#afkVarberg17: Föreläsare Magnus Levinsson

jpeg-imageMagnus Levinsson är först ut att presenteras av de föreläsare som kommer att föreläsa under #afkVarberg17 den 19-20 juni. Med fokus på ”idén om evidensbaserad praktik”, möter han bland annat lärarstudenter vid Högskolan i Borås. Dr Levinsson kommer sannolikt att utmana om uppfattningar som rör skola och lärande, och dessutom utmana sig själv genom att delta i konferensen.

– När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Temat för #afkVarberg17 är Bästa möjliga möte för lärande. Ett brett tema som skulle kunna upplevas som skolfloskel, om inte innehållet är skarpt och relevant, och samtidigt tillåtande för upplevelser och progression. Magnus Levinsson håller med om att det i tematiken Bästa möjliga möte för lärande finns olika dimensioner inkluderade, och hissar en varningens flagg för att strukturera ett lärande (möte) in absurdum.

– Vad som menas med Bästa möjliga möte för lärande är som jag ser det, beroende av i vilken kontext som detta möte äger rum och vilket specifikt lärande det är som avses, menar han och ger exempel från skola och högskola. Bästa möjliga möte för lärande tycks just nu vara ett förbestämt och ”genomsynligt” möte, där såväl lärandet (målen) som vägen dit (medlen) ska idealt vara givna på förhand och kända av samtliga parter. Jag undrar dock om detta är särskilt gynnsamt för lärande, funderar Levinsson retoriskt.

Levinsson ger en resemetafor kring tematoken och dess utfall och skickar in ”skrivbordsresenärer” i vårt samtal och i sitt fortsatt svar byggs fler retoriska funderingar in.

– Tänk om vi redan innan vi ger oss av vet vilka erfarenheter som resan kommer att ge oss och hur vi kommer att uppleva olika platser som vi planerat att besöka. Under sådana omständigheter finns det egentligen ingen anledning att resa, säger han bestämt. Men skolan och högskolan tycks fostra skrivbordsresenärer som vet allt om både mål och medel på förhand. Jag undrar hur detta färgar elevernas och studenternas lärande? För mig kännetecknas Bästa möjliga möte för lärande av det motsatta, att jag inte vet vad jag kommer att lära mig eller hur det kommer att går till, och även om jag försöker att sätta ord på det innan så kännetecknas genuint lärande av att det överraskar mig.

Skolsmedjan ber Magnus Levinsson att berätta om ett skolminne som givit honom skjuts i det egna lärandet, och vi landar i en nykläckt idrottslärares lektion i redskapsgymnastik!

– Som nyutexaminerad idrottslärare på gymnasiet upplevde jag att elevernas grad av närvaro på lektionerna tycktes samvariera med undervisningsinnehållet. Detta var särskilt påtagligt under redskapsgymnastiken, minns han och fortsätter sin walk down memory lane. Elever som alltid brukade komma på lektionerna var plötsligt frånvarande, och jag började fundera på vad det kunder bero på.

Så som Levinsson själv minns det, trodde han att eleverna upplevde redskapsgymnastiken som alldeles för svår, och att det därmed skulle hjälpa om han sänkte kraven och hoppade över de mest avancerade övningarna. Men när han frågade eleverna om vad deras frånvaro berodde på, så fick han klart för sig att han var helt fel ute.

– Eleverna beskrev redskapsgymnastiken som en arena för social avrättning: hur hemskt det var att ensam behöva genomföra olika moment med klasskamraternas värderande ögon på sig och med ständig oro över vad ett misslyckande skulle få för reaktioner. Denna insikt gav mig skjuts i mitt lärande, inte bara vad det gällde redskapsgymnastikens utformning, utan framförallt insåg jag värdet av att inkludera elevernas perspektiv i undervisningen.

När vi i juni möter Magnus Levinsson kommer ledorden för föreläsningen att vara evidens, makt och profession. Tre begrepp som var för sig är intressanta, och som trio väcker stor nyfikenhet och skapar förväntningar på föreläsningens innehåll. Att han själv har förväntningar inför #afkVarberg17 känns också spännande och borgar för Bästa möjliga möte för lärande!

