Vikten av vetenskap

Midsommarhelgen har dragit förbi och efter en intensiv skolsmedjevecka med #afkvarberg14 som kronan på verket var helgen mer än välkommen. Midsommarafton tillbringade min familj hos våra fina vänner i all anspråkslöshet och vi kom naturligtvis att prata om skolan. En vän som är kommunpolitiker, kommenterade skoldebatten med att säga; ”den politiker som inte tror att hen kan göra skillnad för skolan ända ner på lärarnivå vet inte vad hen pratar om. I grund och botten handlar det om att skapa en organisation kring skolan så att utveckling sker på bästa möjliga sätt.”
Min vän är när han inte är kommunpolitiker även chef inom näringslivet. Han är van att bygga organisationer och han är alltid inspirerande att prata med. Vi kan utifrån olika perspektiv få en dynamisk diskussion kring hur lärande organisationer byggs och vad vi kan fokusera på.

Lördagen tillbringades hos min mamma. Hon arbetar som arbetsterapeut och vi brukar slås av hur lika våra uppdrag är och hur mycket vi faktiskt lär av varandra. Vi brukar också diskutera behovet av det kollegiala lärandet både i sjukhusets arbetsrum såväl som i skolans.

Skolsmedjan vill att skolan ska bli en lärande organisation. En organisation som är i ständig utveckling och som hela tiden utvärderar, justerar och anpassar sig till det nya. Michael Fullan har skrivit mycket om detta och Ontarios skolorganisation är ett lysande exempel på att hans idéer fungerar. I en lärande organisation är lärarens möjlighet till kollegialt lärande centralt, något som vi vet är underutvecklat på svenska skolor. Inte minst efter årets alla statliga utredningar på skolområdet. Helen Timperley beskriver konkret modeller för det kollegiala lärandet och hur lärarens utveckling bör gå till.

Både Fullan och Timperley utgår i från skolans värld och det är därifrån de bygger sina teorier. När då Ylva Källman, en av föreläsarna under #afkVarberg14, som kommer från näringslivet, beskriver individens roll i en lärande organisation, blir det Timperleyteorier i praktiken. För när Ylva Källman föreläser om sin disciplins teorier anpassar hon dem till ett skolsammanhang som gör att vi som lyssnar känner igen oss och kan härleda till exempelvis Timperley. På så vis är skolan som organisation inte unik. Forskning om utveckling kommer att hamna ganska nära varandra oavsett bransch och kan befrukta varann. Det är det inre behovet i skolan som styr vilka teorier utifrån som behövs.

Att ta sig möjligheten att sätta sig in i den pedagogiska forskningen ger oss perspektiv och möjlighet att se våra främsta utmaningar på våra respektive skolor. Det gav mig verktyg att förändra min egen praktik men även mitt ämneslags arbete. Nu kan vi lyfta ut vad vi gör som stämmer överens med forskningen och vad vi borde göra annorlunda. Den största vinsten med att läsa skolforskning utifrån Skolsmedjans perspektiv är att den ger oss kunskap att värdera vad som är viktigt och relevant och vad som kan lämnas därhän. Det lyfter våra diskussioner och ger oss kraft. Och det ger mig personligen möjlighet att bli en mycket mera professionell lärare.

Det låter kanske konstigt men mycket av den kunskapen saknas i skolan. Alldeles för ofta köps det in studiedagar för att det låter trevligt och för att man måste fylla fortbildningstimmarna. Det är så mycket som skolan ska ta hand om, kunna och ordna. Det är så många som tycker utan att veta. Det finns allt ifrån ledande politiker till enskilda lärare som inte grundar sina antaganden i den pedagogiska forskningen och som då får svårt att välja vad som är relevant och vad som bara är trevligt. Vad som är centralt för vår profession och vad som är tyckande. För det är många som vill in i skolans värld och hjälpa till och tjäna pengar. Många som inte alls satt sig in i skolans utmaningar, kontext eller vetenskapliga grund, men som tycker sig ha en idé om möjlig förbättring.

I den utmaning som skolan står inför med den nya teknikens förändring av synen på kunskap kan vi inte förändra allt på samma gång. Varje skola ska inte utveckla på samma sätt eller ens samma sak. För så olika ser det ut och så olika utmaningar ställs skolan för på olika håll i Sverige. Men vi måste faktiskt främst vara grundade i den forskning som vår profession vilar på. Vi måste utgå därifrån och skapa ett kontinuerligt lärande i hela skolorganisationen och om vi därifrån hittar nytt vetande som är relevant för skolan då är väl det alldeles strålande. Så länge skolorganisationen är i lärande och utvärderande utveckling och har gått från att tycka till att veta så är jag och Skolsmedjan mer än nöjda. För då har vi fått en skola som har elevens lärande för ögonen och som förstår att utveckla utifrån det.

Karin Berg
Skolsmedjan

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s