Tack, #afkVarberg17!

Efter två dagar med #afkVarberg17 summerar smeder konferensen och bockar djupt för förtroendet som tillresta från Trelleborg i söder och Luleå i norr ger Skolsmedjan. Med engagemang, motivation och inspel har var och en bidragit till att överträffa alla förväntningar. Driven i samtalen, de kritiska men nyfikna frågorna och kompetensen som deltagare i medskapande form fyllt #afkVarberg17 med är fantastiskt.

Samarbetspartners i form av utställare och givare till goodiebag – tack. Att ni är på plats, irl eller via stöd på distans, är avgörande för helheten kring konferenserna. Dels visar ni intresse för formen smedjan erbjuder, dels stöttar ni ni med kompetens från ert perspektiv för svensk skolutveckling. Tack!

Fem föreläsare, med tydlig vetenskaplig förankring och beprövad erfarenhet, skapade definitivt Bästa möjliga möte för lärande under #afkVarberg17. Med skicklig förmåga att mixa forskning och beprövad erfarenhet med humor och skratt, har ni givit hundratalet ”skolfolk” i olika funktioner och uppdrag kunskap att ta med sig i vidare arbete för elevers lärande. För det tack.

Sex modiga presentatörer levererade Pecha Kucha med spets och stringens. Genom val att bidra med såväl ”vad” som ”hur” möjliggjordes inblick i verksamheter runt om i landet. Elevers lärande, lärares lärande och lärande organisation genomsyrade konferensens Pecha Kucha Strålande förberett, genomfört och levererat – tack!

Till Varbergs kommun, med barn- och utbildningsförvaltningen som given medspelare i planering (sedan september 2016), förberedelser (i skarpt läge) och viljan att skapa förutsättningar för möte mellan drygt trettio olika orters nuläge  – det är sannerligen att leva sitt lokala motto för skola och utbildning, Bästa möjliga möte för lärande.

Deltagare. Ni som på plats gör hela skillnaden. Förmånen att få arrangera #afkVarberg17 och möta så många nivåer i styrkedjan från så många olika verksamheter, är lärande och inspirerande. Att ni valde att delta, frivilligt och med uppriktigt engagemang, under konferensen är för Skolsmedjan ovärderligt – utan er, inga #afk!

Skärmavbild 2017-06-20 kl. 18.56.58

I efterdyningarna av #afkVarberg17 kommer samtal att fortsätta. Nya nätverk och kontakter har skapats, ”gamla” har stärkts. Håll Bästa möjliga möte för lärande allert och levande i tanke – håll i och ut!

Smeder lättar strax ankar och seglar in i sommar och semester. Sedan tas sats för planering av #afkVarberg18, den 18-19 juni 2018, där självklart hopp om återseende och ”nyseende” hålls högt i smedjan!

Inbjudan #afkVarberg18

Preliminärt programupplägg #afkVarberg18

Anmälan (130 platser totalt) #afkVarberg18

Trevlig sommar, igen – tack, #afkVarberg17!

 

 

Annonser

Dessert #afkVarberg17: Street Bourbon Band!

Johan, vbg17De har spelat tillsammans i tre decennier. Det sammanlagda antalet bandmedlemmar överstiger tjugofem spelmän. Och de har en egen dag i Varberg sista veckan i juli varje år. Under #afkVarberg17 ställer smedjan några av Varbergs fräckaste musiker bland borden som ”dessert” till middagen!

Hallå där, Johan Lindeberg. Medlem i Street Bourbon Band. Vad kan vi förvänta oss efter mingel och middag på #afkVarberg17 om några veckor? 

– Street Bourbon Band levererar, med rutin som få andra band, en repertoar som sträcker sig från soft cocktailmusik till larmig rock n’ roll. Vi kommer att med sex man, vars erfarenhet spänner över tjugofem år på scener från små klubbar till stora arenor inför tiotusentals i publiken. Från Östersund till Sevilla och en hel del däremellan, det blir vårt musikaliska bagage som dessert hos Skolsmedjan. Det blir cocktail (akustiskt) och allsång med spännande anekdoter från bandets historia.

Ni har en egen dag, Street Bourbon Day, varje år i Varberg. Berätta! 