– Mina förväntningar är att det kommer att finnas en mångfald av perspektiv på skolan och förskolan representerade under #afkVarberg17, låter han oss veta. Att konferensen är utformad på ett sätt som gör att olika erfarenheter och åsikter får möjlighet att brytas mot varandra.

Smedjan låter Magnus Levinsson återgå till sitt arbete. En dag på jobbet där kaffe och musik får hans dag att kicka igång, och där förmiddagens kreativa skrivarflöde kan resultera i en artikel eller ett kapitel. Uppdragsutbildning kopplat till skolutvecklingsfrågor får eftermiddagens fokus, och när klockan slår 16.oo  hämtas barn på förskola och skola. Innan vi säger på återseende i juni, ställs en sista fråga:

  • Skolsmedjan är stolta över att du väljer att medskapa som föreläsare – vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg17?

– Vem ger inte vika efter en dos av smedernas övertalningsförmåga, säger han med ett leende. Nej, skämt åsido, jag har för vana att tacka ja till sammanhang som är obekanta för mig. Jag tycker att det ofta bidrar till att jag lär mig något nytt. När det gäller #afkVarberg17 så vet jag egentligen inte vad jag åker till och vad som kommer att hända när jag kommer dit. Det är just detta som lockar med #afkVarberg17.

Skolsmedjan hälsar Magnus Levinsson varmt välkommen till #afkVarberg17 och ser fram emot att utmanas i Bästa möjliga möte för lärande!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#grejerpågång – rektor Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson

Sedan augusti 2016 arbetar Annefrid Svenningsson och Fredrik Donaldson tillsammans på Påskbergsskolan i Varberg. En mellanstor centrumskola, F-9 samt fritidshem med cirka 480 elever, eller som de uttrycker det själva: ”480 härliga individer!”. Ledorden kunskap, nyfikenhet, skapande och lärande hålls högt och hela skolan arbetar för att dessa ord ska leva i verksamheten för elever och medarbetare.

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick er att anta uppdraget?

unknownDet var faktiskt några av ledorden i inledningstexten som drog oss till rektorsuppdraget. Är nyfikna som personer, brinner för att förmedla kunskap till våra barn och ungdomar och möjligheten till ständigt lärande för vår egen del är en avgörande faktor. Möjligheten att arbeta med skolutveckling, vara pedagogisk ledare och sätta riktning på ett ”fartyg” var och är våra främsta drivkrafter.

Hur kan en dag på jobbet kan se ut? Vad gör ni, vad händer, vad tänker ni?

Varje arbetsdag har en enorm spännvidd när det kommer till karaktär av uppdrag. Det kan vara allt från samtal med vårdnadshavare, handledande samtal med personal, budgetmöten, planering och förberedelser för utveckling av skolan, fortbildning, hälsa på och få till samtal med eleverna – bygga relationer.

Några aktiviteter är återkommande varje vecka som möte med elevhälsoteam, möte med all personal, besök i klassrum – korta ibland, längre ibland. Uppdraget handlar väldigt mycket om att sätta på sig rätt ”kavaj” – ska vi vara: lösningsfokuserade, observatörer, informatörer, lyssnare, ledare, bollplank…listan kan fyllas på – och vi gillar det!

Vad tänker ni in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

Det är viktigt att reflektera över vad vi som rektorer lägger in i begreppet pedagogiskt ledarskap. Vilka är pedagogiska ledare? Vi menar att alla som arbetar med processer och frågor som berör elevernas lärande och utveckling är pedagogiska ledare.

I uppdraget som rektor är det viktigt att framhålla det pedagogiska ledarskapet – i klassrummet, i matsalen, vid möten och i möten med våra elever och deras vårdnadshavare. Att vara pedagogisk ledare innebär att bedriva skolutveckling och det är den största och roligaste utmaningen. Vad fungerar på vår skola, vad har vi för kultur, vilka processer vill vi bygga vidare på, hur matchar vi detta mot nationella och internationella indikatorer och influenser?

Det som skiljer vårt uppdrag och lärarens uppdrag i förhållande till det pedagogiska ledarskapet är att vi behöver tänka in begreppet i flera nivåer: organisation, budget, schemaläggning, resursfördelning, fortbildning och utveckling.

Vår gemensamma beröringspunkt är elevernas lärande, deras utveckling och att få varje elev att lyfta och växa som människa. Stora ord men viktiga att göra levande, kännbara och mätbara i vår verksamhet.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet ni funderat över senaste tiden.

Det är oundvikligt att hamna i mer eller mindre akuta situationer där ett snabbt agerande är nödvändigt. Då är det viktigt att vi som rektorer reflekterar och analyserar hur vi kan skapa processer, strukturer och handlingsplaner för att förebygga och främja en god verksamhet som känns trygg för såväl elever, vårdnadshavare som pedagoger. Därför upptar större delen av vår tid just nu att analysera situationer och rutiner, upprätta handlingsplaner för olika områden där eleven ingår för att skapa tillit och framförallt skapa en verksamhet som verkar förebyggande.

Att få eleverna aktivt delaktiga är en annan godbit som ligger på vårt skrivbord just nu. Vi vill använda forum som redan finns (elevråd, klassråd) till tillfällen för eleverna att aktivt påverka sin utbildning. Höja blicken, lite elakt sagt, från önskematsedel och nya nät till fotbollsmålen och istället sikta på att ha elevernas egna lärande och utbildning på dagordningen. Eleverna ska gå på vår skola med en känsla att de är betydelsefulla, deras åsikt är viktiga och vi är intresserade av att ta del av vad de har att säga.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något ni är stolta över som rektor för er verksamhet.

 Oj, det är många #grejer vi är stolta över. På ett övergripande plan är vi stolta över personalen som ständigt, varje dag arbetar för att möta eleven, är lösningsinriktad och arbetar för att ALLA ska i mål…och helst lyfta. Det är fantastiskt att befinna sig i ett sådant sammanhang som rektor.

Ett konkret exempel i korthet som är ett ganska färskt sådant – att ge elever förtroende och ansvar där det inte var helt självklart att göra det. Resultatet som framgår i samtal med eleverna i efterhand, att de inte bara tackade för förtroendet, tog sitt ansvar till fullo utan inser även poängen med att ett förtroende föder att ge ett förtroende – då är det jackpot att vara rektor!

Tack Annefrid och Fredrik, för att ni valde att medskapa i #grejerpågång! Fortsätt arbetet på inslagen väg, fortsätt ge elever förtroende och fortsätt uppleva jackpot i uppdraget som rektor! 

Smedjan önskar er och all personal på Påskbergsskolan lycka till!  

 

 

#grejerpågång – rektor Maria Kempe Olsson

Maria Kempe Olsson är rektor för Bergsjöskolan, en F-9 skola där hon ansvarar för åk F-6 samt fritidshemmet. Skolan ligger i Bergsjön i Göteborg, en naturskön stadsdel som präglas av socioekonomisk utsatthet. Av skolans elever är det endast ett fåtal som har svenska som modersmål. Marias enhet enhet, Bergsjöskolan F-6, består av ca 220 elever och 35 medarbetare och det är med stolthet och genuint engagemang hon leder skolan i en tydlig riktning.

namnlo%cc%88sJa, vad gör egentligen en rektor hela dagarna? Det är det nog många som undrar. Och ibland, när jag kommer tillbaka till mitt rum med min fortfarande tomma kaffekopp som jag varit ute i personalrummet för att fylla på, kan jag själv ställa mig den frågan. Vad håller jag på med? Ofta, hemma vid matbordet när vi pratar om vad vi varit med om under dagen utbrister min dotter “Mamma – det händer alltid så mycket spännande på din skola!” Jag kan bara hålla med – det gör det verkligen! Och jag tror att det gör det på alla skolor runt om i landet. Det händer så mycket spännande saker och som rektor får man vara mitt i allt det där som händer. Både på gott och på ont. Men det är inte bara det att man är mitt i allt det spännande. Man har också en möjlighet att påverka det som händer. När jag går tillbaka mot mitt rum med min tomma kopp är det ändå oftast med en känsla av att ha uträttat något viktigt. Jag fick visserligen inte gjort det jag tänkt mig – hämta kaffe – men jag har fått information om något eller hunnit stämma av något annat. Jag har fått skratta tillsammans med någon eller peppa någon annan efter en tuff dag.

Vad får en egentligen att anta ett sådant uppdrag? För min del var det viktigt eller egentligen helt avgörande att min dåvarande chef, som jag har stort förtroende för, uppmuntrade mig att hoppa på. Han visade på många sätt att han var övertygad om att jag skulle klara av det. Efteråt har jag tänkt att det är precis det som våra elever ibland behöver – någon som tror mer på dem än vad de själva gör.

En dag på detta spännande jobb – hur ser den ut? Ja, det finns många olika typer av dagar. Det finns dagar då jag ryser av glädje och stolthet över kontakten med eleverna eller över det fina arbete som mina medarbetare levererar. När jag liksom blir en meter längre och inte kan sudda ut leendet i mitt ansikte. Men så finns det andra dagar, tunga dagar då det inte blir som vi har tänkt oss. Vi når inte ända fram och kan inte möta alla de behov som vi ser runtomkring oss. Då kan jag kanske behöva stänga min dörr en stund, ta några djupa andetag och hitta tillbaka till det fokus som är nödvändigt. Fokus på det som trots allt fungerar, på det som jag kan påverka och på det som kan bli möjligt.

Det konkreta arbetet är oerhört varierat. Det är mycket möten. Så klart. Att möta människor – elever, vårdnadshavare, lärare och andra professionella – och tillsammans försöka utveckla och förbättra vår verksamhet är en stor del av mitt uppdrag. Att sköta administrativa uppgifter som löner, verksamhetsuppföljning, ekonomi och schemaläggning är annat som fyller mina dagar. I mitt arbete ingår också spännande möten med de politiker som styr vår stadsdel och ibland även de som arbetar på stadennivå eller till och med på nationell nivå.

De allra bästa dagarna är ändå de då jag får  möjlighet att vara bland elever och lärare i deras vardag. Att få lära tillsammans med lärarna under vår gemensamma tid, lyssna på tankar och idéer för att sedan tillsammans planera hur vi kan göra verklighet av våra intentioner. Att få lyssna på lågstadieelever som lyckligt läser högt för mig i ett klassrum där studiero råder, att få samtala med ivriga mellanstadieelever om vårt nya tillagningskök i bamba, att få föra förtroliga samtal  i mitt rum och att kanske till och med få dansa breakdance tillsammans med fyrorna. Många bilder dyker upp i mitt huvud när jag tänker på alla härliga möten med elever. Skratten i blicken på de elever som kommer emot mig i korridoren med armarna utsträckta för att bjuda på en kram.  Men också förvåningen i ögonen på de elever som kanske blev besvikna när det klev in en vanlig tant i klassrummet istället för den traktor de trott skulle komma på besök.

I allt detta ser jag det pedagogiska ledarskapet som en röd tråd – att leda med det pedagogiska uppdraget i fokus. Att leda så att vår verksamhet utvecklas till en skola där ALLA  elever kan nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling samtidigt som vi skapar en miljö där man kan må bra. Att leda en verksamhet där alla känner sig välkomna, värdefulla och viktiga. Där det som fungerar lyfts fram och växer. Där det som vi behöver utveckla identifieras och tas om hand. Där vi, barn och vuxna, lär och utvecklas tillsammans.

Den senaste tiden har jag funderat särskilt mycket på hur vi kan forma goda lärmiljöer för alla elever. Hur vi kan skapa en verksamhet som är rustad för att möta elevernas behov på allra bästa sätt. Vi har arbetat med fokus på undervisningskvalitet under stora delar av det här året och under vecka 44 arbetade lärarna tillsammans, under ledning av förstelärare och specialpedagoger, utifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Tillsammans iscensatte de ett antal workshops och nu är jag oerhört nyfiken på hur det arbetet kommer att synas i varje klassrum.

Det finns mycket jag är stolt över när det gäller vår skola. Allra mest stolt är jag över den kulturförändring vi lyckats åstadkomma genom att utveckla vårt elevhälsoarbete till att bli hela skolans arbete. Genom vår modell, EHM, har vi tagit stora steg mot ett förebyggande och främjande tillsammansarbete som når ALLA elever. Ett arbete som innebär en tvärprofessionell samverkan och lärande som grund för utveckling och som tar sin utgångspunkt i ett salutogent perspektiv.


Jag är stolt över alla de lärare som varje dag väljer att arbeta och göra skillnad
på Bergsjöskolan. Stolt över det fantastiska arbete våra förstelärarna kommit igång med tillsammans. Stolt över arbetslagsledarnas vilja att få struktur på sitt uppdrag. Stolt över det driv som specialpedagogerna har i sitt arbete med verksamhetsutveckling och STOLT när jag möter elever som stannar mig och säger “Rektorn – jag har ett förslag!”

Jag är övertygad om att det allra viktigaste verktyget både när det gäller ledarskap och pedagogik är relationen. Goda relationer med eleverna, med föräldrar och med varandra är grunden för att vi ska kunna forma en skola som främjar hälsa, lärande och utveckling. Det – som är vårt viktiga uppdrag. Det – som vi ska ägna oss åt hela dagarna.

Skolsmedjan som förmånligt under drygt tre år följt Marias ledarskap och skolutveckling, om än på distans, vet vilken kraft och kompetens hon besitter. Och att den frodas i en god arbetsmiljö där hon och medarbetarna på Bergsjöskolan exempelvis utvecklat EHT-arbetet på skolan på ett föredömligt vis!

Smedjan önskar Maria och all personal på Bergsjöskolan lycka till i fortsatt arbete. 

#grejerpågång – rektor Katrin Österberg 

Katrin Österberg är rektor i skolområde Simrislund i Simrishamns kommun där det går drygt 430 elever, och av dem har ungefär 230 även fritids. Skolområdet består av två skolor, Simrislundsskolan F-3 med fyra fritidshemsavdelningar, och Fredsdalsskolan 4-6 med en fritidshemsavdelning. Personalstyrkan uppgår till cirka 55 personer.

Simrishamns kommun har under de senaste åren välkomnat ett stort antal nyanlända vilket innebär att de fått många nya elever. Verksamheterna vilar på två ben: Kunskap och Lärande, samt Normer och Värde vilka båda är lika viktiga för att nå framgång, menar man.

Rektorsuppdraget – komplexitet och mångfald – vad fick dig att anta uppdraget?

namnlo%cc%88sDet som lockade mig var att jag kunde vara med och påverka i större grad än när jag arbetade som kurator på skola. Jag började min karriär inom skolans värld som skolkurator, min grundutbildning är socionom. Det jag upptäckte var att jag ville förändra och utveckla då jag såg att resurserna på en av skolorna inte användes optimalt så jag hade många idéer vilket jag lyfte med ledningen för skolområdet. Det föll sig så att jag efter ett tag blev tillfrågad om jag ville prova att vara verksamhetsledare för en av skolorna och det ville jag såklart. Jag är nu inne på mitt sjunde år och är numera rektor sedan sex år tillbaka och avslutade rektorsutbildningen 2015.

Komplexiteten är en av de saker som lockar, jag har arbetat i en del andra branscher men ingen går att jämföra med skola. Att förhålla sig dels till det statliga uppdraget samtidigt som man har kommunen som huvudman är en balansgång som kräver både beslutskompetens, tanke och mod.

Hur en dag på jobbet se ut? Vad gör du, vad händer, vad tänker du?

Ingen dag är den andra lik, det är aldrig långtråkigt och det är väldigt sällan man tittar på klockan och tycker att tiden ska gå.

Dagen innehåller allt och kan börja med att kontrollera så vi inte fattas någon personal vid sjukdom, något elevärende som ska följas upp, beslutsfattande i stort som smått det kan vara allt från inköp av möbler till förändring av organisationen eller pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram som ska gås igenom med specialpedagoger, budgetkontroll – räcker pengarna året ut, planering av någon utvecklingssatsning exempelvis det lokala stödteamet, samtal med pedagoger gällande någon elev eller någon idé kring någon förbättring som kan göras osv osv. Eftersom vi ar två skolor så får jag försöka fördela min tid på båda och det är svårt, det finns alltid en känsla att man borde varit på den andra skolan.

Det finns också dagar som upptas av olika sorters möten med de omkring skolan som vi samverkar med socialen, samhällsförvaltningen och så vårt ledningsteam i kommunen. Jag har blivit bättre på att ställa krav på att möten ska ha ett tydligt syfte och vara tidsbegränsade för att inte slukas fullständigt.

Vad tänker du in i begreppet ”pedagogiskt ledarskap”?

För mig är pedagogiskt ledarskap att jag ska genom att planera och organisera verksamheten på ett sätt så att personal och elever kan utvecklas och växa så mycket det bara går. Det är mitt arbete att ordna de bästa förutsättningarna för alla med de medel och verktyg jag har att tillgå.

Ge exempel på någon fråga för din verksamhet du funderat över senaste tiden.

Hur vi går vidare i vår IKT satsning. Vi i Simrishamn ligger verkligen i framkant gällande det digitala i skolan, vi fick till och med en utmärkelse nu i höst Guldtrappan och vi är partner kommun till SETT SYD där jag är med och håller i trådarna. Det vi behöver göra nu är att komma vidare och inte slå oss till ro, det har jag och min biträdande rektor diskuterat en hel del den senaste tiden.

Till sist. Ställ Jante i hörnet, och ge oss ett positivt exempel på något du är stolt över som rektor för din verksamhet.

Jag är otroligt stolt över all min personal och eleverna. Samtliga har det senaste 1 – 2 åren arbetat i en lärmiljö som inte är optimal eftersom vi har ökat i en rasande takt gällande elevantal.

Vi har bra resultat gällande lärandet, man ser det som en utmaning vilket en innovativ personal som jag har förvandlar till skolutveckling. Vi i skolområdet syns och hörs i hela Sverige genom att vi är aktiva i sociala medier samt deltar i de sammanhang där nätverk bildas. Det är då jag som rektor känner att mina tankar om hur skolan ska drivas och utvecklas inte är så tokiga.

Tack Katrin, för att du valde att medskapa i #grejerpågång! Ni ska vara stolta med all rätt, över framgång och uthållighet att skolutveckla på den väg ni slagit an!

Smedjan önskar dig och all personal på Södermalmsskolan allt gott i fortsatt arbete.

#grejerpågång – del 2

Förra året samlade smeder landskapsvis in rektorers reflektioner, hämtade ur vardagen och det löpande arbetet att leda en skola. Många fantastiska beskrivningar publicerades, och mottagandet av berättelserna var mycket positiva. Av den den anledningen kommer smedjan också den här hösten och vintern ge rektorer möjlighet att dela sin vardag i #DetUtvidgadeKollegiet.

Vad gör en rektor hela dagarna? Hur komplext kan det egentligen vara att leda en skola och vilka arbetsuppgifter eller situationer hissas och dissas? Skolsmedjan är nyfikna på rektorsuppdragets mångfald, dess innehåll och också att ta ”tempen” på Sveriges absolut viktigaste chefer.

Sprid och dela till egen rektor, och andra du känner. Uppmuntra våra skolledare att ta plats – och är du själv rektor – ta plats! I år låter vi landskapsparametern vila och tar in reflektioner från var än rektor arbetar. Låter det lockande att vara med och bidra till #grejerpågång? Bra! Så här gör du…

Maila eller lägg ett DM till Skolsmedjan på Twitter. Du hittar alla kontaktupgifter här. I retur kommer frågor att besvara, och därefter sköter smeder resten! Kanske tänker du som rektor att ”det här hinner jag inte med just nu”. Helt ok! Fredagar kommer att bli publiceringsdagar, både via denna blogg, och länkat på Facebook och Twitter. En #grejerpågång per vecka, vilket ger dg tid att hinna skriva nästa vecka, veckan därefter eller senare i höst och vinter. Som siktet för första text ut är fredagen den 28 oktober.

//platform.twitter.com/widgets.js

 

Välkomna att bidra, dela och ge en inblick i vardag, arbete och lärande.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö