa och t.o.m. kanske väldigt gynnsamma.

Verkstad för att göra

Att tala om värdegrund som fundament för vad och hur skolans uppdrag bland annat syftar till; undervisning och livslångt lärande, kan lätt bli en klyscha, slirande formuleringar och mer vision än görande. Landström menar att ett görande och inte (enbart) visioner handlar om att  våga ta skolans demokratiska uppdrag på större allvar, utmana varandra i att bryta en norm som ibland endast prioriterar den mätbara kunskapen och att ansvaret kring detta kanske aldrig varit viktigare med tanke på hur omvärlden ser ut. Och han ser en viktig utmaning i att tänka till kring skolans betydelse i ett större perspektiv.

– Vi måste forma våra elever till demokratiskt tänkande individer. Inte människor som på kommando kan rapa upp lättillgänglig kunskap. Världen behöver människor som bygger sitt agerande på solidaritet, där alla medmänniskor möts med respekt. Idag är samhällsordningen på ett sluttande plan. Detta är ett faktum vi måste ta till oss, markerar Landström och avslutar:

– Vi måste våga bryta den övertro på lätt mätbara tester som dominerar diskursen i såväl Sverige som inte minst internationellt. På bekostnad av tänkande individer vill vi istället testa sönder eleverna i tron om att mätbar kunskap alltid är god kunskap.

Skolsmedjan hälsar Patrik Landström välkommen till #afkÖrebro16 och ser fram emot att kunskapa om elevers lärande och kollegialt lärande i en skolkultur som genomsyras av kvalitét och delaktighet för likvärdighet.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#grejerpågång Therese Noborg

 

Therese Noborg foto

Hallå där läraren! Hur har veckan varit?

Jag heter Therese Noborg och är lärare i Ma/NO i årskurserna 6-9 på Lindbergs Skola utanför Varberg. Jag bor med min familj på en bondgård där vi har hästar och får. När jag inte är ute och springer, tar jag gärna med min sambo och vår 3-årige son ut med häst och vagn och grillar korv.

Jag skulle vilja kalla mig själv optimistisk kreatör och lösningsfokuserad. Jag strävar efter att ha ett tillåtande klassrumsklimat där alla har möjligheten att utvecklas. Det kan låta klyschigt, men det är ju faktiskt mitt uppdrag som lärare att se alla för den de är.

Efter en tung början på höstterminen måste jag nog erkänna att jag just nu har världens bästa jobb. Det började med att jag fick någon slags aha-upplevelse när jag läste en artikel om positiv feedback. Jag insåg att jag hela tiden mest fokuserade och klagade på att elever inte kunde koncentrera sig och lyssna. Jag var ofta irriterad och stressad och gnällde på det mesta. Jag bestämde mig på direkten att försöka vända trenden och jag känner verkligen att jag har gjort det. Jag insåg att jag ville göra min undervisning ännu mer meningsfull och utvecklande, både för mina elever och för mig själv.

Efter höstlovet har jag verkligen vågat. Jag har vågat ge mig in i olika projekt med mina elevgrupper som är helt nya för mig. Det projekt som jag arbetar med i min klass i årskurs 8 har verkligen blivit en succé. Vi är precis i sluttampen efter nästan två månaders hårt arbete. Det började med en Workshop kring Varbergs stadsutveckling och jag tänkte att den här möjligheten kan jag ju bara inte missa. Efter lite brainstorming med skola arbetslivsutvecklaren Viktoria bestämde jag mig. Så jag drog igång direkt och syftet var att eleverna skulle få möjligheten att skapa byggnader till den nya stadsdelen som ska byggas i Varberg och de skulle få använda SketchUp.

Jag berättade om mina tankar för eleverna som blev mycket intresserade och entusiastiska. Jag berättade även för deras SO lärare och han hängde på med en kurs i egenföretagande och samhällsekonomi. Även SYV:en på skolan har varit inne och pratat om olika yrken som kan vara involverade i deras företag och i uppbyggnaden av den nya stadsdelen. Eleverna blev inbjudna till Stadsutvecklingsprojektet på Kommunen och träffat projektledare och kreativ ledare för stadsutvecklingen för att få veta mer, men även få inspiration och feedback.

Projekten kommer att visas upp för eleverna i år 6 på skolan, men vi har även bjudit in till en Mingelkväll i januari där alla är välkomna att ta del av elevernas projekt, både byggnader och företag. Jag har även bokat en utställningsplats på Komedianten och en på Stadshus C i Varberg, där bilder och en företagsbeskrivning kommer att finnas under slutet av januari till mitten av februari.

Så från en liten idé om ett litet projekt, har det nu blivit ett ämnesövergripande projekt som även har en vinkling till entreprenöriellt lärande och skola-arbetsliv.

Vad har varit veckans ”hiss” och veckans ”diss”?

Det bästa just nu är de olika projekt jag håller på med i min undervisning. Det ena är det med mina 8:or som handlar som sagt om stadsutvecklingen i Varberg och det andra är ett projekt som jag gjort ett par gånger tidigare som heter Mitt liv om 10 år. Det sistnämnda är ett projekt i matte som ger eleverna möjlighet att använda sina matematiska kunskaper i vardagliga situationer. Det inleds med att eleverna får tänka sig in i vad de gör om 10 år. Allt från var och hur de bor, familj, jobb och intressen. Sedan håller jag i en grundkurs i procent och värdeförändringar där jag väljer ut uppgifter i exempelvis läroboken som eleverna ibland gör enskilt, i grupp elelr så gör vi dem tillsammans. Den här grundkursen ska ge eleverna tillräckliga kunskaper för att sedan göra en budget och ta reda på hur olika sparformer fungerar. Allt från vad bil, mat och telefoni kostar till vad det är för skillnad på fonder och aktier.

Därefter har jag ännu en grundkurs kring geometri. Sedan är det dags för sista fasen i projektet där eleverna får rita sitt boende och räkna på omkrets, area och volym. Under projektet dokumenterar de och jag vill att de hela tiden tränar sig i att förklarar och motiverar varför de gör olika val. I slutet av projeket få de sedan göra en presentation för mig, i grupp eller klassen. Syftet från början till slutär att eleverna ska vara helt medvetna om varför vi gör det vi gör. Jag behöver sällan motivera och förklara varför vi gör det vi gör i undervisningen. På det här sättet blir undervisningen mer meningsfull.

Det som jag brottats mest med just nu är att förklara olika begrepp i NO i årskurs 6. Det har varit begrepp som atom, molekyl, elektron, ström och batteri. Det ska också sägas att det är första året jag undervisar i en klass lägre årskurs 7 och ibland känner jag att jag verkligen är ute på djupt vatten. Hur tusan ska jag förklara det här? Kan de inte det här? Att undervisa i den gruppen är helt klart en utmaning och allt jag gör måste jag vända och vrida på flera gånger. Några av mina kollegor som är vana att arbeta i de åldrarna brukar vara med ibland och det är jag så otroligt glad för. De är otroligt skönt att kunna bolla idéer kring genomgångar, innehåll och svårighetsgrad med dem.

Vilken fråga om skola, läraruppdrag, utmaningar och/eller pedagogiskt ledarskap, vill du skicka till dina kollegor runt om i landet?

Våga! Våga! Våga!

Jag vill att mina kollegor runt om i landet faktiskt vågar tänka stort i sin undervisning. Fantasin sätter inga gränser. Även om vi har elever med olika funktionshinder betyder det inte att jag inte kan anpassa material, uppgifter och stöd utifrån deras enskilda behov före eller under processen.

Jag tror även på att vi lär oss i samspel med andra (Vygotskij) och varför inte då knyta undervisningen till olika yrkesgrupper, projekt och annat som finns i vårt närområde. Det gör att undervisningen blir meningsfull för alla parter.

Jag vill genom att dela mina erfarenheter och idéer kring olika projekt visa att det inte behöver vara så svårt. Vi behöver inte sitta timtal och samplanera för att det ska bli bra, för att det ska bli värdefullt eller meningsfullt. Jag vill med mina projekt inspirera och visa vad vi faktiskt kan göra i skolan idag. Även om det kan verka tröttsamt att ofta vara den drivande så finns det fler än jag där ute på skolorna i vårt land som vill förändra och har massor av idéer. Känner du igen dig? Berätta för dina kollegor, chefer och andra om vad du håller på med. Även om du själv lägger mycket energi på olika projekt, så kommer du i längden att påverka det kollegiala lärandet i en positiv riktning och få massor tillbaka. Så även om du känner dig ensam ibland, våga visa vad just du går för!

Ni får gärna kolla in på min blogg Fröken Tessan!

www.frokentessan.wordpress.com

 

 

 

#grejerpågång Sara Thenfors Linderoth

SARA

Jag heter Sara Thenfors Linderoth och kallas ibland SaraLiför att undvika ihopblandning av andra som heter som jag. Jag är sedan ett år tillbaka rektor på en fristående skola (F9)i Malmö som drivs av en ideell förening. Det betyder att huvudmannen är en styrelse bestående av föräldrar och personal. Skolan heter Backaskolan. Den öppnade sina dörrar för 20 år sedan starten haft en uttalad koppling till kultur och estetiska uttryckssätt.

unnamed

Förra veckan startade helt fantastiskt då jag kom tillbaka efter att ha tagit min examen från rektorsprogrammet. Hela skolan var då preppad med roliga skyltar, det kastades konfetti och det överräcktes blommor och presenter. Lokaltidningen tyckte att det var en så härlig händelse att de skrev om det. Det gladde mig att media ville lyfta något positivt från skolan o ch jag har bestämt mig för att vara en del av det lyftet. Därför tackade jag ja till artikeln och därför anmälde jag mig till att skriva här på Skolsmedjan.

Det svåraste med förra veckan var att reda ut de konflikter som hade hittat ut på nätet. Ledsna barn som både kallat och kallats saker som gör ont. När jag hade samtal med eleverna om ansvaret för det de skriver på nätet fanns där många guldkorn att bygga vidare på. Nolltolerans mot kränkningar är oerhört viktigt och det känns som ett Sisyfosarbete. Föräldrar ringer och säger att det är oacceptabelt att deras barn kallats något kränkande. Jag håller givetvis med och funderar över ordvalet oacceptabelt. De säger det som om vi accepterar det, som om någon elev frågat om lov att kränka någon annan och vi sa att det var ok. Det är inte heller så att vi har hört det som sagts men låtit orden flyga förbi utan att fånga upp dem och försöka sätta bokstäverna i en annan följd. Oacceptabelt. Jag håller med. Så vad gör vi nu? Vi på Backaskolan har en tydlig värdegrund, vi har engagerad personal och vi vill att våra elever ska känna sig välkomna och omtyckta precis som de är.

Vi bygger om, bygger upp och bygger vidare. När jag ser mig omkring ser jag också allt det andra som omger oss; skratten, hjälpsamheten och omtänksamheten. Vi skolledare har ett komplext och omfattande uppdrag. Det är många frågor jag vill skicka vidare och bolla tillsammans med andra. Just nu är jag upptagen av den här: Hur guidar vi våra elever i att visa respekt mot sig själv och mot andra? Det ska väl inte vara så svårt?