– Det var tänkt att starta vid 10-årsjubileet men det missade vi, så det fick bli kick-off när vi firade femton år som band. Dagen fungerar som en herrmiddag för alla gamla medlemmar och vi bjuder på många timmars spelande runt om i Varberg under hela dagen, kvällen och natten. Samtidigt samlar vi in pengar till Almers hus och varbergsborna har visat sig mer än generösa.

Du är musiklärare till vardags på en högstadieskola i Varberg. Vid borden under #afkVarberg17 sitter kollegor från hela landet. Blir det nåt Swing it magistern, Schools out for summer eller en flirt via I kissed the teacher vid middagen? 

– Ja, det är fantastiskt att få arbeta hela dagarna och även på ”fritiden” med musik. Vad gäller låtval, avslöjar vi väl inget i förväg, men ok, vi ska se till att upplevelsen blir Having a party!

Något du vill tillägga, innan du återvänder in i lektionssal och replokal? 

– Vi ser fram emot att träffas under #afkVarberg17 och att efter era diskussioner och utvecklande få er att resa med oss på en musikalisk utflykt!

Skolsmedjan ser fram emot en ”dessert” med lokal prägel, musikalisk kompetens och ett sväng som får oss upp på stolarna – välkomna till #afkVarberg17, Street Bourbon Band! 


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

SBB, vbg17

#afkVarberg17: Föreläsare Maria Wirén

Skärmavbild 2017-05-29 kl. 23.11.06

Maria Wirén är utvecklingschef i Varbergs kommun. Tillsammans med ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen, förskolechefer, skolledare och den politiska nämnden, kartlades utvecklingsbehov för samtliga kommunala förskolor och skolor 2013. Ett kommunövergripande arbete som nu går in i år fyra.

– Att hålla i och hålla ut när vi arbetar med skolutveckling är avgörande. Det finns inget quick fix, säger Maria Wirén.

När Skolsmedjan våren 2016 skickade förfrågan till Varbergs kommun att för fjärde gången vara värdkokommun för en knytkonferens, valde Maria Wirén tillsammans med ledningsgruppen för förvaltningen temat. Bästa möjliga möte för lärande var ett självklart val då Varberg sedan 2013 arbetat med ett innehåll för likvärdig, långsiktig och hållbar skolutveckling, med grund i formuleringen.

– Jag skulle vilja dela upp Bästa möjliga möte för lärande, och gå in i ordens betydelse för mig, och för den förvaltning jag arbetar i. Vi ser att Bästa möjliga möte är ett förhållningssätt där vi med genuin nyfikenhet utgår från vilket behov av lärande som finns i en specifik kontext, förklarar Maria Wirén.

En dag på jobbet för Maria Wirén innebär både ”fältarbete” och dialogmöten med förskolechefer, skolledare och lärare, och administrativa uppgifter som att ta skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Hon menar att en lärande organisation tar till vara på både individens behov av utveckling, och organisationens, så att delen och helheten förutsätter varandra.

– När det kommer en förändrad praktik ur ett möte där lärande diskuterats utifrån behov som kartlagts, det är då det händer. Då har vi samsyn och kan arbeta vidare på inslagen och gemensam väg. För oss i Varberg är Bästa möjliga möte för lärande nyfikenhet, reflektion och samarbete.

Maria Wirén pratar engagerat om de strategier och processer som pågår i Varberg, och återkommer flertalet gånger till betydelsen av att ha mod att arbeta prestigelöst och transparent. Kollegialt lärande, ämnesdidaktiskt kollegium och det pedagogiska ledarskapet klassrummet är tre områden hon gärna beskriver. Och att det är för eleverna vi arbetar, och att det är för dem vi ska göra skillnad.

– Vi behöver kunna självskatta våra egna erfarenheter, och spegla erfarenheterna mot teoribildning och andra människors erfarenheter. Precis detsamma gäller för elever. Lärares lärande och elevers lärande fungerar generellt likadant.

När Skolsmedjan ber Maria Wirén berätta om ett möte som gav henne skjuts i det egna lärandet, tänker hon en stund och säger att en enskild situation är svår att urskilja. Innan hon levererar sitt svar, ”förvarnar” hon om att det kan upplevas som ytligt och allmänt. Att lärande är komplext, och att hela livet är ett ständigt lärande.

