#afkVarberg19: Föreläsare Emma Leijnse

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse välkommen som föreläsare under #afkVarberg19. En skicklig journalist och författare som engagerat skriver om skolan, och har mod att lyfta fram problem, utmaningar men också reflektioner om vari dessa bottnar. I en intervju från 2018 i SVT Norrbotten slår hon fast det några tänkt, men först nu vågat utrycka: ”killars utanförskap är en av vår tids stora utmaningar, både för samhället i stort men också för skolan.

– För skolan gäller det att jobba med struktur och lugn i klassrummet. Det är sådant som killar vinner mest på.”

  • Leijnse_Emma_0_

    Foto: Åsa Sjöström, bild från Natur & Kultur

    Ge oss några smakbitar på innehållet i din föreläsning som du delar under #afkVarberg19. 

– Flickor får bättre resultat i skolan än pojkar. Kvinnor utbildar sig mer än män. Och skillnaderna mellan könen växer stadigt. Jag har undersökt varför det ser ut som det gör, vilka konsekvenser det får, och vad man eventuell kan göra åt det.

  • Du är en skicklig journalist och författare som lyfter perspektiv om skola på ett sätt som av professionen tas emot väl. Vad väckte din nyfikenhet för att skriva och syna skolan?

– Jag har alltid gillat att intervjua barn. De är rättframma på ett sätt som nästan ingen vuxen, för barn tänker sällan på hur de eventuellt kan framstå i andras ögon. Skolan är också ett väldigt livsbejakande ämne att bevaka, för fokuset är så framåtriktat. Det är hoppfullt att det finns så mycket man kan göra för att ge barn goda förutsättningar till ett bra liv, och ofta med ganska enkla medel. Sen är ju utbildning det viktigaste verktyget vi har för att bygga samhället. Det som händer i skolan idag får återverkningar lång tid framöver.

  • I din bok Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen problematiserar du det faktum att fler kvinnor än män studerar vidare i högre utbildningssammanhang, och i boken Godkänt? har du studerat ett antal skolor och kommuner som vänt en negativ spiral av dåliga resultat och istället blivit förebilder för genomförd skolutveckling. Hur upplever du att fokus för skolans behov av utveckling förändrats över tid, det vill säga vad vi väljer att ”sätta under lupp” i ett förbättringsarbete?  

– Oj, här hopar sig många tankar samtidigt. Först och främst, jag är ingen pedagog eller lärare. När det gäller utveckling av skolans undervisning så är min roll att sprida de undervisningssätt som har visat sig fungera, snarare än att peka på vad som behövs göras. Ett kriterium för att jag ska skriva om något som handlar om utveckling av undervisningen, är därför att metoden/arbetssättet är beforskat.

– På många sätt motarbetas skolutveckling av saker som lärare och rektorer inte har makt över: lärarbrist, minskad likvärdighet, krympande budgetar. Fokus är stort på dessa saker i den offentliga debatten. Men det finns ändå mycket som en lärare eller en skola kan göra själva, utan att behöva vänta på pengar eller politiska beslut. Och det är nödvändigt att lärare och skolledare tar ansvar för skolutveckling, eftersom det är en förutsättning för en självständig och yrkesstolt lärarkår. Jag upplever också att det görs; Skolsmedjan är ett sådant exempel.

– Vissa saker är frustrerande att se. Exempelvis att andelen elever som får särskilt stöd är som lägst i början av skolgången och sedan ökar med elevernas ålder. Fast alla vet att det hade varit på alla sätt bättre och billigare att göra tvärtom. Detta borde varje enskild rektor kunna ändra på. Varför görs det inte, undrar jag?

  • Till sist. Vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I skollagen står att skolan ska drivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sympatiserar jag helt och fullt med. Det vore klädsamt om också skolpolitiker ställde samma krav på sina egna politiska förslag, för då hade vi sluppit en del meningslösa diskussioner och istället kunnat ägna tiden åt det som är viktigt.

– Jag har också varit i kontakt med några av Skolsmedjans medlemmar under åren, och har alltid haft stort utbyte av det. Jag får alltid nya idéer till saker att skriva om när jag träffar folk som arbetar med skola, och det är jag säker på att jag kommer att få även denna gång.

Skolsmedjan hälsar Emma Leijnse varmt välkommen till #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni – i just Varberg (länk till inbjudan)!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

Annonser

#afkVarberg19: Föreläsare Maria Jarlsdotter

Först ut i raden av att presenteras av de föreläsare som medskapar under #afkVarberg19 är Maria Jarlsdotter. För aktiva på bland annat Twitter är hon ett känt namn och hennes inlägg om skola, ledarskap och lärande har fått stor spridning. Till vardags är Maria Jarlsdotter rektor på Malmö latinskola, en gymnasieskola med drygt 1100 elever.

– Skolledare har jag varit sedan 1998, förra årtusendet alltså, säger hon och ler. 

unknown-2

Maria Jarlsdotter har mod att ifrågasätta skolsystemet och dess strukturer, samtidigt som hon ständigt strävar efter att ge förutsättningar för lärande i skolans olika nivåer. Hon har med andra ord förmågan att ha två tankar i huvudet samtidigt.

Ge oss några smakbitar på hur din föreläsning under #afkVarberg19 kommer att docka an konferensens tema Ledarskap och lärande.

– Jag vet att jag är rektor och den högst ansvariga på min skola, men jag känner mig inte som en chef. Mer som en kapten kanske. Jag läste det här citatet från en sjökapten som liksom jag tyckte väldigt mycket om sitt arbete ”Den största utmaningen är nog att klara av alla oväntade situationer man ställs inför. Inträffar något oväntat är det upp till mig och besättningen att lösa problemet. Man kan inte alltid tillkalla hjälp utan måste förlita sig till erfarenheten inom besättningen.”

För att det ska bli så få oväntade situationer som möjligt på en skola är det viktigt att bland annat ha en mycket god organisation. Om det tänkte jag berätta. Som ett exempel.

Du är en flitig skoldebattör som fått några av landets högsta skolpolitiker ”krokade” till dialog tack vare att du lyfter och luftar utmanande frågor och funderingar. Låt säga att du hade utsetts till skolminister, vad hade du förbättrat så att professionens styrkedja verkligen givit effekt för ledarskap (oavsett nivå) och lärande (oavsett nivå)?

– Om jag hade blivit skolminister hade jag tagit itu med frågor som rör alla elevers rätt till en god utbildning oavsett var i landet man bor eller vad ens föräldrar har för skolbakgrund. För att det skall bli verklighet är det mycket jag hade behövt göra, jag hade fått titta på styrsystemet, följderna av marknadiseringen, läraryrkets attraktivitet, lärares arbetsmiljö, lärarutbildningen och läroplanerna. Det går inte att bara göra en av de här sakerna, då faller korthuset.

Det blir premiär för dig i ett afk-sammanhang. Rakt på sak, vad fick dig att tacka ja till #afkVarberg19, och vilka förväntningar på mötet med ”skolfolk” från olika delar av landet har du?

– I väntan på att systemet som styr skolan ska förändras är det viktigt att möta människor som verkar inom det. Jag har koncentrerat mig mycket på att undersöka orsakerna till att många lärare är tröttare nu än förr och vad man inom den egna skolan kan göra åt det – det tycker jag ska bli roligt att dela med mig av och få synpunkter på!

Skolsmedjan är stolta över att Maria Jarlsdotter väljer att medskapa och möjliggöra #afkVarberg19 (länk till anmälan) den 17-18 juni i Varberg (länk till inbjudan), och ser fram emot en föreläsning som sannolikt väcker tankar och ger kunskap.

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

 

#afkÖrebro16 hälsar panelen välkommen

Sist men inte minst kommer vi under #afkÖrebro16 att vår panel bestående av representanter från SKL och våra fackförbund ta plats på scen för att föra ett samtal som tar sitt avstamp i  #afkÖrebro16s tema: värdegrund och skolkultur.

Vi kommer diskutera hur respektive organisation arbetar med dessa frågor. Hur får vi skolans undervisning att vila på beprövade och vetenskapliga metoder? Hur kan vi samverka så att detta sker? Hur vi kan få läraryrket att sluta vara autonomt utan att för den skull radera det friutrymme som läraryrket kräver.

Hur vi gör skolan likvärdig? Hur vi får en skolkultur som präglas av tillit, trygghet, likvärdighet, solidaritet och demokrati? Men också av ett ständigt lärande av alla på alla nivåer.

I panelen deltar:


 

Per-Arne Andersson SKL

Fotograf: Thomas Carlgren

Varför arbetar du med skola och utbildningsfrågor?

Jag har gjort det i hela mitt yrkesverksamma liv och aldrig tröttnat, tvärtom.

Vilken skolfråga engagerar dig mest just nu?

Egentligen alla, mer eller mindre. Mest för frågor som gör att våra elever får så bra undervisning som möjligt, varje dag varje lektion. Dvs även att styra bort diskussioner och frågor som leder åt fel håll.

Vilka förväntningar har du på #afkÖrebro16?

Att alla engagerade deltagare kan bli stärkta i att göra sitt eget arbete lite bättre än tidigare.


 

Erica Andrén Sveriges skolledarföbund:
ImageVarför arbetar du med skola och utbildningsfrågor?
Jag har alltid drivits av att skola är så viktig och att du där verkligen har en chans att förändra en ung människas liv i rätt riktning. Jag var lärare först men kände sedan att jag hade möjlighet att kunna påverka för fler som skolledare. Att organisera en verksamhet som tillvaratar elevers engagemang, lust att lära och som motiverar dem är vad som driver mig. I mål kommer jag aldrig, det finns alltid utvecklingspotential
Vilken skolfråga engagerar dig mest just nu?
Likvärdighetsfrågan är oerhört viktig, både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Alla måste få likvärdiga förutsättningar att få en bra utbildning. Jag ser en gymnasieexamen som den bästa vaccinationen från ett utanförskap.
Vilka förväntningar har du på #afkÖrebro16?
Att få diskutera de utmaningar svensk skola har men framförallt höra hur anda skolledare har lyckats med hela eller delar sina uppdrag. Inspiration!

Maria Rönn Lärarförbundet:

maria_ronn2Varför arbetar du med skola och utbildningsfrågor?

Bra skola är förutsättningen för så mycket i samhället. Allt börjar med en bra lärare! Att få bidra till elevernas kunskapsresa är ett utmanande och fantastiskt stimulerande uppdrag. Som lärare kan man alltid lära mer och utvecklas, samtidigt som man bidrar till andras utveckling. Det är stort! Jag vill bidra till en bättre skola, där alla elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Därför är jag engagerad i Lärarförbundet och därför arbetar jag med utbildningsfrågor.

Vilken skolfråga engagerar dig mest just nu?

Professionaliseringen av läraryrket – att det vi lärare gör faktiskt bygger på forskning och beprövad erfarenhet, att lärares yrkesetik utgör kompassen och att vi tillsammans i lärarkåren utvecklar vårt yrke. Och naturligtvis är det viktigt att vår profession får goda förutsättningar att göra vårt uppdrag. Därför är villkorsfrågor som lön och arbetstid också mycket viktiga.

Vilka förväntningar har du på #afkÖrebro16?

Att få lyssna till, samtala med och inspireras av kollegor. Att få nya aha-upplevelser och knyta nya kontakter. Att få fler perspektiv på skolutveckling och hur vi kan skapa den bästa skolan för varje elev.


 

Svante Tideman Lärarnas riksförbund
Svante TidemanVarför arbetar du med utbildningsfrågor?

Jag arbetar med skolfrågor för att utbildning är grunden till att skapa ett mer jämlikt samhälle. Så är det roligt att undervisa också.

Vilken skolfråga engagerar dig mest just nu?

Den största skolfrågan är att åstadkomma en mer likvärdig skola.

Vilka förväntningar har du på #afkÖrebro16

Möta och samtala med andra som också är intresserade av att förbättra skolan.


Vi hälsar vår kompetenta panel välkommen och ser fram emot spännande samtal!

Nej, vi kan inte göra som vi gjorde förr!

I gårdagens Expressen skrev Malin Lernfelt en text, till bredden fylld av skolförakt. Sådana artiklar som spär på misstroendet mot skolan är direkt farliga för skolutvecklingen, det vet vi efter bland annat OECDs rapport om vad som behöver förändras inom skolan. Skolsmedjan valde därför att svara och du kan läsa vår text här.

#afkÖrebro16: Didaktorn djupdyker

Natanael Derwinger och UR-lärpodden Didaktorn, anländer #afkÖrebro16 med uppdrag att lyssna, prata och podda ett urval av vad som sägs. Didaktorns målgrupp är lärare och fortbildning syftet. Den 7-8 april är #afkÖrebro16 the place to be för just den målgruppen och för just det syftet!

natanaelLärpodden Didaktorn görs av Natanael Derwinger, välbekant från UR-serien Världen bästa skitskola. Intervjuer med verksamma lärare blir en källa till inspiration där högt och lågt, brett och smalt varvas med gemensam nämnare skola. Derwingers val att vara på plats under #afkÖrebro16 grundar sig i en del nyfikenhet, en del förhoppning och en del kreativitet.

– Jag hoppas på att träffa folk som kan mycket om viktiga saker, säger Derwinger. Gärna smala och riktigt nördiga ämnen som är så pass konkreta att de kan fungera som nycklar/verktyg, ja vad man nu vill kalla det, i klassrummet eller i skolans vardag.

Derwinger uppmuntrar deltagare under #afkÖrebro16 ta tillfället i akt och medskapa i en podd tillsammans med honom. Att berätta om sådant som gör att fler elever kan lära sig mer och samtidigt mår bra och känner lust att lära mer. Med andra ord fokus på görande. Är du nörden Didaktorn söker, hör av dig till smedjan så förmedlar vi vidare kontakten till Derwinger. (skolsmedjan@gmail.com

Själv har Derwinger ett antal spännande minnen från sin egen skoltid. Ett av dem handlar om tomtebloss, saxar och slöjd.

– Jag fick göra tomtebloss på kemin vilket gav mersmak och inspirerade till att försöka göra en hemmagjord bomb som dock råkade antändas i mitt rum och orsakade brand samt brännskador på mig, berättar han. Det var en viktig erfarenhet. Detta var på nyårsafton och två skjortor jag fått i julklapp låg på sängen och fick stora brännhål. Jag klippte sönder skjortorna och använde det färgglada, mönstrade tyget som lappar på mina jeans. Det var väldigt hett då, i slutet på 1980-talet. Tack textilslöjden, för den kunskapen, summerar Derwinger.

Idag behöver han inte vare sig tillverka bomber eller lappa jeans på jobbet. Istället handlar det om vanligt hederligt journalistarbete.

-Jag ringer folk och läser om saker som folk kan. Sen stämmer jag träff för att intervjua dem om det de kan. Innehållet i poddarna ska vara smalt, nördigt och viktigt, säger Derwinger. Har jag redan gjort allt detta sitter jag och redigerar intervjun eller svarar på beröm från alla glada lärare som lyssnat på ett avsnitt och hör av sig via Twitter och tackar, avslutar han med glimten i ögat.

I väntan på april, följ Didaktorn på Twitter; @Didaktorn och maila smedjan om just din klassrumspraktik för möjlighet att vara med i podden!

Skolsmedjan hälsar Natanael Derwinger, med sin podd Didaktorn, välkommen till #afkÖrebro16 och ser fram emot att bidra med innehåll till lyssnarvänligt och nördigt innehåll – med elevers lärande i fokus!

Via sajber och med lärande organisation för ögonen,

Viktoria Struxsjö

#afkVarberg15: Förbundsordförande tar plats!

Bo JanssonAtt skolutveckla i regi Skolsmedjan förutsätter ett brett, systematiserat och transparent samarbete med pedagoger, lärare, rektorer, förvaltningar och politik. Lärarförbunden och övriga skolförbund är viktiga att löpande föra dialog med då företräder hela kedjan av professionen och har kunskap om exempelvis nationell nivå. Smedjans Viktoria Struxsjö tog pulsen på Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund inför hans medskapande under #afkVarberg15.

Varför väljer du att delta och medskapa under #afkVarberg15 tillsammans med Skolsmedjan och 150 skolutvecklande och engagerade personer från hela landet?

Det är viktigt för mig att delta i olika sammanhang, både för att lyssnaav, samla idéer och försöka påverka. Jag kan inte begränsa mig till Utbildningsdepartementet eller förhandlingsbordet på SKL – jag är lärare och får inte och vill inte tappa kontakten med andra lärare som är yrkesverksamma.

Dessutom finns rektorer och kommunala tjänstemän anmälda till detta informella arrangemang. De tankar och idéer som diskuteras här kan vara sådant som borde få stor betydelse i ett större perspektiv. Med min närvaro/besök vill jag från min sida markera att den typen av engagemang som föds underifrån är av mycket stor vikt. Man kan ha olika åsikter om saker och ting i skolans värld, men engagemanget är viktigt!

Beskriv vad skola och lärande betyder för dig?

Jag valde att bli lärare för att kunna göra skillnad. Det är oerhört viktigt med skolan som en utjämnande faktor i samhället. Jag tror benhårt på den kompensatoriska skolan. Och jag har en stark tro på kraften i bildning, utbildning och kunskaper. Det är avgörande faktorer för frigörelse och kreativitet, både för oss som enskilda människor och för hela samhället. Därför är fördjupade kunskaper och ständig nyfikenhet till att lära nytt alltid viktigt.

Du har arbetat som lärare i 30 år. Idag är du förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund. Vilka kompetenser du utvecklat som lärare, har du användning för i ditt uppdrag idag?

Oj, lärarjobbet har gett mig mycket som jag har användning för i mitt nuvarande uppdrag! Som lärare gäller det att kunna ha många bollar i luften samtidigt. Du måste klara av att se och hantera olika personers intressen och behov, samtidigt som du måste ta hänsyn till gruppen som helhet. Du utvecklar din förmåga att nå fram till människor på olika sätt. Vi lärare är kreativa och innovativa i vårt jobb. Mer än vad många tror och vad vi själva kanske tänker på.

PISA-ras, omotiverade elever, lärare som går på knäna, rektorer som saknar mandat… De svarta rubrikerna om skolan tycks ha svårt att sina. Hur vänder vi ”trenden”? 

Jag tror att det är av största vikt att både lärarna och rektorerna återfår makten över de pedagogiska besluten i skolan. Det är vi professioner tillsammans som har möjlighet att verkligen lyfta alla elever. Det kräver dock sina förutsättningar. Politiker har en tendens att vilja lägga sig i stort som smått och ofta klampar de in på det som är professionens område. Ge oss det fulla mandatet att bestämma sådant som undervisningsmetoder, läxor, med mera. Det kan vi bättre än politikerna.

Sedan måste skolans resurser användas bättre än idag. Det är fullkomligt avgörande att elever som har olika typer av svårigheter, eller behov av lite extra hjälp med läsning eller räkning, omedelbart måste få stödinsatser. Det är cyniskt att vänta och se, kanske att eleven mognar, och så vidare. Stödinsatser, oavsett om de är av mer omfattande karaktär eller endast några timmars extra lästräning, måste ges i lågstadiet – tidigt i lågstadiet.

Vilka tre ledord kommer du att utgå från i ditt medskapande under #afkVarberg15

Ansvar, krav och glädje!

Via sajber och med skolans bästa för ögonen,

Viktoria Struxsjö