– Alla möten har ju bidragit till hur jag tänker idag, inleder hon. Det behöver inte betyda att det varit stora omvälvande möten, utan med fördel pusselbitar som pusslats samman. Under mina år i skolan, som lärare, skolledare och idag utvecklingschef, har jag haft fantastiska kollegor som jag tillsammans med kunnat fördjupa frågeställningar. De gånger då jag upplever att jag lärt mig mest, är de tillfällen då förväntade reaktioner uteblivit och ersatts av andra, summerar hon.

Du ska leverera en föreläsning under#afkVarberg17. Ge oss tre ledord för innehållet du kommer att uppehålla dig vid.  

En (att samsyn finns), hel (pågående processer förstärker varandra), organisation (strukturer för lärande).

Vilka förväntningar inför #afkVarberg17 har du? 

– Självklart har jag förväntningar på att bli inspirerad och skapa nätverk som bidrar till fortsatt lärande. Jag har varit med vid Skolsmedjans konferenser tidigare. Både när vi arrangerat i Varberg, och när andra städer varit värdkommuner.

Skolsmedjan är stolta över att Varbergs kommun igen står som värdkommun för en konferens – vad fick er att tacka ja till #afkVarberg17?

– När vi i ledningsgruppen för barn- och utbildningsförvaltningen fick frågan av Skolsmedjan att stå som arrangörer igen tvekade vi inte en sekund. Vi vet, efter tidigare konferensers innehåll och utfall, att Skolsmedjans format fungerar väl för Bästa möjliga möte för lärande!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Wirén, och barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, väljer medskapa och möjliggöra #afkVarberg17.


Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg17: Föreläsare Magnus Levinsson

jpeg-imageMagnus Levinsson är först ut att presenteras av de föreläsare som kommer att föreläsa under #afkVarberg17 den 19-20 juni. Med fokus på ”idén om evidensbaserad praktik”, möter han bland annat lärarstudenter vid Högskolan i Borås. Dr Levinsson kommer sannolikt att utmana om uppfattningar som rör skola och lärande, och dessutom utmana sig själv genom att delta i konferensen.

– När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Temat för #afkVarberg17 är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som skulle kunna upplevas som skolfloskel, om inte innehållet är skarpt och relevant, och samtidigt tillåtande för upplevelser och progression. Magnus Levinsson håller med om att det i tematiken Bästa möjliga möte för lärande finns olika dimensioner inkluderade, och hissar en varningens flagg för att strukturera ett lärande (möte) in absurdum.

– Vad som menas med Bästa möjliga möte för lärande är som jag ser det, beroende av i vilken kontext som detta möte äger rum och vilket specifikt lärande det är som avses, menar han och ger exempel från skola och högskola. Bästa möjliga möte för lärande tycks just nu vara ett förbestämt och ”genomsynligt” möte, där såväl lärandet (målen) som vägen dit (medlen) ska idealt vara givna på förhand och kända av samtliga parter. Jag undrar dock om detta är särskilt gynnsamt för lärande, funderar Levinsson retoriskt.

Levinsson ger en resemetafor kring tematoken och dess utfall och skickar in ”skrivbordsresenärer” i vårt samtal och i sitt fortsatt svar byggs fler retoriska funderingar in.

– Tänk om vi redan innan vi ger oss av vet vilka erfarenheter som resan kommer att ge oss och hur vi kommer att uppleva olika platser som vi planerat att besöka. Under sådana omständigheter finns det egentligen ingen anledning att resa, säger han bestämt. Men skolan och högskolan tycks fostra skrivbordsresenärer som vet allt om både mål och medel på förhand. Jag undrar hur detta färgar elevernas och studenternas lärande? För mig kännetecknas Bästa möjliga möte för lärande av det motsatta, att jag inte vet vad jag kommer att lära mig eller hur det kommer att går till, och även om jag försöker att sätta ord på det innan så kännetecknas genuint lärande av att det överraskar mig.

Skolsmedjan ber Magnus Levinsson att berätta om ett skolminne som givit honom skjuts i det egna lärandet, och vi landar i en nykläckt idrottslärares lektion i redskapsgymnastik!

– Som nyutexaminerad idrottslärare på gymnasiet upplevde jag att elevernas grad av närvaro på lektionerna tycktes samvariera med undervisningsinnehållet. Detta var särskilt påtagligt under redskapsgymnastiken, minns han och fortsätter sin walk down memory lane. Elever som alltid brukade komma på lektionerna var plötsligt frånvarande, och jag började fundera på vad det kunder bero på.

Så som Levinsson själv minns det, trodde han att eleverna upplevde redskapsgymnastiken som alldeles för svår, och att det därmed skulle hjälpa om han sänkte kraven och hoppade över de mest avancerade övningarna. Men när han frågade eleverna om vad deras frånvaro berodde på, så fick han klart för sig att han var helt fel ute.

– Eleverna beskrev redskapsgymnastiken som en arena för social avrättning: hur hemskt det var att ensam behöva genomföra olika moment med klasskamraternas värderande ögon på sig och med ständig oro över vad ett misslyckande skulle få för reaktioner. Denna insikt gav mig skjuts i mitt lärande, inte bara vad det gällde redskapsgymnastikens utformning, utan framförallt insåg jag värdet av att inkludera elevernas perspektiv i undervisningen.

När vi i juni möter Magnus Levinsson kommer ledorden för föreläsningen att vara evidens, makt och profession. Tre begrepp som var för sig är intressanta, och som trio väcker stor nyfikenhet och skapar förväntningar på föreläsningens innehåll. Att han själv har förväntningar inför #afkVarberg17 känns också spännande och borgar för Bästa möjliga möte för lärande!

– Mina förväntningar är att det kommer att finnas en mångfald av perspektiv på skolan och förskolan representerade under #afkVarberg17, låter han oss veta. Att konferensen är utformad på ett sätt som gör att olika erfarenheter och åsikter får möjlighet att brytas mot varandra.

Smedjan låter Magnus Levinsson återgå till sitt arbete. En dag på jobbet där kaffe och musik får hans dag att kicka igång, och där förmiddagens kreativa skrivarflöde kan resultera i en artikel eller ett kapitel. Uppdragsutbildning kopplat till skolutvecklingsfrågor får eftermiddagens fokus, och när klockan slår 16.oo  hämtas barn på förskola och skola. Innan vi säger på återseende i juni, ställs en sista fråga:

  • Skolsmedjan är stolta över att du väljer att medskapa som föreläsare – vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg17?

– Vem ger inte vika efter en dos av smedernas övertalningsförmåga, säger han med ett leende. Nej, skämt åsido, jag har för vana att tacka ja till sammanhang som är obekanta för mig. Jag tycker att det ofta bidrar till att jag lär mig något nytt. När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Skolsmedjan hälsar Magnus Levinsson varmt välkommen till #afkVarberg17 och ser fram emot att utmanas i Bästa möjliga möte för lärande!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#grejerpågång – rektor Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson

Sedan augusti 2016 arbetar Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson tillsammans på Påskbergsskolan i Varberg. En mellanstor centrumskola, F-9 samt fritidshem med cirka 480 elever, eller som de uttrycker det själva: ”480 härliga individer!”. Ledorden kunskap, nyfikenhet, skapande och lärande hålls högt och hela skolan arbetar för att dessa ord ska leva i verksamheten för elever och medarbetare.

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick er att anta uppdraget?

unknownDet var faktiskt några av ledorden i inledningstexten som drog oss till rektorsuppdraget. Är nyfikna som personer, brinner för att förmedla kunskap till våra barn och ungdomar och möjligheten till ständigt lärande för vår egen del är en avgörande faktor. Möjligheten att arbeta med skolutveckling, vara pedagogisk ledare och sätta riktning på ett ”fartyg” var och är våra främsta drivkrafter.

Hur kan en dag på jobbet kan se ut? Vad gör ni, vad händer, vad tänker ni?

Varje arbetsdag har en enorm spännvidd när det kommer till karaktär av uppdrag. Det kan vara allt från samtal med vårdnadshavare, handledande samtal med personal, budgetmöten, planering och förberedelser för utveckling av skolan, fortbildning, hälsa på och få till samtal med eleverna – bygga relationer.

Några aktiviteter är återkommande varje vecka som möte med elevhälsoteam, möte med all personal, besök i klassrum – korta ibland, längre ibland. Uppdraget handlar väldigt mycket om att sätta på sig rätt ”kavaj” – ska vi vara: lösningsfokuserade, observatörer, informatörer, lyssnare, ledare, bollplank…listan kan fyllas på – och vi gillar det!

Vad tänker ni in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

Det är viktigt att reflektera över vad vi som rektorer lägger in i begreppet pedagogiskt ledarskap. Vilka är pedagogiska ledare? Vi menar att alla som arbetar med processer och frågor som berör elevernas lärande och utveckling är pedagogiska ledare.

I uppdraget som rektor är det viktigt att framhålla det pedagogiska ledarskapet – i klassrummet, i matsalen, vid möten och i möten med våra elever och deras vårdnadshavare. Att vara pedagogisk ledare innebär att bedriva skolutveckling och det är den största och roligaste utmaningen. Vad fungerar på vår skola, vad har vi för kultur, vilka processer vill vi bygga vidare på, hur matchar vi detta mot nationella och internationella indikatorer och influenser?

Det som skiljer vårt uppdrag och lärarens uppdrag i förhållande till det pedagogiska ledarskapet är att vi behöver tänka in begreppet i flera nivåer: organisation, budget, schemaläggning, resursfördelning, fortbildning och utveckling.

Vår gemensamma beröringspunkt är elevernas lärande, deras utveckling och att få varje elev att lyfta och växa som människa. Stora ord men viktiga att göra levande, kännbara och mätbara i vår verksamhet.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet ni funderat över senaste tiden.

Det är oundvikligt att hamna i mer eller mindre akuta situationer där ett snabbt agerande är nödvändigt. Då är det viktigt att vi som rektorer reflekterar och analyserar hur vi kan skapa processer, strukturer och handlingsplaner för att förebygga och främja en god verksamhet som känns trygg för såväl elever, vårdnadshavare som pedagoger. Därför upptar större delen av vår tid just nu att analysera situationer och rutiner, upprätta handlingsplaner för olika områden där eleven ingår för att skapa tillit och framförallt skapa en verksamhet som verkar förebyggande.

Att få eleverna aktivt delaktiga är en annan godbit som ligger på vårt skrivbord just nu. Vi vill använda forum som redan finns (elevråd, klassråd) till tillfällen för eleverna att aktivt påverka sin utbildning. Höja blicken, lite elakt sagt, från önskematsedel och nya nät till fotbollsmålen och istället sikta på att ha elevernas egna lärande och utbildning på dagordningen. Eleverna ska gå på vår skola med en känsla att de är betydelsefulla, deras åsikt är viktiga och vi är intresserade av att ta del av vad de har att säga.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något ni är stolta över som rektor för er verksamhet.

 Oj, det är många #grejer vi är stolta över. På ett övergripande plan är vi stolta över personalen som ständigt, varje dag arbetar för att möta eleven, är lösningsinriktad och arbetar för att ALLA ska i mål…och helst lyfta. Det är fantastiskt att befinna sig i ett sådant sammanhang som rektor.

Ett konkret exempel i korthet som är ett ganska färskt sådant – att ge elever förtroende och ansvar där det inte var helt självklart att göra det. Resultatet som framgår i samtal med eleverna i efterhand, att de inte bara tackade för förtroendet, tog sitt ansvar till fullo utan inser även poängen med att ett förtroende föder att ge ett förtroende – då är det jackpot att vara rektor!

Tack Annefrid och Fredrik, för att ni valde att medskapa i #grejerpågång! Fortsätt arbetet på inslagen väg, fortsätt ge elever förtroende och fortsätt uppleva jackpot i uppdraget som rektor! 

Smedjan önskar er och all personal på Påskbergsskolan lycka till!  

 

 

#grejerpågång – rektor Maria Kempe Olsson

Maria Kempe Olsson är rektor för Bergsjöskolan, en F-9 skola där hon ansvarar för åk F-6 samt fritidshemmet. Skolan ligger i Bergsjön i Göteborg, en naturskön stadsdel som präglas av socioekonomisk utsatthet. Av skolans elever är det endast ett fåtal som har svenska som modersmål. Marias enhet enhet, Bergsjöskolan F-6, består av ca 220 elever och 35 medarbetare och det är med stolthet och genuint engagemang hon leder skolan i en tydlig riktning.

namnlo%cc%88sJa, vad gör egentligen en rektor hela dagarna? Det är det nog många som undrar. Och ibland, när jag kommer tillbaka till mitt rum med min fortfarande tomma kaffekopp som jag varit ute i personalrummet för att fylla på, kan jag själv ställa mig den frågan. Vad håller jag på med? Ofta, hemma vid matbordet när vi pratar om vad vi varit med om under dagen utbrister min dotter “Mamma – det händer alltid så mycket spännande på din skola!” Jag kan bara hålla med – det gör det verkligen! Och jag tror att det gör det på alla skolor runt om i landet. Det händer så mycket spännande saker och som rektor får man vara mitt i allt det där som händer. Både på gott och på ont. Men det är inte bara det att man är mitt i allt det spännande. Man har också en möjlighet att påverka det som händer. När jag går tillbaka mot mitt rum med min tomma kopp är det ändå oftast med en känsla av att ha uträttat något viktigt. Jag fick visserligen inte gjort det jag tänkt mig – hämta kaffe – men jag har fått information om något eller hunnit stämma av något annat. Jag har fått skratta tillsammans med någon eller peppa någon annan efter en tuff dag.

Vad får en egentligen att anta ett sådant uppdrag? För min del var det viktigt eller egentligen helt avgörande att min dåvarande chef, som jag har stort förtroende för, uppmuntrade mig att hoppa på. Han visade på många sätt att han var övertygad om att jag skulle klara av det. Efteråt har jag tänkt att det är precis det som våra elever ibland behöver – någon som tror mer på dem än vad de själva gör.

En dag på detta spännande jobb – hur ser den ut? Ja, det finns många olika typer av dagar. Det finns dagar då jag ryser av glädje och stolthet över kontakten med eleverna eller över det fina arbete som mina medarbetare levererar. När jag liksom blir en meter längre och inte kan sudda ut leendet i mitt ansikte. Men så finns det andra dagar, tunga dagar då det inte blir som vi har tänkt oss. Vi når inte ända fram och kan inte möta alla de behov som vi ser runtomkring oss. Då kan jag kanske behöva stänga min dörr en stund, ta några djupa andetag och hitta tillbaka till det fokus som är nödvändigt. Fokus på det som trots allt fungerar, på det som jag kan påverka och på det som kan bli möjligt.

Det konkreta arbetet är oerhört varierat. Det är mycket möten. Så klart. Att möta människor – elever, vårdnadshavare, lärare och andra professionella – och tillsammans försöka utveckla och förbättra vår verksamhet är en stor del av mitt uppdrag. Att sköta administrativa uppgifter som löner, verksamhetsuppföljning, ekonomi och schemaläggning är annat som fyller mina dagar. I mitt arbete ingår också spännande möten med de politiker som styr vår stadsdel och ibland även de som arbetar på stadennivå eller till och med på nationell nivå.

De allra bästa dagarna är ändå de då jag får  möjlighet att vara bland elever och lärare i deras vardag. Att få lära tillsammans med lärarna under vår gemensamma tid, lyssna på tankar och idéer för att sedan tillsammans planera hur vi kan göra verklighet av våra intentioner. Att få lyssna på lågstadieelever som lyckligt läser högt för mig i ett klassrum där studiero råder, att få samtala med ivriga mellanstadieelever om vårt nya tillagningskök i bamba, att få föra förtroliga samtal  i mitt rum och att kanske till och med få dansa breakdance tillsammans med fyrorna. Många bilder dyker upp i mitt huvud när jag tänker på alla härliga möten med elever. Skratten i blicken på de elever som kommer emot mig i korridoren med armarna utsträckta för att bjuda på en kram.  Men också förvåningen i ögonen på de elever som kanske blev besvikna när det klev in en vanlig tant i klassrummet istället för den traktor de trott skulle komma på besök.

I allt detta ser jag det pedagogiska ledarskapet som en röd tråd – att leda med det pedagogiska uppdraget i fokus. Att leda så att vår verksamhet utvecklas till en skola där ALLA  elever kan nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling samtidigt som vi skapar en miljö där man kan må bra. Att leda en verksamhet där alla känner sig välkomna, värdefulla och viktiga. Där det som fungerar lyfts fram och växer. Där det som vi behöver utveckla identifieras och tas om hand. Där vi, barn och vuxna, lär och utvecklas tillsammans.

Den senaste tiden har jag funderat särskilt mycket på hur vi kan forma goda lärmiljöer för alla elever. Hur vi kan skapa en verksamhet som är rustad för att möta elevernas behov på allra bästa sätt. Vi har arbetat med fokus på undervisningskvalitet under stora delar av det här året och under vecka 44 arbetade lärarna tillsammans, under ledning av förstelärare och specialpedagoger, utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Tillsammans iscensatte de ett antal workshops och nu är jag oerhört nyfiken på hur det arbetet kommer att synas i varje klassrum.

Det finns mycket jag är stolt över när det gäller vår skola. Allra mest stolt är jag över den kulturförändring vi lyckats åstadkomma genom att utveckla vårt elevhälsoarbete till att bli hela skolans arbete. Genom vår modell, EHM, har vi tagit stora steg mot ett förebyggande och främjande tillsammansarbete som når ALLA elever. Ett arbete som innebär en tvärprofessionell samverkan och lärande som grund för utveckling och som tar sin utgångspunkt i ett salutogent perspektiv.


Jag är stolt över alla de lärare som varje dag väljer att arbeta och göra skillnad
på Bergsjöskolan. Stolt över det fantastiska arbete våra förstelärarna kommit igång med tillsammans. Stolt över arbetslagsledarnas vilja att få struktur på sitt uppdrag. Stolt över det driv som specialpedagogerna har i sitt arbete med verksamhetsutveckling och STOLT när jag möter elever som stannar mig och säger “Rektorn – jag har ett förslag!”

Jag är övertygad om att det allra viktigaste verktyget både när det gäller ledarskap och pedagogik är relationen. Goda relationer med eleverna, med föräldrar och med varandra är grunden för att vi ska kunna forma en skola som främjar hälsa, lärande och utveckling. Det – som är vårt viktiga uppdrag. Det – som vi ska ägna oss åt hela dagarna.

Skolsmedjan som förmånligt under drygt tre år följt Marias ledarskap och skolutveckling, om än på distans, vet vilken kraft och kompetens hon besitter. Och att den frodas i en god arbetsmiljö där hon och medarbetarna på Bergsjöskolan exempelvis utvecklat EHT-arbetet på skolan på ett föredömligt vis!

Smedjan önskar Maria och all personal på Bergsjöskolan lycka till i fortsatt arbete. 

#grejerpågång – rektor Katrin Österberg 

Katrin Österberg är rektor i skolområde Simrislund i Simrishamns kommun där det går drygt 430 elever, och av dem har ungefär 230 även fritids. Skolområdet består av två skolor, Simrislundsskolan F-3 med fyra fritidshemsavdelningar, och Fredsdalsskolan 4-6 med en fritidshemsavdelning. Personalstyrkan uppgår till cirka 55 personer.

Simrishamns kommun har under de senaste åren välkomnat ett stort antal nyanlända vilket innebär att de fått många nya elever. Verksamheterna vilar på två ben: Kunskap och Lärande, samt Normer och Värde vilka båda är lika viktiga för att nå framgång, menar man.

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick dig att anta uppdraget?

namnlo%cc%88sDet som lockade mig var att jag kunde vara med och påverka i större grad än när jag arbetade som kurator på skola. Jag började min karriär inom skolans värld som skolkurator, min grundutbildning är socionom. Det jag upptäckte var att jag ville förändra och utveckla då jag såg att resurserna på en av skolorna inte användes optimalt så jag hade många idéer vilket jag lyfte med ledningen för skolområdet. Det föll sig så att jag efter ett tag blev tillfrågad om jag ville prova att vara verksamhetsledare för en av skolorna och det ville jag såklart. Jag är nu inne på mitt sjunde år och är numera rektor sedan sex år tillbaka och avslutade rektorsutbildningen 2015.

Komplexiteten är en av de saker som lockar, jag har arbetat i en del andra branscher men ingen går att jämföra med skola. Att förhålla sig dels till det statliga uppdraget samtidigt som man har kommunen som huvudman är en balansgång som kräver både beslutskompetens, tanke och mod.

Hur en dag på jobbet se ut? Vad gör du, vad händer, vad tänker du?

Ingen dag är den andra lik, det är aldrig långtråkigt och det är väldigt sällan man tittar på klockan och tycker att tiden ska gå.

Dagen innehåller allt och kan börja med att kontrollera så vi inte fattas någon personal vid sjukdom, något elevärende som ska följas upp, beslutsfattande i stort som smått det kan vara allt från inköp av möbler till förändring av organisationen eller pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram som ska gås igenom med specialpedagoger, budgetkontroll – räcker pengarna året ut, planering av någon utvecklingssatsning exempelvis det lokala stödteamet, samtal med pedagoger gällande någon elev eller någon idé kring någon förbättring som kan göras osv osv. Eftersom vi ar två skolor så får jag försöka fördela min tid på båda och det är svårt, det finns alltid en känsla att man borde varit på den andra skolan.

Det finns också dagar som upptas av olika sorters möten med de omkring skolan som vi samverkar med socialen, samhällsförvaltningen och så vårt ledningsteam i kommunen. Jag har blivit bättre på att ställa krav på att möten ska ha ett tydligt syfte och vara tidsbegränsade för att inte slukas fullständigt.

Vad tänker du in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

För mig är pedagogiskt ledarskap att jag ska genom att planera och organisera verksamheten på ett sätt så att personal och elever kan utvecklas och växa så mycket det bara går. Det är mitt arbete att ordna de bästa förutsättningarna för alla med de medel och verktyg jag har att tillgå.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet du funderat över senaste tiden.

Hur vi går vidare i vår IKT satsning. Vi i Simrishamn ligger verkligen i framkant gällande det digitala i skolan, vi fick till och med en utmärkelse nu i höst Guldtrappan och vi är partner kommun till SETT SYD där jag är med och håller i trådarna. Det vi behöver göra nu är att komma vidare och inte slå oss till ro, det har jag och min biträdande rektor diskuterat en hel del den senaste tiden.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något du är stolt över som rektor för din verksamhet.

Jag är otroligt stolt över all min personal och eleverna. Samtliga har det senaste 1 – 2 åren arbetat i en lärmiljö som inte är optimal eftersom vi har ökat i en rasande takt gällande elevantal.

Vi har bra resultat gällande lärandet, man ser det som en utmaning vilket en innovativ personal som jag har förvandlar till skolutveckling. Vi i skolområdet syns och hörs i hela Sverige genom att vi är aktiva i sociala medier samt deltar i de sammanhang där nätverk bildas. Det är då jag som rektor känner att mina tankar om hur skolan ska drivas och utvecklas inte är så tokiga.

Tack Katrin, för att du valde att medskapa i #grejerpågång! Ni ska vara stolta med all rätt, över framgång och uthållighet att skolutveckla på den väg ni slagit an!

Smedjan önskar dig och all personal på Södermalmsskolan allt gott i fortsatt arbete.

#grejerpågång – del 2

Förra året samlade smeder landskapsvis in rektorers reflektioner, hämtade ur vardagen och det löpande arbetet att leda en skola. Många fantastiska beskrivningar publicerades, och mottagandet av berättelserna var mycket positiva. Av den den anledningen kommer smedjan också den här hösten och vintern ge rektorer möjlighet att dela sin vardag i #DetUtvidgadeKollegiet.

Vad gör en rektor hela dagarna? Hur komplext kan det egentligen vara att leda en skola och vilka arbetsuppgifter eller situationer hissas och dissas? Skolsmedjan är nyfikna på rektorsuppdragets mångfald, dess innehåll och också att ta ”tempen” på Sveriges absolut viktigaste chefer.

Sprid och dela till egen rektor, och andra du känner. Uppmuntra våra skolledare att ta plats – och är du själv rektor – ta plats! I år låter vi landskapsparametern vila och tar in reflektioner från var än rektor arbetar. Låter det lockande att vara med och bidra till #grejerpågång? Bra! Så här gör du…

Maila eller lägg ett DM till Skolsmedjan på Twitter. Du hittar alla kontaktupgifter här. I retur kommer frågor att besvara, och därefter sköter smeder resten! Kanske tänker du som rektor att ”det här hinner jag inte med just nu”. Helt ok! Fredagar kommer att bli publiceringsdagar, både via denna blogg, och länkat på Facebook och Twitter. En #grejerpågång per vecka, vilket ger dg tid att hinna skriva nästa vecka, veckan därefter eller senare i höst och vinter. Som siktet för första text ut är fredagen den 28 oktober.

//platform.twitter.com/widgets.js

 

Välkomna att bidra, dela och ge en inblick i vardag, arbete och lärande.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö